Kämpar mig tillbaka 😊

 Veckorna har rullat på och jag har med blod, svett och tårar kämpat med hjärtångesten att parera tankarna, rädslan mm när jag känner av arytmierna och alla dessa vidriga extra slag som jag förr utan medicin aldrig känt. Medicinen gör ju hjärtat långsammare och iom det känner jag mitt hjärta på ett helt annat sätt eller blivit medveten kan man nästan säga då man självklart nu är  mer lyhörd för minsta lilla som gäller hjärtat.  Ibland känner jag att varför skulle jag få reda på detta nu då jag levt med det i 59 år är född med detta,  ovetandes,  haft arytmier jag känt med 3-5 års mellanrum. Sen medicinen sattes in är det ju hela tiden jag känner. 

Jag har dessa veckor dels är jag helt matt av alla turer med ambulans  både fysiskt och psykiskt och i botten hade jag dessutom en obehandlad utmattning som nu såklart blev värre ihop med en hjärt ångest. Ingen bra kombo😢 Men jag har gått in i nån bubbla här hemma  att ta även denna fight som så många andra jag gått igenom och med total utmattning orkar man inget mer än sig själv.  Jag har inte orkat prata i telefon, inte varit social  utan bara varit hemma och kämpat med mig själv. Det svåraste jag nånsin gjort fy!!! Endel säger att det är väl bättre om man har folk runt sig men så funkar inte jag.  De enda jag skulle kunnat haft är borta och finns inte längre med mig  och vet man inte vad det handlar om då får det vara.  Sån är jag . Om inte andra vet exakt vad man går igenom så ska man förklara,  försvara  och allt sånt och det är enbart att tömma de få energier man har kvar det är så jag känner och så jag funkar. Jag ska få hjäp nu i övermorgon av en arytmi psykolog som är väl insatt i detta och det ser jag fram emot. Jag har varit till privat hjärtläkare för att ta massa prover hur min kropp för övrigt mår vilket visade dels på långt blodsocker som var på gränsen högt och säkerligen pga stressen som varit länge nu. Min andra sjukdom mastocytos hade värden gått ner efter corona tack o lov vilket gör mig så glad men mina kolestrol värden låg på gränsen till inte bra. 

Mitt natrium som ingen brytt sig om som gjort att jag är illa uttorkad så blodvärdena stigit pga det har jag totalt ändrat om och tvingar i mig vatten och extra salt. Uttorkning kan ge värre arytmier också så det är nog därför jag haft så mycket nu. En ortoped sa att jag skulle vräka i mig kaviar vilket jag gjort för att höja natriumet men denna kaviar har gjort kolestrolet skit i stället sa min hjärt läkare .  Och pga min mastocytos kan ju jag inte äta mat med histamin och  det jag behöver äta nu är det med mest histamin😩 Men då värdet i min sjukdom gått ner bra så kör jag på med det viktigaste födoämnena för att få bukt med koletrolet just nu och hoppas det går vägen utan värre symtom och höjda värden. 

Jag kör stenhård kost nu och inget slarv alls. Enbart hemlagad mat kolestrol fattig och väl gjord. Blir aldrig mer nått äckligt snabbhak  med fet mat, aldrig!!! Inte för jag gjort det mycke men ibland pga lathet  och man haft sällskap.  Slut på sånt nu.

Så det har varit tuffa veckor, MYCKET tuffa fy. Jag har också snart tid på hjärt mottagningen vilket känns bra att kolla hjärtat igen, QTC tiden och om denna ajmalin provokation som ska göras för att se om jag behöver en ICD i mitt hjärta. Tunga saker och tunga tankar där jag hade behövt mina föräldrar som stöttning för man blir så liten på nått sätt fast man är vuxen.  Usch ja😢

En sak jag störde mig på riktigt rejält var den sista ambulansen jag åkte med. En kvinna som sa till mig att du har ju en looprecorder i bröstet som bandar händelserna och ingen händelse har varit livshotande arytmi hittills.  Nästa gång kan du ringa sjukresor sa hon. Ja om jag inte varit så sjuk och kraftlös just då hade jag nog klappat till henne. Jag har en mutation SCN5A plus långt QTC syndrom plus misstänkt brugada på mitt hjärta.  Det är fel på det elektriska natrium pumpen i mitt hjärta.  Dessa saker kan leda till dödliga arytmier med plötsligt hjärtstopp.  Min loop recorder bandar jag händelserna med och skickar elektroniskt till pacemaker avdelningen hemifrån och ska då ringa dem mitt i,  FÅ TAG I DOM JUST DÅ hjärtat rusar  som värst  vilket man sällan får utan det kan ringa upp timmar efter.  HUR ska jag veta vilken arytmi som är farlig eller ofarlig här hemma utan ett EKG direkt????? Jag är dessutom alltid ensam hemma så ingen ser ju om jag dimper ner här och blir medvetslös. Dum människa rent sagt😈 Å ringa en sjuktaxi jösses!!!! Den hämtar ju upp flera på vägen och man kan få vänta 30 minuter,  dessutom med en arytmi på 150 slag eller mer då jävlar går man inte runt och små lullar kan jag lova. Man kan varken gå, stå eller knappt fungera mer än kämpa för livet känns det som. Värsta jag hört. Hon passade inte som ambulans anställd fy!!! 

Nog om detta😊

Jag lyckades samla mina krafter och firade min 60 års dag med min älskade dotter❤ Hon hade en överraskning den dagen för mig och kom vid 12 tiden och hämtade mig för att vi skulle bege oss ner på stan till kl 13. Hon hade bokat tid för piercing åt mig jösses!!! Jag har alltid velat ha ett smycke uppe i örat och gjort med sådan pistol förr och alltid fått hutlösa infektioner t.o.m fått operera mitt öra pga infektioner.  Men att göra det med piercing/pistol är som natt och dag.  Piercing görs på medicinskt/sterlit vis av utbildad och de hålet blir nått helt annat än en pistol som bokstavligen krossar brosket/splittar vävnaden. Men jag har ju aldrig haft råd direkt att pierca mig så detta hade min dotter beställt åt mig plus att jag fick välja vilket smycke jag ville😍 Så jag gjorde det sanna mina ord och läkningen har gått strålande precis som det ska utan infektion  så jag är så glad. Ett minne av min 60 års dag för alltid från min älskade dotter❤

Detta var precis efter så örat var lite rött och jag hade inte satt i några roliga örhängen den dan i övrigt. Nu har jag matchat smycket där uppe hehe. 

Efter detta åkte vi och köpte go fika och åkte hem till mig och satte oss på loftet och fikade i solen som just denna dag var fantastiskt varm och go❤ Det blev en fin dag och när kvällen kom stöp jag i säng och sov i 11 timmar sen. 

Innan på morgonen kom min bästaste vän sen  53 år (tänk så fantastiskt)  upp tidigt med presenter fast vi bestämt att vi inte skulle ge . Fick den finaste tavla med en text jag började stor böla åt. Det är precis vad du är för mig sa hon det som står i texten och jag blev så rörd, finaste Annika❤ Vi har varit vänner sen vi började skolan som små  i alla dessa år,  det är stort. Helene var min vän från vi var 5 år men finns tyvärr inte med oss här längre sen några år tillbaka 😢 

Och så fick jag en härligt orange orkide precis passande mina nya oranga gardiner🤗

❤❤❤

Jag fick fantastiska blommor av J ❤ och av mina andra bästa väninnor med man❤ Tack alla fina för omtanken denna dag❤

Men jag saknade mamma och pappa såklart så in i bomben😢 Men nånstans tror jag det var med för när jag kom hem låg en krit vit fjäder på min dörrmatta. Det sägs att det är tecken från andra sidan❤

Så jag fortsätter nu att kämpa på, ta överhand över ångesten, lära mig leva med detta så bra det går och kag hoppas att det blirven ICD in opererad i hjärtat för då kan man känna sig säkrare. Jag har aldrig haft ångest i mitt liv innan och det är nog det värsta jag fått erfara nu tror jag, så vidrigt. Stackars alla som kämpar med det säger jag❤ 

Detta kommer nog ta sin tid att komma igen helt. Än så länge orkar jag inte med det sociala, åka hemifrån för långt, svårt med orken att prata i telefon jag försöker bara samla på mig de små små energierna som jag hittat varje dag. Hitta strategier att inte låta tankarna ta över. Kör mycket avslappning, lyssnar på roliga poddar men gillar tystheten också,  bara vara.  Lite snopet ändå att just när mitt liv skulle ta en vändning och jag skulle ut och resa med nya bilen, hänta energierna jag tappat för länge sen efter allt som varit,  inget att passa  osv så kommer nästa dråpslag. Nått jag lärt mig nu är leva timma för timma, ta dagen vad den ger, inga planeringar mer utan ta vara på nuet just nu.  

Det kommer bli bra så småningom  med det säger jag på återhörande 😚❤