Kraftig infektion

Ja då har helgen gått och jag har tillbringat mesta tiden på akuten på olika ställen. Började med lördag morgon efter en natt med kopiöst dunkande i foten och en varhärd som växte sig enorm under natten. Var knappt att jag kunde köra bilen ner för det värkte så i foten, där sade man fotvårta Eh???? Men efter att jag bad om att det skulle ta hål på skiten så körde det in en tjock kanyl först vilket gjorde att det rann ur massa var ur foten. Då skulle det snitta foten med skallpellen och i,o,m att det var sådan infektion gick ju inte det så bra då ingen bedövning tog på eländet så han skar utan bedövning rätt in i varhärden i trampdynan. DET kan jag säga var det värsta jädra skit jag varit med om. Jag vrålade och sparkade av smärta och han kunde givetvis inte fortsätta, så det blev spritbandage. Ett litet hål lyckades skallpellen i allafgall göra. Hem och försöka ta igen nattens förlorade sömn och fick väl nån timmes sådan då jag åter vaknade och frös så jag skakde. Min kära kom och det blev en lugn dag och jag hade ju lovat dotra att fira henne då hon fyller år och hade gjort till fest i går och jag hade bakat massor. Så vimmelkantig och med feber begav vi oss dit. Tyvärr var inte skallen med och jag kände mig enbart helt väck. Åkte hem och J skulle lägga om bandaget och det bara rann blod och var och han tyckte inte det var okej. Så halv 1 i natt begav vi oss till akuten på UAS. Där gjordes ordentliga provtagningar och blod odlingar och man kunde ju konstatera en kraftig infektion i hela foten  och på väg upp i benet. Men att skära ytterligare i detta då det redan skurit på morgonen skulle nog göra det sämre så med avvaktan om febern inte skulle stiga och mer strimmor tillkomma åkte vi hem mot morgonsidan med att minsta lilla så tillbaka till infektion i dag. Ev i morgon åka upp om läget inte förbättrats för att ev försöka skära upp igen för att se om det kommer var. Så nu väntar jag till i morgon. Det är rejält stramt ända upp till halva smalbenet och tajt som tusan runt vristen och värker skumt som i skellettet upp i benet men det dunkar inte tack o lov och det rinner hela tiden var och blod ur såret under foten. Så nu blir det ingen träning igen på 10 dagar då jag går på ytterligare antibiotika *suck* Detta börjar kännas rätt tröttsamt.

Tyckte det var så trist att J skulle behöva få helgen förstörd pga mig men så tacksam at than var med mig då det gjore mig så lugn. Känns så gott att ha honom och han är verkligen fantastisk. Å så typiskt av veckans alla dagar at tjust detta skulle ske den enda dag vi har tillsammans. Men vissa saker kan man inte styra över så är det .