💖💖💖 Älskade mamma💖💖💖 Sov gott💖💖💖

Det är med stor sorg jag kommit hem nu på morgonen. Min älskade lilla mamma har i natt lämnat jordelivet klockan 01.00 i natt, så tapper och så stark med alla anhöriga runt sig.

Denna dag har man ibland tänkt på men slagit bort att den inte händer, inte oss men ack det gjorde det. Mitt i alla gränslös sorg måste jag ändå säga att för lilla mamma var allt det bästa. Hon fick en massiv hjärnblödning någon gång under natten i går natt och somnade direkt in i en djup medvetslöshet. Jag ringde kl 11.45 i går förmiddag och pappa svarade och berättade att mamma inte hade vaknat. Det är inte normalt då mamma alltid vaknar vid 5. Han hade kollat till henne och hon sov och snarkade. Jag bad han gå in igen och väcka henne men det gick inte hon sov så tungt. Jag kastade på mig kläderna i ilfart och tror jag körde i 120 km/ Tim upp till pappa. Mamma låg verkligen och sov den djupaste sömnen och jag såg att hon var bortom all räddning och larmade 112 direkt . Det kom med blåljus och 2 ambulanser men inte heller de fick liv i henne.

Snabbt transporterades hon med blåljus till Akademiska sjukhuset och jag kom i andra ambulansen.  Min dotter var redan på plats inne i ett anhörig rum då hon bor precis där. Det var massor inne på akut rummet och vi blev hänvisade in i detta rum och ganska snabbt kom en anhörig stödjare en ung tjej och var med oss hela tiden.  Det körde upp mamma på en CT röntgen och ganska snabbt kom 2 läkare ner och jag såg på deras ansikten  innan det sade nått. Det var inga roliga besked😭 En massiv hjärnblödning på ett ställe i hjärnan som man inte kan göra något åt och hon var dessutom djupt medvetslös. Hon var satt i respirator men med denna hjärnblödning fungerade det så att man tar bort respiratorn och bara väntar på att hon somnar in. Då var klockan ca 14.00.

Hon fördes till stroke avdelningen 85B sal 16 där man ganska snart kopplade ur respiratorn.  Men mamma andades själv och det sades att allt kunde ta några timmar därifrån. Hon hade jätte mycket slem så det fick suga henne ett par gånger för att hjälpa andningen och sedan sov hon med tunga andetag ren och fin i luftvägarna.

Vi hade först lite problem då pappsen var hemma och när man började prata om timmar var det ju viktigt att fort få upp honom vilket min älskade J kastade sig från jobbet och hämtade honom.  Jag ville ju inte säga detta via telefon utan tänkte vi tar det när han kommer men när allt gick så fort att de stängde av respiratorn var det snabba ryck. Och han hann. Först blev jag lite arg på personalen som inte kunde vänta med att stänga av tills han kom men tydligen var det en transport respirator som inte hade krafter hur länge som helst. Så det var tvungna.

Men han hann och vi var alla samlade sedan och mammas bror med fru kom också. Timmarna gick , jag var svettig och hade nattsärken på mig från morgonen.  Hade inte ens fått på mig normala kläder , t.o.m utan bh. Hade lyckats slänga på mig en svart syntet jacka då jag for, på  mitt natt linne. Kände mig helt vidrig och vid 21 tiden då hon sov lugnt sade jag till lilla mamma att jag åker på 30 minuter hem och byter och sköljer av mig och nu väntar du här.  Det gick med rekord fart kan jag lova. Vi visste ju inte hur länge vi skulle få sitta timmar, dygn eller dagar och jag hade ju inte ens fått på mig bh helt bisarrt. Men vi hann.

Vid 23 tiden började mamma få lite jobbigt med andningen då hon var så torr i munnen och tungan liksom trillade bak. Men hon kämpade och kämpade. Kändes absurt att inte få ge henne lite vatten mer än dessa baddar vi fick rolla runt munnen. Hon måste ju vara så törstig älskade mamma. Dessa attacker kom mer och mer och mellan varven sov hon lugnt. Vid 00.30 blev det jobbigare och jobbigare och hon började röra på sig att det var lite tung såg det ut som. 01.00 tog hon sitt sista andetag lilla älskade mamma💖💖💖 Med mig, J och pappa som höll henne i händerna. Min dotter hade åkte hem timmen innan för vi tänkte turas om att vaka om detta skulle ta tid. Hon skulle sova till 05.00 och avlösa mig så jag kunde åka hem nån timme osv. Men vi fick hela dagen med lilla mamma allihop och jag vet att hon hörde oss och vet att hon visste att vi alla var där. Jag vet också att hon skulle sagt åk hem nu jag klarar mig typ så sa hon alltid när hon hamnade på sjukhus hehe.  Men vi var där.

Så för ca 45 minuter sedan kom vi hem här efter att ha lagt pappa hemma och han ville vara själv och det kändes stabilt då vi fått han i sängen. Man måste respektera vad han vill också. Självklart åker vi dit i morrn när man förhoppningsvis kanske fått nån timmes sömn nu. J sover här och jag måste skriva för att minnas och varva ner. Det är så ofattbart allt, det gick så fort att man inte riktigt kan ta in det än. Så overkligt då hon var helt piggelin i går.  Å jag fungerar så att skriva det är bästa terapin.

Så den 13 juli 2017 kl 01.00 åkte älskade lilla mamma till landet bortom molnen. En plats där inget ont finns, ingen värk, inga sjukdommar näe där väntar de som gått före. Strax innan 01.00 öppnade jag fönstret på sjukhuset för att hon skulle kunna flyga i väg och vara fri , fri all smärta hon burit sista åren och mest sista månaden efter olyckan med den brustna venen. Efter det blev hon sig inte riktigt sig lik och tappade en stor del av livs gnistan kändes det som.. Men nu är hon på en bättre plats fri allt och jag vet att hon finns med oss i allafall. Det är så.

Så tack älskade mamma för allt du gjort för oss, för den du varit och att du alltid funnits där för mig och för min dotter. Ja du var ju t.o.m med då hon föddes. Du var den bästa mamma man hade kunnat få och du fanns alltid där💖💖💖

Älskar dig och bär med mig alla fina minnen i mitt hjärta för alltid💖 Du var verkligen en krigare.

Sov gott 💖 Din Cattis 💖