Dagarna bara försvinner känns det som. Samtidigt som inget händer händer massor.
Pappa mår allt sämre och förmodligen är det demens nu. Han är jätte förvirrad varje dag nu och som förr var han pigg på mornarna men det är han inte längre. Han är orolig och vet inte vart han är riktigt. Ringer mig och frågar när han skall skrivas ut . Han är på hotell och han är med fotbollen som han arbetat med förr . Än så länge kan han ringa mig iallafal och minns mig tack o lov. Jag är livrädd om den dagen kommer då han inte minns mig usch.
Kvinnan han hållit i hop med i flera månader , det eskalerade till massa tråkigt på slutet och pappa blev både ledsen och mer förvirrad. Ena dagen gjorde hon slut nästa inte och därefter slut igen. Han mådde jätte dåligt och jag var ärlig och sa att detta kommer aldrig bli bra, tänk på dig själv istället. I torsdags flyttade hon och personal undanhöll det för pappa och han vet inget mer än att han saknar och fattar ingenting för de har inte varit ärliga. Han fick heller inte ett avslut på sjysst vis och efter det blev allt virrigt för honon. Så jävligt allt. Som det omyndig föklarar honom. Sen ringer de till mig och vad kan jag göra som inte ens får gå dit och trösta honon. Näe detta börjar gå överstyr. Först supportade de deras relation det byggde upp och tyckte det var så gulligt. Sen smusslar de bort henne och han körs in på rummet för att inte se flytten osv, vad fan är det???? Bars för man är på ålderdoms hem är man inte dum i huvudet och utan empati och känslor för bövelen.
Men denna snurrighet är jätte tuff att höra. Lilla pappsen❤ Detta är jätte tufft nu som anhörig att höras endast via telefon. Och bokad övervakad tid har inte jag fått förrän 28 augusti helt sinnessjukt. Bara det, ÖVERVAKAD???? Som nått jävla fängelse.
Jag har också råkat ut för en olycks förra fredagen när vi var och badade. Då jag rasade på stenblocket med hela min tyngd och slog båda smalbenen illa. Vänster ben har bara blivit värre och värre och svullnare och svullnare. Så pass att jag blev tvungen att uppsöka akuten i torsdags. Har jätte dålig känsel och styrsel i det benet plus rejält svullen och än idag ont till tusen. De påstod att inget kan vara brutit för då skulle jag inte kunnat gå. Men har blödning i muskeln plus blödning i benhinnan vilket gör att benet känns som det ska sprängas 😢 Men bara vänta ut det.
Men vi åkte i fredags till havet och tillbringade hela dagen där så skönt. Lördagen blev det grillning hemma hos J vilket var magiskt gott
Graderna har legat på 27-32 grader och i gårnatt vid midnatt var det vindstilla och 21 grader. Vi satt ute till 01.00 så ljuvligt.
I morrn börjar väl det flesta jobba igen och sommaren vankas mot höst tvi vale. Får nästan panik att sommaren snart är över😩 Vill INTE 😢 Detta år har minst sagt varit det värsta i mitt liv pga covid. Och att se pappa sitta där ensam och detta jädra
besöksförbud. Pappa ringde dessutom sin syster i går som svarade att hon inte kände nån med hans namn och lag på luren , förmodligen drog ur hela jacket med flr man kan inte ringa dit. Om jag är förvånad? Nöe, det gjorde lika förr då pappa blev snurrig att det bestämde sig för att inte ha kontakt mer med honom pga snurrigheten då. Jag blev så arg att jag blockade dem ett halvår. Man gör inte så och då kan man heller inte ringa mig och höra hur han mår. NIX! Ett val de gjorde och det blev konsekvens. RUTTE minst sagt 😩😩
I går var jag ut och handlade lite nya fräscha t-shirtar år pappasen så läckra färger. Och i kväll har jag bara slappat , vilat mitt värkande ben som inte ser så roligt ut. Det ser verkligen ut som det är ett benbrott. Men men vi får se, tiden får utvisa.
Sängen väntar men svårt att sova då det är 26 grader inne i sovrummet konstant. Värst mornar då det är uppemot 27,5 inne phu!!!
Med det säger jag på återhörande och natti natt 😚❤
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar