Så var den ljuva semestern över för detta år. Allt återgår till det normala i allafall för min kära. Jag däremot fortsätter min dötrista ledighet som är oändlig när man är sjukpensionär. Fast å andra sidan innehåller min så kallade ledighet inte bara ligga och rulla tummarna på sofflocket som många tror vi sjuka gör. Näe gott folk säger jag om det *fniss* Ledighet, slappa, ha det bra och name it är faktiskt det sista en sjuk har eller gör. Värken är 24/7 och går inte att ta ledigt från nån gång. Den jobbar man med dygnets alla timmar och allt som följer med på köpet då man blir sjuk/skadad, lika där 24/7.
Men jag har haft 30 helt underbara dagar med min kära. Bara han och jag varenda dag så kvällen i all ära känns väldigt tung,trist och tyst nu FY!! Bara älskar detta sambo liv kan jag säga. Men i morgon börjar vardagen igen och man kommer väl in i den med kan jag tro. Startar upp min träning på torsdag , det är det enda jag har inbokat denna vecka. Måste nog ta mig till min husläkare med då jag fått psoriasis liknande sår i mina ena hand som inte vill ge sig utan sprider sig allt mer. Det värker i såret, bränner och svider och det har spridit sig så att det gör svin ont då man bara får vatten på det. Jätte skumt ser det ut. Som det bara öppnar sig under huden blir smetigt och huden trillar av . Efter det blir det hårt svider, bränner och värker och det blir en rosa tjock hud skorpa som ser exakt ut som psoriasis. Idag eskalerade det och när jag satt och körde bilen smetade huden av sig på ratten och det blev ännu mer såryta. Å typiskt min vänstra hand som jag gör allt med då jag är vänsterhänt till 100%. Tror detta ska stoppas så det inte fläker upp hela min hand?? Framförallt få reda på vad det är?
Nåväl, borde nog hoppa i sängen nu och sussa lite. I morgon blir det en lång sovmorgon och endast en slappardag. För hur det än är när man är lycklig, kär och allt det där så tar det på att vara alert flera dagar som det nu varit hela semestern. Har ju inte velat ligga och sjåpa mig då vi endast har dessa 30 dagar tillsammans om året då J jobbar både nätter och dagar annars, så all tid är dyrbar. Men det tar på då man lever med dessa vidriga smärtor att orka och nu känner jag att jag är rätt slut faktiskt så vila ligger högst på listan nu. Om en vecka ses vi igen = mys!!!
´Så en dusch och hopp i sängen. GONATT! Å på återhörande!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar