Måndagen gjord och sjukt trötter.

 

Måndagen snart förbi  den har varit solig, 18 grader och storm. Blandad kompott kan man säga. Dotra och jag var ut på ett litet äventyr plus körde tvättgatan men bilen så den blev fin igen.  Efter det blev jag så galet trötter att jag vet inte vad  men märkte samtidigt att benet kanske blivit lite smärtfriare mot igår då jag trodde det skulle värka sönder både bäcken och ben. Men nån millimetet mindre smärta har det nog blivit denna dag och jag hoppas verkligen  att op börjar visa att det faktiskt tagit rätt nivåer.  Jag brukar ju må toppen efter  men mer vanligt att man mår riktigt illa första månaden efter så detta är nog mer normalt som jag haft det nu,  hoppas jag. Men jag har börjat kolla mitt glukos igen och iofs kanske osmart då jag nu haft mycket värk och stress för av det höjs ju glukoset i kroppen och jag har väldigt lätt att få höjningar vid smärta, dålig sömn och min panik ångest gällande hjärtat.  Vet många gånger i ambulansen det frågat om jag är diabetiker då det kunnat legat uppemot 14.  Likaså har jag i perioder haft förhöjt faste socker fast då under massa stress i livet  och smärt perioder som jag ofta har då jag aldrig nånsin kunnat äta smärtlindrande pga min MCAS . För en månad sen hade jag toppen med faste socker på 4,2 men nu 7,3 vilket är för högt. Men nyss genom gått op som jag inte kunnat smärt lindra så frågan är ju vad är vad?  Märker ju att när värdet är högt blir jag super trött. Suttit här på eftermiddagarna och somnat i soffan så kollade värdet som då låg på 10,6 1,5 tim efter mat= lite väl högt. 30 minuter till efter det dippade det till 5.3 så jätte skumt

Ringde ändå VC  och vi ska ha koll på torsdag igen hur  värdet ligger.   Säger bara att sen jag började med betablockerare seloken så sög denna medicin verkligen livet ur mig. Med den halverade puls jag fått orkar jag ju ingenting😩.  Vid 80 i puls läggs locket på i bröstet och stryper mig och förr när jag var ovetande om hjärtfelet var min normala vilo puls 75-80 så inte så konstigt. Min puls nu i vila kan gå ner till 48 vilket är hälften nästan och såklart känner man sig piss. Är ju inte den puls jag föddes med.  Ja tvi vale för vidriga mediciner säger jag samtidigt som jag i resten av mitt liv måste äta skiten fy!!!  Men när den börjar ta av ens psykiska mående tycker jag det är läskigt att den glada tjej jag oftast var är nästan borta det gillar jag inte.  Så måste ändå ta mig ett snack med min hjärt läkare. 

I kväll om det varit mörkt hade vi haft extrema norrsken . Grymma värden i kväll1. Aura ända ner långt i Europa och det är ovanligt. För att se Norrsken här på våra breddgrader ska ju KPindex ligga runt 4.0 så i kväll om det vore mörkt hade himmlen exploderat. Frågan är om man kommer se nått här när vi har så ljust? Tror inte det.

Nåväl just nu är jag galet trötter så vettekatten om jag ens håller mig vaken lägre till ? Dagen i stort har gjort mig låg, trött, uttråkad rent sagt. Det händer ju liksom inget possitivt numer. Inga roliga saker på G, för fattig för att ens åka utanför denna håla till stad , har liksom inget lockande mål. I veckorna  träffar man ju knappt nån vilket jag iofs inte gjort tidigare heller då jag inte jobbar utan då ska jag vara alert på helgerna vilket definitivt inte längre går att styra vilket det egentligen inte förr heller gick utan jag pinade min kropp att vara frisk just helger vilket var urbota korkat.  Sen kom måndagen och akut till kiropraktorn för att vrida kropps delarna rätt för man var så korkad att ignorera sin egens kroppp alarm.  Det gör jag inte om mer för det ledde rakt in i väggen som jag ju inte ens nu riktigt är fri från än.  Men att spontant hitta/hälsa  på går ju inte längre då jag är "utesluten" så ja trist det mesta helt enkelt numer. Skrämmande att man längtar till 65 år då man får bli en del av pensionens sociala nätvärk med massa skoj i veckorna och träffa glatt folk förhoppningsvis. Bara 3 år kvar 😉 Näe rätt less att livet tagit sån trist vändning och så mycket negativt runt omkring. Detta är ju inte riktigt jag, så trivs inte. 

Men men ska nog krypa i säng innan kl 23 och passa på att få bra sömn då smärtorna är lite bättre. Ser fram emot sista juni då jag ska börja träna hos sjukgymnast för får inte göra nått sånt 1,a månaden nu då nerverna i bäckenet är skadade än. Men sen😁 Kanske man stöter på trevligt folk på gymmet vem vet.   Inte så konstigt man är less då jag skadade mig 1997 och kunde inte jobba efter den olyckan vilket ledde till 0 socialt liv med jobbarkompisar, skitsnack och roligt. Det har varit tufft att gå hemma om än jag tackar gudarna för att jag hade min dotter liten och hade nån att kliva upp till varje morgon.  Det sociala man har nu är åka till sjukvården typ och hur upplyftande är det😓😩  Det är ju vad jag gör och när helgerna sen kommer är man slut som människa och definitivt inte påfylld med så mycket possitiva energier. 

Hade ju pappsen jag åkte till i veckorna förut och även om han inte alltid var med odyl var han ändå ett enormt sällskap och jag drog runt på honom  i rullstolen och fick energier av att se han lycklig ❤ Saknar honom så in i bomben😢 Fasen pappa det var ju inte så här vi hade planerat att du skulle lämna mig ensam 😢 Vi hade ju mycket kvar . 

Näe en dusch och krypa ner i sängen står på tur så med det säger jag på återhörande och lyllos de som har mörkt i natt som får njuta av skådespelet himmlen levererar ❤