Smått och gott.

 

Söndag kväll och helgen glider mot sitt slut. Nästa helg är jul😳 Jösses!!!  Fast först känner mammas födelsedag nu på fredag 7 Nov❤️  Då skulle hon fyllt 91 år ❤️  och på söndagen är det farsdag❤️ Ingen av dessa kan vi längre fira med dem 😢 Men tända ljus och tänka på dem ❤️ Men jag tror nog de firar där i landet bakom molnen  de är ju ett glatt gäng där nu inga surkart😜 

Nåväl, dagen i all ära har bestått i haft galet ont i höften eller sjukt galet ont😩  Men jag har fixat det som måste fixas och suttit och vilat om vart an. Dagen I sig har varit både molnig och solig en stund och det är ju alltid gott att se just solen . Ibland blir man fasen rödd att den slocknat när dessa vecko/månadslånga gråa dagar intar stan isch!!! 

Å apropå jul hujedamig så trist. Jag har ju inte direkt stor fura julen sen mamma och pappa dog. Det har inte känts som nått kul alls om än dotra varit här och vi käkat idyl. Det blir ju aldrig som förr mer och för mig kan det vara då , har ingen lust helt enkelt . Men denna jul sa dotra att jag så klart som alltid förr var välkommen med hennes killes familj . Eftersom situationen är som den råder på vissa fronter så är jag så glad jag har MIN lilla familj❤️  Då firar vi ensamma också så får det ju bli . Kan andra kan ju vi med😜  Men det är ju tack o liv lite dagar kvar dit så jag lägger det på hyllan ett tag nu. 

Idag har jag Babblat i luren och i morrn skulle jag och min längsta vän babbla lite . Alltid så gott att prata med henne.  55 år som väninnor❤️ inte fyskam. Å vi har väl aldrig tjaffsat eller nått det ligger inte i min natur och har faktiskt aldrig gjort.  Kan man respektera varann, ta kritik, prata, förlåta och erkänna om man nu gjort eller sagt nått fel då behövs inget tjaffs.  Självklart tycker man olika och om man sagt nått galet som sprat står man för det, reder ut det och ber om ursäkt i såfall. Då är man både en sann vän och haft turen att födas med empati , respekt och medmänsklighet. Jag har faktiskt aldrig varit osams med nån av mina vänner så. En fnurra har kanske nån enstaka gång uppstått men man reder ut det punkt!!!  De som inte klarar av det tycker jag ärligt synd om för de blir ju ensamma.  Ensamma i allafall utan vänner.   Sorgligt bara🙄

Men måndag på intåg och jag har en helt tidlös vecka fram till fredag yeahhh😁 Då först är det MRT höftled. Ska försöka vila mitt ben nu för värken jag har nu är inte nådig 😢 Känns som hela höftkulan spruckit och sitter ikläm plus att nån nerv ligger i kläm från ryggraden rakt igenom skinkan ner till knä och värken pulserar  och är bara vidrig.  Ja jag undrar vad det är??? 

Nu blir det faktiskt lite köttsoppa, mackor och en serie på TV🥰  Å köttsoppa väckte minnen lustigt nog.  Mammas och mitt sista samtal dagen innan jag hittade henne  handlade om just köttsoppa😜 Hon och pappa åt de den sista dagen hon levde och jag minns jag tänkte att hon behöver ju mer matigt lilla mammsen. Med hennes vikt då 34 kg behövde hon massor. Ja det är mycket som påminner hela tiden❤️

Måndag 

Sovit som en stock och tog sovmorgon i det gråa vädret.  Man blir riktigt trötter när det är bara grått 😫 Pratat med min äldsta vän och fått skratta lite  det är alltid gott❤️ Inte gått så mycket idag på benet flr jag orkar inte ha denna galna värk men rört mig lagom. Känts som en lite låg dag idag faktiskt. Är ju mycket jobbigt på G som ska landa I skallen. Starr operation båda ögonen,  ev höftledsprotes och denna galna hjärtmedicin jag hatar och gör mig sjuk som ingen bryr sig i. Nu har jag ett skov i handflatorna igen från hell. Huden bokstavligen trasas sönder . Det börjar så här på några små punkter till att sprida sig i hela handflatan.

Till att ny hud växer upp ur såret som varit och den huden är jätte skör och gör ont i bara man tar på den. Som att nerverna sitter utanpå på ett skumt vis. Att bara öppna en kork på mjölkpaket så värker det i skinnet . Allt detta när jag började äta detta rävpiss Seloken, fy!!! Ben värken började ju faktiskt då också men ingen som brytt sig i alla år förrän nu. Vet inte hur man ska prata för att de ska fatta?? Det syns t.o.m att jag inte kan gå normalt . Näe många år till spillo för att nån ska fatta nått🤬

Ska försöka ta mig till affären med dessa ben🥵  Önskar jag hade  närmre. Men mest av allt önskar jag att ha mamma här idag det hade varit gott. Det är så mycket jag hade behövt prata om och behövt stöd i.  Men men jag pratar ut i tomma intet med henne det går ju det med 😜 Kan man känna så gör man det. 😊

Jag tog mig till affären med nöd och näppe. Livrädd att ljumsken skulle låsa sig sådär så det inte går att ta ett steg till. Hänt massor hemma och då kan man ju stå still som ett fån och flåsa mrn inte göra mitt i en stor affär . Tog myrsteg och klarade mig hem 🙏 Märker ju att stillhet lugnar ju samtidigt som rena döden att inte röra sig. Näe less på detta nu som pågått så intensivt i 2 år. Varje gång jag varit till sjukgymnastik, läkare så gör det inte ett skit förrens nu  efter specialist läkare. 2 år är dyrbar tid och förstör så mycket i min redan skadade ryggrad.  Ja less blir ju förnamnet 😩 

Nu halv ligger jag i soffan och ser kompani Svan. Idag har varit en sådan där sorgens dag igen de som komner och går när man minst anar det liksom. Kanske också lite uppmuntrat efter Alla Helgon , tror det. Saknar mina fina föräldrar så det gör ont😭  Likaså då dessa dagar kryper på en kommer också filmen på näthinnan sista andetagen och ALLT den där sista dagen.   Såklart är inte dessa dagar som då de hände och tiden efter  utan jag minns ju mamma och pappa levande med, alla fina minnen osv❤️   Jag tror man alltid av till kommer sakna så det gör ont en kort stund och srn gpr man ju vidare, de ploppar upp bara. Kanske i situationer man minns med dem  eller helger då man alltid var tillsammans osv.  Jag tror också på nått mer andligt att när jag tänker på dem  är det för att de är mig nära just då i den andre dimensionen. Men det är min tro pch vad jag känner av 😜 

Å just ikväll blev det en tung kväll och även det är okej det behöver man inte be om ursäkt för.  

Med det sagt säger jag på återhörande och natti natt 😘❤️