En lite trött dag.

 

Fortfarande helt magiskt väder med blå himmel, sol och uppemot 20 grader🥰 Bara älskar detta!!! Men varit en trött dag efter nattens arytmier . Inte orkat så mycket men det är faktiskt okej det med. Säger kroppen från är det bara lyssna och göra rätt . I vår ålder kan ju som vi vet vad som helst hända.  Det är nu vårt tidigare leverne ger facit lite grann. Hur man levt med det mesta som sömn, matvanor, fula vanor/begär och för min del då rökning, sol vanor etc  Man får igen det helt enkelt. Jag tackar mina föräldrar att jag ändå växt upp med bra matvanor, sunt bondförnuft, och att de förberedde mig på vuxenlivet bra. Jösses jag jobbade redan då jag var 11 år. Allt för att tjäna pengar och uppnå mina mål i livet. Framförallt lära mig sätta värde på pengar och mätta munnen efter matsäcken typ. Första var körkort och bil vid 18. Det klarade jag och hade t.o.m köpt min första egna bil redan vid 17 för eget sparade pengar . Betalade hela själv och skulle aldrig krävt nått av mina föräldrar. Det hade väl kämpat nog att ge mig ett bra liv liksom. Flyttade vid 20 själv och från den dagen var jag vuxen.  Skulle aldrig bett om hjälp never. Vuxenlivet kan var tufft men man måste ju klara det för sina föräldrar är inte förgivna och det ska ju få rå sig själva då efter 20 års mångt och mycke som  det är att ha barn hemma. Tonår och skit 🤣 Unnade dem verkligen rå varann ❤ Så klart fanns det alltid där för mig men man måste ju klara bli vuxen med utan dra mamma i kjolarna. Framförallt visa respekt för sin föräldrar . Jag ville dessutom vara vuxen och klar mig själv😊 Hemma var man ju lat uppi tonåren och mamma tjata att man Inte städade och höll snyggt på rummet🤣 Kanske inte hjälpte till odyl hemma🤪. Hon sa alltid citat: törs inte tänka på hur din lägenhet kommer se ut så slarvig som du är gällande det.  Fasen hon hade ju så rätt😅  Men när jag flyttade ändrades allt  man vilke ju inte bo i skit man ville ha snyggt och inte skämmas ta hem folk. Framförallt var det nog tjatet mamma/dotter innan tror jag. Från den dagen älskade jag städa och gör än. Skitig äcklig bostad brrrr näe inte hos mig😝

Vi ska också i denna ålder vi kommit till ta hand om oss själva efter ett många gånger slitsamt liv med jobb, stress, föräldraskap. Nu är det vår tur. Barnen har flyttat ut för långe sen och är jämbördigt vuxna med oss nu så det klarar ju sig tack o lov. Det är nu man ska hitta sig själv igen så där som innan livet satte fart. Lära känna sig själv, umgås med sig själv och framförallt älska sig själv.  Gör du inte det kan du inte älska nån annan heller. Ska inte finnas massa måsten eller krav till nått  för de är vi värda på ålderns höst efter allt slit. Detta är ju inte lika med att man Inte bryr sig för det gör man i samma grad men man har rätten rå sig själv när man blir äldre så man får må bra. ❤

Jag har ju vårdat, tagit hand om, stöttat och ställt upp för allt och alla tidigare. Jobbade t.o.m över 5 år som stödperson för massa människor med sjukdom/problem. Så till den mild grad att jag tappade ju bort mig själv. Ställde upp och visade aldrig hur trött och slut jag var. Sa aldrig nej fast jag borde. Sa alltid att jag fyllde på med energier när jag hjälpte andra så urbota korkat. Jag tömde mig själv totalt. 

När jag smått började tänka på mig själv fick jag höra att jag minsann inte ställde upp, var konstig, märklig och jag vet inte vad som sas 🤬 Det gillades definitivt inte men jag hade bestämt mig, det räcker nu för jag blev sjuk av det. Å när jag bestämt mig då är det så. Jag skiter fullständigt vad folk då tycker för det är deras problem inte mina.  Självklart ställer jag upp men lite på mina villkor blir det då jag är sjuk numer och måste ta det lungt. Man får planera liksom detta hoppa i dojjorna är ett minne blott om hon nu inte blir akut svårt sjuk , såklart finns jag där 1000% då. ❤ 

Vem fanns när jag föll totalt av alla dessa ? Just det inte nån  så varför skulle jag fortsätta med det som knäckte mig?  Näe, aldrig!!!

Jag tog hjälp i samtals terapi för att lära känna MIG, förstå och stärka mig ingen annan. Jag kommer nog aldrig bli den jag var innan väggen kom och jag vill inte bli den heller. Nu lyssnar jag på kroppen, jag umgås med mig själv och gillar det. Det var länge länge sen jag gjorde det typ innan jag var 27. Sen vad folk tycker/säger  not my problems. Jag vill aldrig ner må så dåligt som när jag var på botten fy!!! 

Så idag blev det skrota i stor tröjan och jogging brallorna så galet skönt. Ibland när jag tar det lite extra lungt har jag märkt tankarna blir så starka på mamma och pappa.  Kanske för man känner sig lite svag och ynklig inte vet jag. Satte mig ner i soffan och tårarn bara rann idag och det är ju helt okej det med. Varför inte liksom  man är bara människa och gråta kan var skönt det med. Säger som så då är man väl mänsklig?

I morrn är det scanning för bett skena, spännande och på det styrelse möte.  Hoppas det inte blir för mycket och blir det de skiter jag i det. Mående går först. 

Nu blir det lite soppa och en macka sen tidigt sänggående tänker jag. .

Med det säger jag på återhörande o h natti natt😘❤