2 tråkiga dagar har passerat. Regn, sol och åska har stått på schemat. I går kväll tog priset då jag satt här och kollade på TV och det bara dånade till utanför och en mega blixt for genom rummet och på det i samma sekund årets smäll, jösses. Jag blev skit rädd. Blixten slog ner 1 km härifrån sa min app Blixtvakt. Ja det var en jädra smäll hehe. Kvällen innan regnade det så man trodde HELA himlen skulle braka ner och idag har det varit halvdant.
Jag har haft hiskligt ont i båda mina ben, rygg, nacke och axel. Galet ont skulle jag vilja säga och min rygg är ett brinnande inferno av stelhet så jag blev tvungen att boka kiropraktorn igen. Nu är det bara ca 26 dagar kvar till jag ska få bränna igen och jag hoppas inte corona kommer ställa in detta igen som i maj nu. För nu är det rent sagt för jävligt i kroppen. Väntar också på axel operationen och hoppas den kommer till hösten också. Så jag har bara gjort ingenting dessa dagar nu för att vila kroppen.
Men pappa mår inte bra nu usch. Så jobbigt 😢😢
Han är jätte förvirrad, orolig och det är verkligen snurrigt i hans liv nu. Vet inte vad detta beror på då jag trodde det var urinvägsinfektionen. Men nu har han ätit antibiotika 2 dagar och förvirringen blir bara värre. Det borde den inte bli. Åh jag vet att han har sin allvarliga kärl sjukdom och en dag så blir det ju illa så är det ju. Då går det inte förklara bort helt enkelt. Är så rädd för att det är nu😢 Kärlen i hjärnan blir thightare, det ger demens mm usch. Men i det stadiet kan det också ge konfusion om man t.e.x har väldigt lågt blodtryck. Å hur ska man veta vad som är vad? Å boendet jösses vilket skämt. Det ser väl bara demens rätt av.? Ja jag är verkligen jätte orolig nu att det ska vara den tid då det bara blir värre och värre. Det är så svårt att höra pappa ändå så pigg men så borta. Blir svårt att förhålla sig till och svårt att prata då det meste är galet han säger. Han lever i sin ungdom just nu av och till. Idag skulle han på match, ut och äta på nått ställe innan med fotbollslaget. Igår var han på stan och träffade massa bekanta osv. Det är verkligen jätte tufft att bemöta. Men får bara hålla med. I kväll ringde han säkert 5 ggr och frågade när han skulle skrivas ut och fick åka hem, älskade pappsen❤❤
Det är tufft att se sin enda föräldet försvinna liksom, han är ju allt jag har kvar nu. Kan inte längre prata med pappa som vi alltid gjort, skämta osv. Så överjävligt tufft.
Jag är fortfarande i sorg efter mammas död och väldigt känslig efter allt som pappa drabbats av. Alla oroliga månader och år då han varit så sjuk sista 2,5 åren att vi inte trott han skulle överleva ens. Det har varit enormt tunga år. Jag har gjort allti min makt för att pappa ska ha det bra, krigat för hans rättigheter, vrålat på sjukhuset då de helt ville ta till palliativ vård osv. Och samtidigt vet jag ju att den dagen kommer komma då pappa blir sämre och sämre och att den dagen kan vara nu. Han fyller 86 nu på tisdag och han har en allvarlig kritisk kärlsjukdom usch. Försöker stålsätta mig att orka med om det nu skulle vara så. Är livrädd för den dagen då han kanske inte vet vem jag är hur man ska ta det, jätte tufft😢 Jag må för det mesta vara en tuff person som klarat massor i livet, kämpat men att se pappsen bli så här det knäcker mig verkligen. Går med en ständig oro att telefonen ska ringa och det hänt nått . Älskade pappa jag har ju bara dig❤
Känner mig ensam i detta då de flesta tycker att jaja livets gång lite flyktigt så där. Så jädra lätt är det inte. Säger man så är man väl fan utan empati helt. Att förlora de man älskar mest gör i allafall på mig hiskligt ont och det finns ingen återvändo bara sorgen och saknade sen efter. Jag är alldeles för skör än för att ens orka med en gång till just nu. Sedan att jag knappt sedan mars fått vara med pappa alls pga corona helvetet gör ännu ondare. Det är ett halvår nu vi setts 30+20 minuter fyfan. För att hemmet fan inte kan åstadkomma nått😠😠😠 Snart blir jag allvarligt förbannad då jag hört att många hem hela tiden haft besök utomhus och inga jävla klockade besök på 30 minuter , så ruttet.
Jag hoppas av hela mitt hjärta att pappa piggar på sig, att detta är urinvägsinfektionen som gör förvirringen nu. Att corona helvetet dra åt helsike och att boendet för fan tar tag i att ge besök så man får träffas innan allt är försent.
Ja hur och när ska man få må bra, ha det lite lugnt och skönt? Jag hoppas att läget är helt annorlunda i morrn då jag ringer. Älskade pappa😢😢❤❤
Med det säger jag på återhörande och natti natt😚❤
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar