Lördag kväll här. Snö har vi fått äntligen 💃 och vintervita gator så fint. Det har varit en lugn lördag med god mat och jag tog mig faktiskt en härlig sovmorgon för en gång skull. Är ju medicinen man måste pasa varje morgon och kväll för hjärtat och för mig har det blivit att jag måste ta den vid samma tid annars kommer arytmierna. Men i morse slank jag upp och kastade i min tabletten och kröp tillbaka i sängen igen jösses så skönt det var. Skottat lite snö utanför på loftet för avskyr att ha in det i min hall och drog av balkongen med så den är snö fri.
Idag har jag fortsatt tittat på programmet om Börje Salming ett så fint program som beskrev vilket fantastisk person han var också hur familjen tagit detta med hans sjukdom och sedan död. Å så klart har jag suttit här och bölat. Kan känna igen precis allt i det speciellt som hans dotter beskriver som stod så extremt nära sin pappa. Lika har jag gjort ❤ Detta att både ha en pappa och en bästa vän i samma person som känner en utan och innan. Hon beskrev detta som ett trauma att se sin pappa ta sitt sista andetag så makabert framför ögonen och detta att man ingenting kan göra. Och det spelar ingen roll hur gammal du är när du förlorar någon när och kär det gör ju lika ont om än om man är äldre man har haft turen att ha dem längre men sorgen är lika jävlig. Påstår man annat är man fan utan känslor helt anser jag. Sen att detta tar olika lång tid att bearbeta och att det finns inte nån jädra mall att efter 3 månader, 1 år så är sorg eller saknad över eller att man är larvig som ibland gråter när man tänker tillbaka. Och framförallt är väl inte konstigt att man tänker tillbaka på nån som varit i ens liv så länge och betytt så mycke. Till alla präktiga säger jag då som anser sig duktiga att det som det säger/heter gått vidare, ja men lycka till med det då om det är så viktigt 🙄 Alla är vi olika och har också haft olika umgänge med sina föräldrar. Att ha varit stark kanske i många många år och nära vid sidan om nån som sakta men säkert går mot livets slut och kämpar. Vara involverad på nära håll varje dag och se förändringarna som man inget kan göra nått åt, glra bättre och allt vad det innebär det river ner en normal mänsklig fasad långsamt. Man blir skör och när dagen väl varit då man förlorat sin kära faller man om man nu är född med känslor och empati. Att falla innebär inte att man blir deprimerad, man kan faktiskt må dåligt på andra vis också och sorg och dess mående är nått helt annat. Självklart tar det tid och den tiden kan ingen utomstående bestämma nör den ska ta slut. Jag säger som så sköt er själva istället 🤣 Jag kommer alltid sakna mina föräldrar, gråta ibland över att de inte längre finns, prata om dem, minnas och skratta för det finns ständigt i mitt hjärta en bit av dem lever kvar i mig den jag är . Tiden kommer säkerligen förändra hur man känner, minns osv. Var och en har sin tid att sörja och sakna Finns inget rätt eller fel i att sakna man gör som man vill och är som man är punk slut!!!
Ikväll har vi Norrsken här om det nu inte varit så molnigt. 27% chans att se och utanför är det jämn tjockt med moln så typiskt. 27% är väldigt högt så det hade nog varit färgsprakande i kväll vid klar himmel. Min dröm är att åka norr över långt upp och få uppleva dessa enorma Norrsken där. Det är så fantastiskt att se😍 En dag ska jag norr upp över så är det bara 😊
Nu väntar sista slav veckan åkandes på sjukhuset hehe. Sen blir det lugnare med sånt förutom operation då. November rusade förbi jag trodde det skulle ha blivit tuffare med alla tider jag haft. Men känner väl nu att denna post covid jag haft är nog så gott som borta. Orken i kroppen finns där och den förlamade tröttheten har gett vika för fy fasen så trött jag varit sen corona. Likaså de hysteriska arytmierna verkar gett sig och det gör mig så glad. Utbrändheten finns där i botten och så kommer den nog vara tills den också ger sig. Lite svårt än med just stressen inom mig men kommit en bra bit med den med. Men enorm skillnad och det känns toppen. Det bästa är att jag inte haft nån panik ångest på länge kopplat till hjärtat och det är nog det största jobbet jag nånsin haft att lära mig rida genom vågen som min psykolog beskriver det. Inte en enda tablett mot det som de gärna vill skriva ut så fort man drabbas av nått. Nu kan inte jag äta mediciner så och har aldrig kunnat och jag anser att dessa bedövar bara det hjälper inte. Min ångest var kopplad till mitt hjärta vilket är väldigt vanligt när man får besked att man har nått fel på just hjärtat. De flesta åker på såkallad "hjärt ångest" Då gäller det att gå in i dessa känslor som uppstått och lära sig hantera detta vilket fasen inte är lätthanterligt. Även detta tar olika lång tid. Jag har haft turen att sedan april/maj blivit så gott som av med det nu panik / dödsångesten. Många lever med det mycke mycke längre vissa blir aldrig av med den. Jag har också haft turen att få den bästa psykologen specialiserad på just detta med arytmier odyl och hon har varit guld värd genom detta, enormt stöd och med en grym förståelse vilket få har ❤ En dag i taget, lysssna vad kroppen signalerar och det har jag blivit rätt bra på jag som alltid bara kört på in i kaklet 😉 Skam den som ger sig heter det och man lär sig av misstagen den bästa läraren.
Resten av kvällen blir TV marathon och nått gott att äta till det. Med det säger jag på återhörande och en fortsatt toppen kväll😚❤
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar