tisdag 18 september 2018

Möte med hemvården och positiva saker.

En ny dag gjord. Möte med nya hemvården. Gick så där just med att föra situationen bättre hemma för pappa då han kommer hem. Det går verkligen inte att göra om badrummet 😩 Då innebär det att pappa måste kunna gå dessa steg och det ska fasen gå som innan han drabbades av allt detta skit. De tyckte jag skulle inplanteras i pappa att byta boende vilket jag inte tänker då han verkligen inte vill det just nu. Det är hans hem.  Det hem han haft sedan 1963. Där han och mamma satte sitt bo, jag föddes det är inte bara att inplanteras liksom. Han har precis förlorat mamma och startat ett nytt liv utan henne så det får fasen vara lite empati i allt kan jag tycka. Och han måste själv få se och känna. Så därifrån kör vi nu.

Efter mötet åkte jag ner till pappa och berättade plus att ta farväl av Eva som åker hem i morrn. Det blev ett sorgligt avsked och Eva började gråta och jag med. Jag gillar verkligen henne  och vi bor i samma stad och känner att det behöver inte vara farväl utan snarare en ny kontakt. Så vi bytte telefon nummer och vi ska själv klart ses igen. Hon är också den som pappa haft denna månad och pratat med, suttit ute med och fått timmarna att gå. Jag har kört både pappa och Eva ut och in genom korridorerna, suttit i timmar och babblat ute i solen, hon är en underbar människa som gått igenom hemska saker genom att förlora båda sina ben bara 70 år gammal. Också förlorat sin man som gick bort.  Så själv klart håller vi kontakten ❤

Men så fick jag  se att pappas fot savade för första gången idag 😲 inte nu var tanken. Så jag ut till sjuksköterskan för detta verkade inte okej då de på morgonen i dag bytt bandage. De sade att det kanske satt på gamla bandage, va???? Inte fan sätter man väl på gammalt då det handlar om staflokocker ? Jag gav mig inte så de fick öppna upp allt igen för att kolla. Och det såg faktiskt bra ut med tanke på hur det var från början. Så det finns hopp. Idag såg den ut så här.


Slutet på augusti så här 😲


Så under har verkligen skett trots att de erkänt att detta borde ha sytts. Och pappa har verkligen varit duktig och inte stått på foten sedan 13 augusti det har gjort sitt också. Så nu hoppas vi på helt tillfrisknande i foten så han kan klara sig hemma med denna jädra toalett.

Vid halv 3 åkte jag hem och var helt slut så det blev en 3 timmar lång power nap. Det gror en förkylning i min kropp det känner jag. Den vill inte riktigt bryta ut bara. Så vi får se vart det bär hän. Försöker vila så mycket det går. Men i morrn har jag ännu ett möte jag ska på med Dotra på soc. Sådana möten ska man inte gå på ensam fy farao. Sen torsdagen har jag ledigt äntligen och får vara hemma i min nattsärk hehe.

Ja för övrigt har inget mer hänt denna dag och jag har slappat lite i fåtöljen i kväll och bara haft det gott. Så snart sängdags och med det säger jag på återhörande 😘❤

Ett ljus i mörkret nu som redan kommit till dig lilla mamma var du nu än är ❤ Sakanden är enorm och jag kan knappt fatta att vi inte pratat du och jag på över 1 år😢 Det är ofattbart lång tid.


Inga kommentarer: