Helgmys och i väntan på att bege oss iväg.

Helgen förbi och det gick så fort. Regnade hela lördagen och var november väder FY! Men i dag var solen åter och det var varmt och härligt igen. Däckbytar dag bidde det idag då det är sista dagen i morgon. Så min kära växlade däck och helt underbar som han är tvättade han bilen med åt mig. Han är för go för att vara sann!
Det blev en lugn helg då jag fortfarande är alldeles matt efter flunsan. Fortfarande snortäppt i näsan och har fått svamp i hela munnen. Låsningen i min nacke som vi trodde skulle följa med och släppa då man släppte på bröstryggen knökade fast ännu mer och hela helgen har det varit lite snurrigt och vingligt. Så för att vara fit for fight till resan på fredag så måste jag gå en gång till i veckan och få nacken upplåst Blä! Men ingen mer feber tack o lov! Nu blir det bara en lugn och fridfull vecka så jag klarar av att resa iväg. Redan på onsdag kväll kommer min älskling sen är han ledig en hel vecka med mig, så mysigt!!några har spekulerat runt min 50 års dag men jag har ihärdigt sagt NEJ! Jag firar inte mer än jag och J. Jag hoppas verkligen det förstår att nej är ett nej nu?

Så slutar jag ett åtagande den 9.de maj och trots det förfrågningar om att fortsätta EH??? Vad är det som är svårt att förstå? Jag slutar och då är det slut!!! Det som känner mig vet att jag har jätte svårt med att säga nej och har äntligen lärt mig det. Trots det så slutar inte folk att fråga jag blir bara så facinerad. Vad mer än nej ska jag behöva säga? Nu är det helt enkelt bara NEJ o ordets bemärkelse så köp det!

Vi har haft så mysigt denna helg och jag är så facinerad av att det bara blir kärare och kärare ju mer vi ses. Det finns ingen ände och jag är så lyckligt lottad som funnit min J. Så här är det!!!


Genom eld och dynga har man klampat i massa år. Den eviga kampen har det känts som många gånger. Bedrövelsers bedrövelse har man stött på och jag har t.o.m fått fly mitt hem. Hur många kvällar har man inte gråtit sig till sömns för man varit så slut, så trött på alla fighter för att få till en normal vardag. Men mest av allt den ensamhet man levt i i många år om än jag valde den själv för det fanns inga andra alternativ just då efter allt som hänt. Ensamheten att inte kunna dela tankar, sorg och glädje. Att bara ha en hjälpande hand då orken tröt så man visste hur man skulle orka lite till osv.

Jag rensade min skåp i fredags och fann alla pappaer på skolåren för min dotter, alla läkar journaler å alla åren i möglet. Det är luntor med skrivelser. allt från skolverksanmälningar till frikvotar och anmälningar om möglet mm mm. Blev matt bara jag såg högarna med papper. Så många nätter man satt och skrev, så många möten och lika många idioter att diskutera med. Denna vånda att det ena skulle gå igenom eller inte. Alla hot jag fick ta från fruktansvärt vidriga människor inom skolans värld ja så pass att man tror inte det är sant så här i efterhand faktiskt. Att det bara finns så hemska människor säger jag. Ja jag fattar inte att jag inte tappade all vett och sans ärligt talat. Men så kom luntorna med svaren på allt. Jag fick rätt, vi vann och det människor som näst intill höll på att knäcka oss blev det som fick dra svansen mellan benen och bege sig til lskampålen Haha! För vi VANN!!! 2 skolor fällda inte illa pinkat av en ensamstående mamma med whiplash som det sa. Citat: Det kan inte vara lätt att vara ensam mamma och whiplashskadad EH????? Vad nu det hade med brister i skolan och frånvaro av skolplikt? Säger bara som så jag, underskatta inte en ensam mamma!!! Haha!!! Tror fasen vi har mer krut under huden än det flesta. Ja jösses!!! Jag hoppas aldrig mer jag ska behöva föra en fight igen ärligt talat. Nu ska jag bara njuta av livet och vara barnsligt kär och galen *fniss*

Nu har jag hittat hem eller rättare sagt hittat det jag alltid sökt men inte trodde fanns. Min själsfrände min älskade man som jag kan dela både glädje och sorg med och han lika så. Det är så gott så när man tänker tillbaka på allt det jobbiga fattar jag inte ens att jag orkat? HUR? Min J är det finaste som hänt mig och jag ska vårda denna realtion på silverfat för jag vill inget annat än att bli gammal med honom och vi ska sitta där på nån park bänk och garva som vi alltid gör när vi ses åt i princip ingenting mer än våra galna skämt Haha!!! Jag är så lycklig!

Nåväl, ny vecka och snart fyller tanten gammalt Hehe!! Aldrig förr har jag haft några ålders nojjor så men NU! Vet inte varför men siffran 50 känns så vidrigt gammalt bara. Fast jag vet ju att när jag vaknar upp den 19,de igen är det precis sig likt och 49 eller 50 har ingen skillnad. Jag ska dansa mig igenom min 50 års dag och det är NU livet börjar .

Nu blir det lite sappande på kanalerna, en kopp kaffe och sedan ska jag ta mig en låååång sovmorgon i morgon och vips är det onsdag och min älskling kommer igen för att stanna, MYS!

På återhörande!