torsdag 23 oktober 2025

Gris dag😅

 


I morse ringde klockan 4.50 tvi vale vad vidrigt. Då skulle jag in med bilen på första service. Inte mänskligt att kliva upp I den tiden 🥵 Kvällen innan började jag känna av kristall sjukan också  och fick kasta mig ner på golvet för det snurrade runt fy!!! Men gjorde mina övningar som verkade hjälpa  men livrädd att däcka idet i morse då det var sista dagen för service. Inte en enda dag över tiden får man gå då slutar alla garantier gälla helt sjukt.  Men jag klarade det idag . 

Resten av denna dag har jag mest varit tröttare än tröttast . Nu har jag en grisdag kvar för tro på sjutton dom kunde kolla en enda knapp som lyser på panelen när jag ändå var där idag. Näe då jag måste dit fredag morgon igen och kliva upp 4.50 igen 🥵 På det ska jag ha lånebil med och har en tid i annan stad kl 9 samma dag på ett sjukhus.  Hur fasen ska det gå till?? Jag kan ju inte stressa.  Ska tänks på det till i morron om jag ens orkar igen samma vecka🙄

Nu inväntar också en vecka full av ösregn iallafall vad väder sajterna säger REGN flera dagar i rad 😫 Jag kan lova min kropp som är väder pinne känner av vad som komma skall 🤮

Annars är det höst på riktigt och kylan kryper neråt.  Flr flesta gången i mitt liv gillar jag faktiskt höst i år😜 Den är rätt mysig framförallt den höga klara luften.

Idag när jag var ute och åkte där mamma och Pappa bodde kommer en ambulans precis där med tjutande sirener och blåljus. Vips var jag tillbaks till den 12 juli 2017 i hela kroppen. Ibland när jag ser /hör ambulans i utryckning så tänker jag på mamma den dagen. Hennes sista färd med blåljus och jag kan riktigt se filmen gång på gång dessa 12 timmar i total chock som rådde den dagen. Fyfan vi hann inte säga hejdå eller nått att hon var vaken . Även om vi var med henne det sista 12 timmarna var ju hon i den djupaste medvetslösheten.  Detta att inte få nån kontakt även om jag tror hon kanske kunde höra.  Näe jag kommer aldrig nånsin glömma den dagen, dessa 12 timmar i total chock. Mamma var ju mamna liksom, överlevt en salig massa och alltid kommit igen. Det var ju ingen förvarning ens. Så idag kände jag så där i hjärteroten igen att fyfasen vad jag saknar henne ❤️ Min partner in crime😜


Å det är ju faktiskt okej även fast åren gått att få en dipp dag när man saknar sina kära. Finns ingen som kan bestämma det att det inte får existera. Att gråta en skvätt är också okej och tömma det som är jobbigt innuti en. Jag kommer alltid sakna dem båda, gråta en skvätt när det behövs och minnas våra sista dagar och så klart resten vi haft ❤️ idag blev en sådan lite tung dag  och i morrn är en ny dag liksom  

ONSDAG

Sov ut i morse så galet skönt   kl 12 var det kiropraktorn för jösses hur fel ryggraden var idag.  Läst på Inför fredagen till mötet med höft specialist. Googlade på min svullnad I benet på insidan och kom upp osteofyt. Hmmm. Impingement  i ljumsken



Granskar man röntgen ser man men när de röntgar frågar det 1 sak och då kollar man bara det inget annat. De frågade arthros och det fanns ju inte, då kollar man inget annat 🙄

Vi får se på fredag?

Annars är det en grå, regning dag en riktigt trist jäkel. Det gråa plockar verkligen fram det sämsta sidorna 😜 Mycket som kommet upp till ytan då, livet, situationen mm. 
 
I ärlighetens namn är jag 62 år  . Barn utflugna och har sitt, mamma och pappa borta😢  Min dröm om  en stor familj med kärlek och omtanke finns inte.  Jag har inga barnbarn att pyssla om inte delaktig i nån familj i den bemärkelsen då jag är utesluten.  Jag är för det mesta själv veckans alls dagar och har så varit sen dotra flyttade ut. Visst jag trivs också hemma i mitt hem men orkar inte lika mycke pga alla hälso bekymmer. Men det händer ju ingenting. Inget att se fram emot, ingen energi boost liksom det är samma samma  Så mycket har hänt och pågår  att ibland blir man alldeles matt bara.  Mina egna föräldrar var inte stört rika men det planerade, fanns att se fram emot och mamma hade ju en stor familj. Vi hade sommarstugan och alla där ute. Vi umgicks, var sams vilket idag verkar fossilt.  Tycker mest det är surt, egoistiskt och bittert fy!!!   Om människor förstod hur ont det gör att bli den som inte får vara med  , ja då hade utfrysning, mobbing och alla äckliga ord för det såklart inte funnits utan man hade med sunt förnuft löst konflikter odyl. Hur jävla svårt är det egentligen? 

Åren går liksom och så här vill jag inte ha det. Så less på allt i denna håla 😩 Glad jag har vettiga människor i mitt liv med samma inställning som mig.  Tack för att ni finns och vi kan stötta varann ❤️ 

Med det säger jag på återhörande och en fortsatt toppen kväll 😘❤


Inga kommentarer: