❤️ 1 Aug ❤️

 Idag är en tung dag😭 Det är årsdagen pappa lämnade och for till landet bakom molnen.  Till mamma❤️ De fick återförenas  men vi blev ensamma kvar här.  Saknaden har varit tung även om det med åren blir av en annan karaktär ju längre åren går. Men jag tänker på dem nästan varenda dag i nått sammanhang som dyker upp. Vi pratade ju x gånger per dag varenda dag om precis allt😊 Det var ju mina bästa vänner också❤️  Men idag åkte jag upp i duggregnet till Minneslunden och tände för pappsen ett ljus❤️ Stod där ett tag och bara var och det kändes bra.  19.30 den 1 Aug 2021  tog pappa sitt sista andetag och jag var helt ensam inne på rummet med honom. Jag kom precis och hann säga att jag var med honom . Idioterna på avdelningen hade lovat att INGEN dör ensam på sjukhuset  här. Om inte anhöriga hunnit upp sätter vi alltid vak när vi ser att det är på g. Vilket skämt  och ljug🤬

Denna dag hade vi suttit 9 dygn innan vak dag och natt och pappas sista vaknade jag hemma med min svåra nack skallevärk  Vilket gjorde att det fanns inte en chans för mig att gå utanför dörren . Jag ringde upp och hörde mig för om pappa  och ingen förändring sa det.  Men jag ville de skulle raka honom då de inte gjort ett dugg på 9 dygn för pappa skulle vara fin då han gick över till andra sidan inte full av skägg. De återkoppla nån timma senare  och sa att det inte gick raka 🙄🙄 Jag blev arg och tog bilen ut till hans boende för att hämta rak apparat för det var väl fan själv personal inte kan raka honom ens inför döden. Men på väg hem blev skallvärken ännu värre så jag fick åkq hem och lägga mig.  Hade tagit med apparaten och pappas telefon och låg och skulle se om nån ringt honom då telefonen dör helt i handen, går inte ens att ladda. Huvudvärken som ALDRIG släppt inom 24 timmar släppte helt på en sekund och min magkänsla vrålade att DU MÅSTE ÅKA NU!!!  Jag kastade mig ut i bilen och körde genom stan upp till sjukhuset i ilfart, sprang från garaget upp på avdelningen på 7.de våningen. Ser pappas dörr helt stängd och inte en käft till personal . Öppnar dörren och finner pappa gulvit kämpande med sina sista andetag på denna jord helt ensam FAAAAN!!! Jag tar honom om axlarna och viskar jag är här nu pappa varvid han tar sina sista 2 andetag och somnar in i den eviga sömnen,  älskade pappa😭❤️ Vart var vaket??? De hade inte nån koll alls med helt stängd dörr. INGEN på detta Sjukhus dör ensam, vilket skitsnack  idioter 🤬 Jag öppnade fönstret och sa åt honom snabbt åka till mamma sen satte jag mig ner vid sängen och det var den tystaste stund jag nånsin upplevt. Som att all existens dog så galet tyst bara. Satt ett bra tag och bara såg min pappa så liten  bara ligga där samtidigt som han inte var där på nått sätt. Tänk va nu var han borta han med 😭

Min bästa finaste pappa hade lämnat  och både ord, känslor ja allt var borta i mig fy!!!  Nu hade jag ingen kvar näe fy det var det värsta jag varit med om. Än idag kan jag exakt känna känslan den dagen brutal tomhet och sorg 😭 

Jag gick ut på avdelningen rejält arg faktiskt över allt ljug och informerade dem att min pappa somnade 19.30 om ni är intresserade typ.  Det fanns inte en chans att NÅN hade kollat till honom närmaste timmarna och varför hade de stängt dörren helt när det var ett dödsvak??? Idioter🤬 Min tillit till Sjukvården och detta sjukhus efter allt jag varit med om är -10 fy!!!

Jag ringde dotra  som också låg hemma I svåra mag smärtor efter de tuffa 9 dygn vi suttit och hon kastade sig på cykeln och kom. Förtvivlad och grät och kramade om pappa.   Men i allt detta föll också en enorm stan från mitt bröst att det var över nu. Över att se pappa lida mer och att han nu fick komma till mamma ❤️ 

Alla de 5 år vi blivit inkallade vet inte hur många gånger  dag som natt då pappa gick igenom 6 livshotande blodförgiftningar , 2 ben amputationer och x antal händelser då han var medvetslös. Men han fightade sig tillbaks varenda gång. Men för oss anhöriga att ställa in sig så många gånger att nu är den sista det tog på krafterna kan jag säga. Man blev mentalt tom och slut. Ja jag gick ju in rejält i väggen 2019 

Ja lilla pappa vad jag saknar dig❤️

Jag gråter alltid denna dag så funkar jag 😅 

Årsdagar  är alltid tuffa det är bara så. Så idag kommer alltid vara en speciell dag i resten av mitt liv. 

Ute är det idag skönt, lite lätt duggregn och 19 grader. Tyvärr inne är det fortfarande bastu och äckligt kvavt.  Jag har mumsat go mat med en magisk grönkål sallad med granat äpple och massa gottigt i.  Köpte mig faktiskt ett wienerbröd som jag ska ta till kaffet sen.  Det var pappas favvo.  Jag tål ju inte gluten men med lite anthistamin medicin 15 min före går det. 

Resten av dagen blir lugn jag sov ju med sömn utrustning på  i natt vilket gick toppen med alla sladdar, grimma och dosa på kroppen.  Lämnade tillbaka detta vi lunch och väl utanför kommer en man i rullstol ihop med en skötare . Han såg exakt ut som pappa så som pappa klädde sig, special skorna allt var exakt pappa. Han tände en cigg och jag gick till markerad plats för just rökning då han frågade mig hur länge jag rökt. Sen var dialogen igång. Det var så likt pappa och vi pratade ett bra tag där ute. Hade lust att bara krama om farbrorn för han påminde så mycket om min pappa.

Sist men inte minst läste jag av provsvaren  endel från i går och tänka sig att långtids värde på socker gått ner till 43,  29.de var det 45 så nån diabetes har jag INTE!!! Jädra larv att tjata om. 

Näe kaffe med wienerbröd blir det nu🤪

Älskar dig pappa❤️