Redan gått en vecka sen sist. Varit fullt upp med en salig massa så klart, vård mestadels 😓 Idag sitter jag här full tejpad hela ryggen och båda armarna med epikutantest inför min operation i armhålan. Hur jag ska klara plåster i 4-6 veckor suck!!! Frågan är hur jag ska klara detta test med all tejp nu i 48 timmar. Plus alla kemikalier det lagt i dessa små koppor mot huden. Satte testet vid halv 11 i går och det kliade direkt 😩 10.30 på torsdag får jag riva loss det men inte duscha förrän på måndag, vad fan säger jag så äckligt. Är ju inte humant fy!!! Likså om nu tejpen skulle lossna under dessa dagar frågade de om jag hade nån som kan hjälpa och sätta på tejp vilket jag inte har. Så bara hoppas detta nu håller. Förr kunde man ju bara sno förbi mamma och pappa lätt som en plätt. Bara en sån sak numer att man inte har dem 😢
Men dagarna innan har det varit kiropraktorn, annat möte mm. Plus att jag fick reda på en så fruktansvärd sak gällande min bästaste vän från barndommen , min äldsta vän som tyvärr gick bort 2015 i cancer. Jag hade så många frågor varför hon inget sa till mig hur sjuk hon var trots att vi varit vänner sen vi var 5 år. Men genom åren har saker hänt och ibland pga sådant har vi hörts utan med lite mer mellanrum osv. Men alltid funnits där för varann. Men sista månaderna i hennes liv fick jag aldrig ta del av vilket jag varit både skit arg för och ställt mig frågande varför. Men i helgen av en slump googlandes på nätet fick jag svaret nått så fruktansvärt. De som hände runt henne förstår jag nu hon absolut kände inte kunde ta upp med mig och jag kan inte gå in vidare på det men jag förstår nu. Det var ingen trevlig läsning i media jag fann kan jag säga fy. Samtidigt förstår jag hur jävligt hon haft, likadant skämts och måste ha mått så in i bomben dåligt och att hon orkade säger jag. Ja jag fick en chock över det jag fann på nätet vad hon råkat ut för pga en annans beteende. Samtidigt kände jag att det jag kände för många många år sedan också fick ett svar på ett sätt, pusselbitarna föll på plats helt enkelt. Det jag läste kan jag bara säga att hon har det bra nu i landet bakom molnen och slipper helvetet här rent sagt. Livet kan verkligen vara smutsigare än smutsigast.
Våra somrar vi växte upp tillsammans för vi var ju som systrar hon och jag. I övre tonår skiljdes våra vägar lite då jag idrottade och hon hamnade mer i krogsvängen odyl. Det var en värld jag inte gillade heller inte en del av de folket så att säga. Men vi hittade åter när vi kom över 20 sen har vi alltid hörts och träffats med jämna mellanrum och delat våra stories genom livet i mångt och mycket. Men jag är rejält chockad idag. Önskar bara jag hade fått vetat. Ja sanna mina ord livet kan vara smutsigt på många sätt. Det är mycke man i detta liv ställer sig frågande till numer. Men jag är tacksam att jag var en del av ett bra liv fram till mamma och pappa dog. Att man fick så många år ändå med dem❤. Men att förlora denna trygghet är fortfarande tufft då man blev ensam kvar och kommer känns av lång tid framöver om det nånsin kommer att gå över, saknaden och detta att vara en del i en familj. Bara kunna sno över på en fika, babbla lite skit, få timmarna gå odyl. Allt det är ju borta och jag saknar det att tillhöra nått och att vara välkommen. Det är nått jag alltid haft runt mig i min familj. Uppväxt med och hos en mormor som hade huset öppet för alla i princip. Alltid en kanna kaffe på spisen, varmt välkomnande och alla var verkligen välkomna . Med 16 syskon och deras respektiva, barn mfl. dömde, skiljde eller sorterade hon aldrig bort nån alla var verkligen välkomna i hennes hus . Växa upp med en sådan förebild är jag så tacksam för. Ärligt talat hörde jag aldrig min mormor sa ett ont ord om någon. Och rent krasst är det ju så att vi alla är ju olika ingen annan är den andre lik vilket är facinerande med tanke på hur mycket människor det ändå finns på vår jord ca ( 8 miljarder ). Att säga rätt eller fel i den bemärkelsen då blir ju nästan banalt 🤣
Men i detta liv finns en hel del sånt ska gudarna veta 💩. Jag hörde om det senast idag .
Det är mycket man ställer sig undrande över numer tycker jag 🙄
Var och hämtade en gammal byrå i helgen som jag fick av min dotters killes avlidna farmor. Så otroligt vacker byrå med rosa marmor skiva 😍
Ingen i den familjen ville ha denna så istället för att de skulle skicka den till loppis blir den ändå kvar i familjen iom mig 😊. En liten del av Gerd som hon hette❤. Så nu måste jag styrsla om i hallen, måla om min spegel i liknande rosa som marmorn då den nu är svart. Lite pyssel så där för att matcha. Älskar ju fixa och dona. Fick också hem en tavla, oljemålning min pappa fick på 80 talet av konstnären Göran Brunius som vi fjorde jobb åt där vi arbetade som stått förvarad sedan pappa dog. Den tavlan älskade han och nu ska den upp i mitt vardagsrum då det blåa matchar så fint mina mörkblå väggar. En bit av pappa❤
I går kom vintern kommit tillbaka med ett evigt snöandes från i går natt usch. Riktigt uschligt väder och nu tänker jag inte gå ut förrän fredag fm då dessa tester ska läsas av på sjukhuset likaså på måndag. Satt på mig myskläderna, bryggt go kaffe och ska fortsätta se en serie jag börjat kolla på Netflix "2 somrar" en tragisk en.
Tänder ljus här hemma för mammsen och pappsen i dag och tänker lite extra på dem❤
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar