Torsdagen här med lite kallare väder bara 10 grader. Men iom det är pollenet lite lägre vilket välkomnas efter lång tid nu med torrt, dammigt väder. Är det nått jag avskyr är det detta majsmjöl precis överallt och denna olidliga nästäppa isch. Men tack o lov har jag inte fullskalig allergi mot pollen bara damm. Så lite regn nu skulle behövas så allt sköljs bort.
Haft ett dygn med galen nacke som gav rejäl yrsel och illamående i går vilket är jätte jobbigt. Men med TENS och värme om vart an tror jag att jag lyckades få krampen att släppa så jag slipper åka för behandling, vi får se under dagen? Lyssnat på intressanta poddar vilket är väldigt avslappnande tycker jag. Men hamnade in på en Min mamma försvann eller vad den hette. Att bli drabbad som anhörig av Alzheimer. Borde inte ha lyssnat för det väckte upp massa känslor och minnen av pappa😢 Men samtidigt skönt att höra att jag inte är unikt känslig utan detta är verkligen en av det värsta anhörig sjukdomarna att se sin nära kära försvinna långsamt. Hur man själv faller in i en värld som inte är den verkliga då man inte längre kan kommunicera här och nu liksom. I pappas värld var det ju i hans ungdom och allt annat var nästan glömt. Han glömde ju mamma t.o.m😢 Konstigt nog fram till dagen han dog mindes han mig och min dotter och det kanske också var pga att vi var med honom så gott som varje dag sen han sjuknade iallafall jag. Oss slapp han inte 🤣 Men just detta som nära anhörig hur det kostar att leva i detta i många år då det för många går väldigt långsamt. Jag var i det över 5 år men sista året knäckte mig helt 😢 Sista året grät jag varenda gång jag gick från pappa för det var så galet tufft. Har inte än riktigt återhämtat mig från den utmattning jag fick och vette katten om man nånsin gör det. Än i dag känns det som det var i förrgår för mig. Men jag är seg när det gäller sånt 😉 Tar tid och sånn är jag bara, kan inte lägga det bakom och glömma så lätt för saknaden är fortfarande så stark för mig då vi stod varann så galet nära jag och mina föräldrar.
Nåväl tiden får ha sin gång helt enkelt. Idag ska jag ta det lugnt skulle behöva putsa fönster men näe inte i dag tror jag. Pratade med min mammas brors fru i går och vi bestämde att åka till honom i nästa vecka. Han är sängliggandes sen länge och över 90 och väldigt sjuk. Han var alltid så duktig och åkte till pappa på boendet och hälsade på och efter mina föräldrars död ringde han ofta och hörde hur jag mådde vilket uppskattades enormt❤ Andra i släkten som gamade och skulle ha info om pappa via telefon endast var aldrig ner och hälsade på inte heller har de hört av sig efter. Jag ringde nån gång men upplevde de ignorerande så näe tack då får det vara. Vet ju pappas sidas historik i alla år (60år) vilket varit skrämmande med mycket märkliga händelser mellan syskonen mfl. I hela mitt liv har det aldrig varit nån kontakt bara osämja vilket väl är lågt av vuxna människor som faktiskt är syskon . Vilket också resulterat att kontakt med efter generation också förstörts hos oss kusiner. Så i nästa vecka ska jag åka och hälsa på min morbror har haft väkdigt svårt med detta med boenden efter pappas död och framförallt pga smittor , corona mm har ju jag hållit mig borta. Så hoppas bara det inte blir försent. Han är väl den siste nu i den generationen av vår släkt på mammas sida. Tänk va😢
Men dagen i all ära, lugn, lite pyssel och bara vara. 😊 Först lite vätskeersättning för att hålla natriumet på hyffsad nivå 😉
Med det säger jag på återhörande och en fortsatt toppen dag 😘❤
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar