Så fredagen , missade Lets Dance starten och allt å vips låg jag här på underbara akuten. Igen😢
Det var tomt på ortopeden men tro fan man fick vara där nästan 5 timmar i allafall helt sannslöst. Sen kom då en sköterska och hon hade väl läst om min fot sedan tidigare då en läkare som knappt kunde svenska diagnostiserad mig med nervsmärta, jodåsåatt. Så självklart hänger man på det gamla då för att slippa nått annat. Det kan jag säga jag har fan ingen nervsmärta. Så kom droppen citat; har du sökt psykolog? Vadfaaaan😠😠😠😠 Frågade då hur en psykolog skulle få bort min fot smärta???? På fullaste allvar och ja till psykolog. Det får man alltid ihop med whiplash och jag har även gått för min spyfobi mm och dragit med det mesta skiten i mitt liv samtidigt så JA. Psykolog kan inte göra nått åt min fot, punkt!!
Men som vanligt var det då vänta på läkaren och självklart fikade väl hen loss och babblade i rummet intill hörde vi , länge. Det ska liksom alltid vara vänta i tiotals timmar på akuten. Det är nått som ingår i priset verkar det som, suck. Sen kom då hen och nervsmärta var diagnosen thats it!!! Och då innebär ju det lite hjälp då att kunna gå, eller? För det är ju gå jag inte kan. Men tro på fullaste allvar människan skriver in diagnosen då, nix. Ingenting vilket gör det skit svårt för mig att få hjälp. Jag kan ju inte gå mer än ca 100 meter och på det måste jag sitta 3 dagar och vila foten osv.
Jag vill kunna ta mig ut, gå i affärer, vara med rätt och slätt och jag har faktiskt ställt in mig på en permobil. Helt suveränt då jag testat pappsen och tänk hur man kan komma iväg då utan att få dessa helvetiskt smärtor iett i ett. Men när det bara babblar skit och inte för in det som sägs i journalen blir det svårt. Så vad göra? Anmäla eller? Känns som man lever i anmälningarna värld då allt måste anmälas för att man ska få rätt. Sweden i ett nötskal hehe.
Nåväl hemma 00.30 och fick slava igenom Lets Dance med lite godis sen var jag totalt matt. Lindade min fot med versatis lidokain plåster så hela foten blev bedövad, det var gott. Sen var det bara försöka sussa.
Lördagen bestod i att ta det lugnt igen för jag kunde knappt gå på foten men vi tog oss till China och käkade mumsigt sen hem och bara slappa. Är så less på denna värk nu så jag storknar och längtar tills nästa måndag då jag ska vara på ortopeden igen med hopp om att få en bra läkare hmm.
Nu sitter jag här som en pösmunk och bara vilar min onda fot. Sagt godnatt till J och i morrn är en ny dag. Den börjar med ett sjukgymnast besök som jag hoppas blir bra, kanske man kan få lite hjälp att bena i all värk???
Med det säger jag nattinatt natt och på återhörande 😚
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar