Att välja i livet.

Dagen gjord och jag klarade av tandläkaren galant om än skit ont i magen, mådde illa och hade inte en saliv gnutta kvar i munnen. Ett steg närmre att gå tillbaka och göra en undersökning nu den 9 februari.

Åkte en sväng på loppis sen för jag tyckte jag behövde en liten uppmuntran Hehe!!! Och hittade en jätte fin kofta, vit till mig plus ett jätte coolt linne med öppning i ryggen i knall neon rödrosa. så hittade jag dessutom en jätte fin kofta till mammsen som hon blev så glad över. Åkte hem till dem efter och vi mumsade pizza alla tre innan jag sedan begav mig hemåt igen.

Sedan helgen har det gnagt i mig, i min mage då vi överrumpla dotra med att träffa sitt X. Jag orkar bara inte mer!!! så är det. Alla dessa år av oron för hennes mående ,alla turer till sjukan ja ALLT. Jag orkar bara inte mer, inte igen!! Å jag vet att det är hennes val, självklart bestämmer hon helt vad hon ska göra i sitt liv och med vem lika som jag bestämmer vilka jag vill möta i mitt liv, umgås med eller ej. Att hon väljer sitt det får hon göra men nu finns inte jag mer kvar i det valet det kan jag säga jag har fått ärligt talat nog och det måste acceptera också .

Var och en väljer det som är bäst för en och av vissa val kommer också konsekvenser man får fightas, leva med och gilla läget med. DET livet hon väljer nu igen ställer jag mig helt utanför likaså att ställa upp igen vad det förr innebar, plocka skärvorna av min dotter och kan innebära igen eller inte men det spelar ingen roll jag har hört så jag klarar mig rätt och slätt. Jag är segdragen när det gäller att tänja gränser sanna mina ord och ingen som skickar ut kalla handen i ett nafs ONEJ!!! Men min gräns är nådd för ljusår sedan likaså tror jag det kommer ta  tid innan jag ens kan svälja denna nyhet.

Jag älskar min dotter över allt annat på jorden och jag skulle göra vad som helst för henne och HAR gjort i alla år (25) men jag orkar fan inte minnas, se och höra mer i denna fråga. Jag har då sjutton gråtit så jag kommer nog inte få upp ögonen i morgon och alla minnen av åren som gått gör mig spy färdig ärligt talat men som sagt hon är vuxen och tar sina beslut så är det ju men support i detta det kommer inte hända.

 

Ja livet har sina vändningar och jag fattar farao inte ens att jag ärligt talat står upp än? Fyfarao så mycket skit det varit i så många år och man har gnekat på bara det ena efter det andra. Nu ska jag tänka på mig själv och ha det gott. Hitta tillbaka till livet utan eländen tänkte jag detta år Hehe!! Inte för jag tror att jag skulle bli eländes fri för det är nog min lott i livet att fightas mot det mesta verkar det som?? Men man kan välja striderna det som inte påverkar en negativt och så får det bli nu.

Jag hoppas för allt i världen min dotter får det hon söker och blir lycklig , hon om någon är värd det. Men det hon valt tillbaka nu ställer jag mig helt utanför efter allt som varit, tyvärr!

Jag hoppas med tiden jag kan ignorera det jag idag känner och att jag och min dotter kan mötas utan att det påverkar. Livet är kort och inte förgivet och vips kan det vara förbi men vissa saker går bara inte under livets gång att glömma, förlåta osv Inte dessa som satt sig i märgen och som inte varit acceptabla på några promisser. Jag har tyvärr ett gäng sådana . Men men tiden får visa och ge svar vad gäller det val hon gör.

Ja fysjutton, det blir nog svårt att sova i natt.

Så kloka ord avslutar jag med .

På återhörande!!