Ännu en övermäktig dag. Vi har plockat bort alla saker, kläder mm efter älskade mamma😢 måste ju tänka på att pappa ska bo mitt i detta och inte få massa tråkiga minnen mitt i den oändliga sorg som är. Det har ändå bott där sedan 1974 och mammas rum med alla saker. Klart det är jobbigt för pappa. Han bad om det själv att vi skulle hjälpa att ta bort. Kärleken för mamma finns ju iallafall och alla det år det fick tillsammans utan att sakerna ska stå kvar som den dagen hon lämnade oss just i detta rum.
Jag hade svårt i dag med detta att bara öppna garderoberna och ta ut alla kläder, alla lådor och alla det saker hon fått av min dotter från det hon var liten. Allt hade hon sparat i sina lådor och skåp. Sina randiga små T-shirtar hon älskade från polarn och pyret. Alla hennes röda jackor, tröjor, lilla vintermössan ja allt var med tårar i ögonen vi lade ner det i svarta sop säckar. Mycket gick till stads missionen och det slitna till containern. Självklart min dotters saker lade vi upp i ett skåp som minne. Men vi tömde allt, tog ner tavlor så pappa kan sätta sin prägel när han sen orkar. Vi möblerade om och gjorde så fint. Pappa ville ha detta rum till ett film rum då han har ett helt livsverk av diabilder till sin projektor. Så stativet till den med alla kassetter ställde vi upp och till slut blev rummet precis som lilla pappa ville ha det. Sen får han spika upp sin tavlor som han vill ha det med tiden.
Det kändes så gott att se att han var nöjd då jag kan förstå att bara gå förbi rummet väckte minnet från dagen hon låg där djupt medvetslös och redan borta från all räddning.
Men jag fick gå i från ett par gånger då tårarna blev övermäktigt. Jag har gråtit sedan i går kväll så jag knappt orkar hålla ögonlocken uppe. Det verkligen bränner i dem som sår.
Samtidigt som man vill att tiden står still och sakerna står där som minne förstår ju jag att det är en plåga för min pappa. Vi har alla år av minnen med mamma/mormor i våra hjärtan nu. Och jag vet att dagen kommer man kan skratta också och säga att så gjorde mamma eller så skulle mamma sagt etc. Men just nu spelas filmen från den 12/13 juli upp och särskilt sista kvarten i min mammas liv. Den ligger på min näthinna så fort jag sätter mig ner. Så kommer det nog vara ett tag till tror jag tills det mattas av. Sorgen ska ha sin tid helt enkelt.
Så efter denna så tunga dag att plocka bort allt gick vi faktiskt och käkade på restaurangen hemma vid. Jag tog mig en härlig fläskfilé medelhavet stuk med härlig sallad och grillade grönsaker med tsatsiki. Åt så jag höll på att spricka hehe.
Tog faktiskt lite minnen från mamma med mig hem i form av hennes älsklings T-shirt den slitna gosiga, lite strumpor vichy annat . Åh det luktade mamma 😢💖 mamma luktade alltid härligt svagt hudkräm. Så denna lilla tröja får ligga i min låda tills jag inte behöver den men den är en bit av lilla mamma än så länge.
Nu återstår en tung vecka till inför begravningen den 2 augusti. Jag ska ha möte med prästen, kolla kyrkan och en salig massa läkartider har jag själv i veckan. Hud bland annat.
J åker på semester en vecka med sin pappa så jag kommer ha fullt upp. Och just nu är jag så trötter så jag vet inte vilken fot jag ska stå på. Det värker i mina ben och min ena fot har helt tappat känseln. Nacken ska vi inte ens tala om efter dagens bestyr den går knappt att röra. Jag har aldrig varit så här sliten ända in i själen som jag är just nu, så galet trött och så galet ledsen.
Men men allt detta få ha sin gång så är det och ingen ska tvinga mig att påt igen.
Med det säger jag på återhörande och jag hoppas jag får sussa gott nu i natt, det känns så.
Nattinatt natt 😚
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar