Idag blev det hård träning igen i gymmet så svetten lackade. Förvånad att jag efter alla dessa år kommit igång så bra. Hade en puls på 97 och det är ju rätt bra i högt tempo tror jag ? Iallafall för att vara så otränad som jag är. Efteråt känns det som man fyllt på gips i hela benen och man går som jag vet inte vad. Ingen speciell värk så man värk av otränade muskler och det är ju en helt annan värk. Jag tycker mig redan se på mina lår att det hänt nått och framförallt jag känner dem vilket ja ginte gjort sedan operation nummer 1, 2007- så det är skit häftigt. Å än häftigare att jag faktiskt inte fallit i mönstret att halta kvar som läkaren trodde, jag går skit bra.
Det blev solstolen i 2 timmar också vilket var ljuvligt efter träningen, bättra på brännan lite så man känner sig fräsch. Men idag med stor restriktion mot solens farliga strålar vilket innebär plåstrad näsa och hög solskyddsfaktor. Behövdes en solskada "live" och operation för att fatta trist nog men man lär sig av misstagen.
Har haft min fina barndomsvän här i kväll och vi har sakrattat så vi höll på att tappa andan och bli förlamade i ansiktet. Läste dagböcker sedan 1974 då vi lekte och hade hyss för oss. Jösses säger jag bara. Mumsade hamburgare från max och vädret var på topp så vi satt ute här. Så denna kväll har jag förlängt mit tliv med 10 år av skratt. Å vi kunde konstatera att vi hade det jävligt roligt som barn och gjorde massor på den tiden. Både tokigt och slugt.
Nu sitter jag med mina ömma fossingar i blöt och ska göra dessa midsommarfina. Om jag fick bestämma skulle dessa få dansa i helgen men det är vi två om nu förtiden så får se? Skulle göra vad som helst för att få dansa efter alla dessa 9 år utan min kära dans. Nåväl jag är glader för mys på hög nivå, det slår inget. Men en midsommar utan dans är ingen midsommar..så tycker jag som är uppvuxen på dansbanan varje år sedan jag var 5 år ute på landet. midsommardanserna var i vårat område där vi hade sommarstuga och min pappa var alltid vakt i kassan på den tiden, det var tradition. Därav min galenhet i dans. Min första dans var jag 5 år och det var Svante Turesson Haha!!!
Nåväl, midsommar blir det i vilket fall som helst och jag får fira den med den jag älskar mest och det är oslagbart kan jag säga. Så lyckligt lottad!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar