En dag med massa värk i ryggen och ben som inte fungerar, blir så less. Men har bokat en tid i morrn hos en specialist på detta så få se. Måste prova nått nytt. Sedan har jag mer och mer börjat tänka i det banor att min muskulära värk också kan komma av min utbrändhet. All stress min kropp utsatts för under så många år nu i allt jag varit med om. Inget av min utbrändhet har jag ju fått hjälp med mer än skriva ett papper med mina drömmar och mål. Vad fasen är det liksom? Att inte ens få prata om den enorma sorg/trauma jag gått igenom med mamma och pappa. Känslorna av att själv vara på väg att dö, ännu en jävla sjukdom som är ovanlig och ingen vet nått om efter den händelsen och all oro jag haft konstant i alla år efter mammas död och pappas alzheimer. Kampen för att han skulle få överleva i över 4 år då det varje gång lutade åt palliativ vård 6 gånger. Tack vare min ilska att inte ge upp för jag visste han ville leva tog alla mina krafter. Hade jag inte varit där första gången då de ville sätta palliativ vård och kallade oss egoistiska som ville ha pappa kvar, fan han levde och kämpade i 4 år till och var så levnadsglad. Han ville leva men det tyckte inte vården för han var närmre 90. Pappsen och jag kämpade verkligen alla dessa år tillsammans❤ Men jag tog slut både fysiskt och psykiskt av allt. Men kan iallafall leva mitt liv med ett gott samvete att jag gjorde allt för min pappa❤ Så som han alltid gjort för mig ❤ Men idag är ensamheten i denna totala utmattning så dryg. Mina föräldrar som alltid fanns för mig är borta och det har tagit hårt då även jag är sjuk och måste kämpa ensam för mina rättigheter . När de levde var det min boost att orka och den är borta nu.
Pratade med en vän som också nu förlorat sin siste förälder, sin mamma❤ Om hur man mår, den enorma saknaden som äter upp en. Att man ständigt måste sysselsätta sig så man slipper gråta hela tiden och känslan att aldrig mer få se dem😭 Man är här i nuet men ändå inte utan i en instängd bubbla av bara sorg. Skönt att prata med nån som gått igenom liknande.
Men idag mailade jag en som kan om detta och hade turen om en återbuds tid redan på onsdag, så skönt. Kanske kanske är detta början på att komma igen efter allt🤗
Vindarna vänder kanske äntligen för min del? Det är så mycket jag bär på mer än jag skrivit här , som inte kan tas upp här förrän det ev blir bra om jag säger så. Sorg är ordet och då gäller det inte mamma pappa den sorgen. Ja jösses om man kunde skriva om allt och lägga det vid sidan om istället för i kroppen. Och visst är det så att endel sorg kan man kanske inte Heller bli av med då det pågår hela tiden. Nåväl, man gör så gott man kan och letar halmstrån för vård i sverige i dag är fasen inte lätt att få. Slask diagnoser som det säger om ex whiplash, långvarig smärta, diskbråck och diagnoser som jag har 2 st som ingen vet nått om mastcells aktiverings syndrom, hidradenitis supperativa, tjusiga namn värre men ack så jävliga att ha.
Folk som säger att vi sjuka har väl det bra som kan ligga i sängen om mornarna, slippa jobba, slippa ansvar etc, skitsnack. För det första slippa ansvar????? Fyfan är väl det största ansvar man kan ha att leta hjälp när man blir sjuk. Det pågår liksom 24/7, Tror inte nån skulle vilja överta det jag har i min kropp, det jag erfarit och fixat till sista energi droppen i kroppen. Näe, jag skulle gärna gå till ett arbete 8 timmar om dagen om min kropp klarade det. Jädra lyx bara 8 timmar sen helg ledigt, semester och bra ekonomi. Helg har vi sjuka aldrig inte heller 4 veckors semester. Det är 365 dagar om året dag som natt med värk och annat. Detta kommer vi aldrig från om än kan lindras med rätt hjälp men aldrig bli fria. Fängslad i en kropp man inte valt skulle jag vilja beskriva det😩😩
Väntar med spänning på vad detta kommer ge ?
På det pågår även valet än och massa skit snack om vissa partier. Man blir så matt att höra detta gnoende om och om igen. Skit snack om saker som hänt för massa år sedan jösses lägg ner 😩
Nåväl dags snart för sängen med det säger jag på återhörande😚❤
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar