Upp tidigt och skjutsade till skolan. 3 timmars närvaro att läsa en bok. Fattar inte hur hon klarar av detta? Om allt hade varit normalt hade hon gått i skolan som vem som helst. Den lotten drog vi inte tydligen. Hur kunde det vara så enkelt att få gå i skolan på landsbygden men inte i stan? Där var de aldrig några frågetecken från dag 1. 1 möte räckte för att förklara hennes allergier och de fattade och de fungerade. Men inte här,varför?
Att sitta av en tid likt fängelse nästan i 6 månader. Göra lite svenska ,matte men inget av det gagnar henne nått..inga betyg osv utan bara en fråga om att närvara. Jag fattar inte allt detta. Hur har det blivit i samhället? Man ska vara glad att man gick i skolan på 70 talet. Fast man tyckte det var trist många gånger då så med erfarenheterna av idag hade vi det kanon!!
Innan jag fick barn hade jag ingen aning om vad astma och allergi var nästan. Hade aldrig kommit i kontakt med det. Hade väl aldrig kunnat drömma om att det skulle vara så in i bomben svårt att bli förstådd i skolans värld. Och förvånar mig när det idag är så många som lider av det i någon form att folk man stött på genom åren verkar helt "brända" där uppe vad de är för något. Än värre att de inte tar till sig de föräldrar informerar, de är nog de värsta. Som att man stod och informerade om de inte var så???
Jag är verkligen urblåst snart i skallen efter allt. Men mest av allt undrar jag vilka utbildningar vissa i skolorna har?
Ja menar, kommer en kompis till min dotter hem till oss och säger att ,näe detta kan jag inte äta...så inte sjutton tvingar jag ju denne att göra det då. Vad beror denna ovilja att fatta på? Å varför gör man allt till nått så stort när de inte behövs?
Varför är information så svårt att ta för en anställd på en skola? Jag fattar inte!!
Vårt ärende är upp i ett möte idag och jag väntar med spänning på vad som skall hända. Just nu har luften gått ur mig då jag fick reda på att frikvoten ska vara inne den 1/2 vilket innebär att jag måste skriva ALLT som hänt. Vilket leder tillbaka till de helvete som varit UHU!!! Men det är väl bara att greppa pennan, plocka fram alla papper och återuppleva allt igen. Det är detta jag vill få ett slut på. Få de bakom inte vara i konsekvenserna av det hela tiden. USCH!!!
Men jag ska skriva, skriva så pennan glöder. Mitt barn har rätt till utbildning, hon har rätt att vara som vem som helst hon behöver inte bli påmind om att hon är svårt allergisk. Hon har rätt att gå till skolan utan att bli utpekad, uppkallad till massa möten stup i kvarten och synad i sömmarna. Inte fasen gör man ju de med frisk människor. Tänk om jag skulle arbeta och min chef ständigt kallade in mig och tjatade om mina skador. Näe de är absurt!! Blir de problem av de hör man ju av sig..men så länge de inte är de, låt vara ifred säger jag!!
Näe nu står tvättstugan och väntar *pust* Få se om jag får höra nått mer om mötet i dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar