En helg full av blod

En helg som varit allt annat en lugn. Och tror jag är i nått slags chocktillstånd efter allt jag sett denna helg. Det började med en händelse med så mycket blod att jag trodde inte det var sant. Det blev ambulans med blåljus och en dag på akuten. Jag är ju en sådan person att jag har väldigt svårt för just blod. Blod kombination med kräkor ja det går inte ihop alls och det fick jag se en hel del av denna helg. Lyckligt vis slutade det bra men jag drömde mardrömmar efter och vaknade i morse med att min J ropade på mig att hämta papper. När jag vänder mig i sängen ser jag min älskling helt blodig ända ner till midjan och jag tror bokstavligen att jag stod upp i sängen sovandes och i ren chock. Just att ha hämtat mig från lördagens allt blod vaknar jag intill min älskling som detbokstavligen forsar blod ur näsan på. Flög upp ur sängen och in efter badlakan och jag trodde på fullast allvar att jag skulle tuppa av. Han far in i badrummet och börjar duscha av sig allt blod medans det forsar och i vild förtvivlan försöker jag göra strutar till näsan av toapapper och hela jag skakade. Ja jag är verkligen ingen vän i nöden då det gäller blod eller kräkor till min förtvivlan uhu!! Så tänkte bara en sak, AMBULANS!!! Och bränna näsa. Å skrek nått i stil med att gå och lägg dig och luta huvudet bak! Men mitt i det hela skulle han då torka badrummet efter duschen och jag var i ren panik Haha!! Jösses skit i badrummet bara blodet stoppar. Så ett milt sagt chockartat uppvaknande. Men det stillade sig tack o lov och vi somnade om som ena klubbade sälar i några timmar. Tror på fullaste allvar att jag sett så mycket blod denna helg som man gör under en hel livstid fast i koncentrerad form på bara några timmar UHU!! Ser allt fortfarande på min näthinna. Tar nog ett tag innan jag kan smälta allt denna helg.

En ny vecka stundar och hoppas att denna blir lugnare än den förra med både magsjuka, blodbad och allt vad det heter. Men nått jag oroar mig kraftig över är min älsklings näsblod som nu varit ett gäng senaste tiden. Utmattning säger jag av allsköns saker och det måste bli ett stopp på allt som händer och allt som krävs för hans del. Om jag bara kunde övertala. Det är så mycket eländen och han är alldeles för snäll och har alldeles för höga krav. Men det är ju så att man kan inte ändra bara hoppas allt man säger i ren välmening en dag går in. Det är tufft att vara ensam förälder med massa beslut fast jag tycker ändå att när ens "unga vuxna" kommer upp i just vuxen ålder då ska kraven försvinna och man har som förälder rätt att säga ifrån när det når oanade höjder. Man får ta ansvar när man kommit upp i vuxen ålder och inte bara köra med föräldrarna. Tack o lov har jag inte dessa problem och har aldrig direkt haft . Men det är klippa navelsträng som behövs och inte känna skuldkänslor för att man faktiskt inte är nån robot eller nån som alltid kan allt och ska finnas precis överallt samtidigt och för att man faktiskt har rätt att säga nej och ifrån. Det är vansinne! Men man måste nå denna punkt själv så är det ju och jag var nog sen jag med att klippa min navlesträng från att vara just hönsmamma men det var på helt andra grunder. Nåväl, jag hoppas min J får en lugn vecka och att när konflikterna uppstår nästa gång att han dra rätt och slätt. För vissa konflikter får man faktiskt dra från då det är helt åt fanders.

Jag har tack o lov haft fördelen ibland med att inte ha den andre parten den jag fick barnet tillsammans med en gång som funnits och kastat skit över mig, på gott och ont att verkligen vara helt ensam förälder. Men jag har aldrig behövt ta skit från den "andre" fått kritik i mitt handlande och det är rätt skönt. Iofs skulle jag inte bry mig för jag anser att har man haft ensam vårdnad och den andre skitit i allt har den inga rättigheter att komma 20 år senare och ha nått tyckande i nått. För vart fanns "du" när du borde varit där kan ju jag tycka. Å när våra "unga vuxna" uppnått 22-25 års åldern så är det faktiskt VUXNA och får ta ansvar för sitt handlande och det beslut det tar. Det är inga barn längre som man måste fostra och beskydda så. Jag säger bara det till alla det som INTE funnits till, håll trut!!! och var taksamma att det fanns en som gjorde det då "ni" levde loppan och sket i allt ansvar. Bara löjligt att ens ha en talan då tycker ju jag.

Ja ja..tyvärr allt för många som lever i detta dilemma. Jag är galet glad att min dotter är 24 år i dag och en kvinna som lärt sig ansvar och fått ta konsekvenserna av det beslut hon tar osv. Självklart finns man där alltid och kan stötta och ge goda råd men inte utnyttjas för ren lathet skull om jag säger så.

Så nu har helgen övergått till ny vecka och den ska bli toppen hoppas jag. Hann faktiskt upp till min bostad och kikade och det hade tagit ner alla pappkartonger nu för fönstren men så mycket mer hade inte hänt där utan allt stod utblåst bara. Undrar just vad det väntar på??


Fick en rätt rolig bild där det verkligen ser ut som demolition Hehe!! Tak och väggar borta typ.


Ja jag kommer ju inte in i min bostad då det satt byggkolv i låset så att alla som skall in inte behöver kvittera ut nycklar så fick ju nöja mig med att kika genom fönstret in. Får se om det händer nått denna vecka? röret som läcker som skulle åtgärdas förr förra veckan är inte gjort så jag hoppas verkligen inte det gjuter betongen med en vattenläcka utanför? Men det skulle ju inte förvåna mig alls. Har sett och hört det mesta vid detta laget faktiskt Hehe!! Ja det återstår att se?

Nu ska jag sussa om en liten stund och jag hoppas jag slipper drömma om just blod igen .

Natti natt då det beger sig.