Snart var det helg igen då. I går var vi till pappsen igen jag och dotra. Han berättade att han haft en märklig dröm att han lagt sig och började tänka på om han skulle dö nu , inte vakna upp mer. Frågade varför han tänkte så och han sa att allt detta med infektionerna igen. Sa att så ska du inte tänka du får ju god vård nu och tänk så många gånger du överlevt sista 4 åren. Försökte liksom få bort dessa tankar hos honom då det inte gör nått gott. Stackarn❤ Men sedan hade han vaknat och tänkt att näe jag lever nog lite till. Men var orolig för vad han skulle göra av vissa grejer om han dog. Lilla pappa❤ Förklarade att den dagen den sorgen ordnar det ju sig på ett eller annat sätt. Vi vill ju ha honom kvar i all oändlighet så är det ju älskade pappa❤ Men det kanske är så när man blir gammal att ångesten liksom kryper på en att en dag går man bort liksom. Vi vet ju hur fort det gick för mamma😢
Men det är så jobbigt att prata om döden så tycker jag , för jag vill ju ha kvar min pappa så länge det bara går så är det ju, han är ju allt jag har kvar nu❤ Vet mamma sista tiden pratade ofta om att dör jag i morrn måste du hit och dit och du vet vart papprena är osv. Sa åt henna att vi pratar inte om det nu, du lever och det ska du fortsätta med och den dagen den sorgen då. Vill bara inte prata om det fy.
Men han var pigg och relativt klar i går vilket är riktiga lycko dagar då han är med, skrattar, skämtar mm.
Idag har jag bara tagit det lugnt då jag har rätt mycket värk nu uppåt nacken igen. Har en låsning i det opererade området vilket jag inte får röra förens efter 1 månad som är på måndag. Då måste jag få hjälp bort med dem låsningen då den ger konstant diffus skallevärk varje dag nu. Ska också in på hud då gällande om jag har kutan mastocytos också. Ska bli spännande att se. Men har det ju i min tarm slemhinna så lär nog vara i huden också med tanke på alla skumma blödningar jag får i huden rätt vad det är. Plus eksem konstiga sådana, sår och bölderna. Nåväl det visar sig. Ska be om nytt tryptas värde då och sevom detta stigit eller sänkts sen sist. Det får ju inte stiga😢
Annar löper livet på i coronans tecken med den ständiga sociala distansering som ständigt är ett samtalsämne här. Så jobbigt att gång på gång prata om det då inget går att göra åt det. Jag är i riskgrupp och kommer alltid vara inget jag kan ändra på eller tänka gambla med. Jag litar inte på nån mer än min dotter som sitter exakt som mig socialt distanserad från alla. Hon är den enda säkra jag kan lite på. Skulle hon ha minsta tendens till nån symtom ringer hon mig och berättar ärligt. Nu kan ju inte hon smittas då hon inte träffar NÅN mer än mig. Så hon är den enda jag vågar träffa just nu och som sagt min dotter, mitt kött och blod och hon vet hur viktigt det är för mig att inte smittas. Och som sagt jag gamblar inte, jag är rädd om mitt liv. PUNKT för sådana diskussioner!!
Ja mycket har förändrats detta sista år , mycket!!! Jag är personligen bara så trött och less på allt snack om detta jädra covid. Försöker leva dag för dag, göra det bästa, skydda mig från potentiell smitta vilket innebär social distansering och detta ruckar jag inte på så är det bara. Och vad alla andra säger om det är lika med vad som sitter under skosulorna då man gått i koskit typ. Jag äger mitt liv, jag bestämmer om mitt liv och jag gör det som är bäst för mig och det kan ingen ändra på Punkt!!
Läste i tidningen att det funnit en människo kropp uppe i Skellefteå nu som tyder på denna kvinna/mamma Carola som försvann i december. Arma kvinna😢❤ och så fruktansvärt för familjen😢 Så hemskt att nån legat ute död så länge utan att ha blivit funnen man verkligen ryser. Tänker på sina egna nära och kära och hur man skulle må. Vi var ju ut för 2 år sedan nu med missing people och letade efter en mamma som försvann och som än i dag inte hittats 😢 Minns det som igår hur man kände under detta sök. Hur mycket man bara ville hitta henne för att de anhöriga skulle få sinnesfrid och att personen hittas och får ett värdigt avslut liksom. Detta hade ju gått så lång tid så att hitta henne levanade då hade ju uteslutits men bara få avslut. Och man går ju till sig själv det kunde vara min mamma, näe hemskt när nån bara försvinner 😢😢
Den oändliga sorg att mista nån men än värre inte finna den och få begrava och gå vidare i sorgearbetet usch usch kan inte ens tänka mig tanken hur de anhöriga mår då.
4 år har gått sedan mamma dog nu och varenda dag tänker jag på henne flera gånger om dagen. Ibland tar jag telefon och ska till och ringa då nått hänt och så står man där, näe det går ju inte. Och ibland inte lika ofta nu men ändå kommer denna enorma sorg rasande över en då man sakanar så det värker i kroppen och tårarna bara trillar ner för kinderna, det är såååå tungt just då. Man skulle göra vad som helst för att få en enda minut till med mamma😢❤ Oj oj oj så jag saknar henne. Sedan den dagen togs en bit av mitt hjärta bort, en bit av nått jag inte riktigt kan sätta ordet på. Glädje, trygghet, en bästaste vän i livet mm mm. Samtidigt dog flera av mina bästaste väninnor också bla min bästa vän sedan vi var 5 år och upp genom livet. Plus en annan jag kunde prata med om allt och vi satt i samma båt , skadade efter olycka och sjuka. Fyfasen vad jag saknar er alla här på jorden❤❤❤
Bästa vänner "ever" hittar man inte bara så där i livet, går heller inte ersätta. Vi delade ju hela vårt liv med varan sedan vi var 5 år, allt! Så nog kan man säga det varit enormt tuffa år som gått. Som gjort mig till den jag blivit nu genom dessa erfarenheter. Så när patetisk tjaffs, oväsentligheter och annat patetsikt skit då dyker upp blir man bara arg. Jösses liv och död är hårfint . Ta vara på livet för detta är inte bara materiella ting och saker som måste ske för att det ska finnas ett värde. Bara att få leva är större än allt❤ Och definitivt inte förgivet!!
Avslutar med att sända några ord upp till mamma där i landet bakom molnen❤
Här och nu skulle jag verkligen vilja ha dig här ❤ Saknar dina alltid så kloka boostande ord som gjorde att man mådde bra. Framförallt den enda som man kunde lite på vare sig eller. Visst hade vi ibland olika åsikter hehe men för det mesta har en mamma nästan alltid rätt 😜 Du hade liksom mig förmågan att känna, intution!!! Detta är få förunnat att kunna känna vad som ska hända. Jag kommer alltid sakna dig och jag tror fasen inte detta onda som gör så ont nånsin kommer försvinna att inte ha dig här😢 Det gör så ont bara. Och denna känsla av ensamhet sen du lämnade oss 😢 På nått sätt känns det som man skulle vilja bara dra från allt, från minnena här, se nått annat för minnena gör ont då saknaden är svår. Jag vill bo på en trygg plats, en plats som tillför energi inte suger som denna stad gör. Jag vill bo vid havet för där mår jag bra. Avskyr denna stad då den bara haft med sig massa skit genom åren , inte heller är en trygg plats bland allt skit som händer . Nåväl, en bit av mitt hjärta dog den dagen du dog så är det bara. Saknar dig så❤
Med det säger jag på återhörande 😚❤
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar