Ja fredag den 13,de kan man lugnt kalla denna gång otursdag. Vaknade med skallevärken och en sådan som verkar sitta i 20 timmar. Kanske inte den allra värsta men illa nog. Det lär bli en lång natt innan detta släpper känns det som isch.
Så pajjade fibret så TV,n, inte fungerade som den skulle. Inte första gången. Så på supporten, starta om och jocka med allt och inte ens det hjälpte så det blev en rapporterad felanmälan. Hatar fiber, det sämsta skit de nånsin kunnat komma på. Det är alltid nått som felar så man blir förbannad.
Hann i allfall till pappa innan mejlet kom om att vi helst inte får besöka på boendet igen pga den ökade covid smittan . Ska vi träffas nu blir det ute😩 Ute nu då gråväder delux råder och regn varenda jävla dag, vad gör man UTE då liksom???? Rulla runt honom i rullstolen i kylan? Ingen höjdare för en rullstolsburen som sitter stilla och blir jätte kall fort. Lite lustigt kan jag också tycka då smittan innan inte bestått i att vi anhöriga smittat utan personal. Sedan besöksförbudet upphävdes 1 oktober har ingen smitta kommit in fast vi besökt och vi har ju haft exakt samma skydds mundering som personalen och hållit 2 meter ifrån . Poängteras att jag sett brister där då personal hämtade mig då jag kom på besök. En till besökare stod i foajen plus 3 flyttkarlar som höll på flytta in varav de inte hade visir. Personalen då tyckte vi alla, alltså 6 personer skulle trycka oss in i samma hiss för upp färd, bara det???? Blir lite dubbelmoral där med att vara noga eller inte. Jag hade både visir och munskydd men denne vägrade åka 2 omgångar upp och bevisade då att vidare restriktioner hade de ju inte. Sen skylls det på oss anhöriga, löjligt!!! Vissa av personalen (nu slutat) där men då de jobbade ALDRIG hade visir en enda gång då vi var där. Vad hade det för privilegie då kan man ju undra?? Så stänga här och stänga där, enligt lag får det inte låsa inne de boende var det ju nån advokat som granskat. För hur dåligt mådde inte de i våras alla månader och inte fick se sina nära och kära fy!!! Ja ja vi får se framåt.
Pappa var lite trötter i dag och somnade gång på gång då vi var där lille❤❤ Han var inte helt 100 tyckte jag , väldigt trött. Fina lilla pappa jag kan inte låta bli att bli så ledsen när jag ser honom ur lag. Så rädd att detta ska vara på slutet då jag vet att kärlen krymper pga hans kritiska kärlsjukdom. Fasar verkligen för det och vill ju vara med honom så mycket det bara går. Vet ju hur fort det gick för mamma från ena kvällen till morgonen och hennes liv gick inte att rädda. Tänk om man vetat kan man tänka i efterhand. Då hade man ju varit där så ofta det bara gick. Ja det är ju så man känner att man inte vill förlora viktig tid. Tid som inte går att få igen den dagen livet väl rinner ut så JA jag är orolig😢
Efter åkte dotra och jag till en butik som säljer stenar och andra häftiga saker. Kollade in om de fanns folk där då det var innan stängning och hade turen att det var tomt. Så på med skydds munderingen och snabbt in. Har ju alltid velat ha sådana stenar med kraft i. Så det fick det bli.😜
RODONIT: Den mörkare rosa stenen. Bas och hjärt chackrat. En sten för rening och detox som drar ut gifter i kroppen. Hjälper att se och använda det unika gåvor och talanger man bär med sig.
ROSENKVARTS: Ljus rosa. Kärleks stenen, lugnar och läker sår och känslor. Balanserar hela kroppen, öppnar upp.
OBSIDIAN : Svart sten. Lugnande och balanserande, energi, stärker vår närvaro och förmåga att vila i oss själva mm
RHYOLIT: Brun skiftande sten. Lugnar och dämpar oro. Skapar en naturlig koppling till djur, renar.
Den turkosa vita stenen var en sten som öppnar upp andlighet, ger kraft att kommunisera med andevärlden, de mediala osv
Sen det två andra minns jag inte men nått likande av det övriga. Ska kolla upp det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar