Gårdagen har gått mestadels sovande av och till. Blev tvungen ta värktabletter för jädrar i mig vad det värkte😢 . Kände mig lite ensam här när man är skruttig men pratade med min väninna ett tag så kändes det lite bättre. Vissa saker man går igenom som är tuffa är det tufft att vara ensam också nör man mår lite skrutt. För även om man är gammal 😅 behöver man ibland få bli lite ompysslad , nån som bryr sig , lättare upp stämningen utan att man ska be om det. Jag har alltid brytt mig men med åren har jag lärt mig att inte lägga ner min energi om det inte ges tillbaks. Jösses vad man gett och ställt upp och ibland tagit sina sista krafter t.o.m för att stötta och hjälpa. Tack o lov har man blivit lite klokare på äldre dagar och de som inte, ger jag sjutton i😅 . Rätt skönt att faktiskt äntligen kunna säga nej och inte utnyttjas . Hade lilla mamsen levt i dag hade hon kommit förbi och kollat till och haft nått gott med sig spontant .Hon var fenomenal på de att bry sig verkligen från hjärtat❤️ Men den tiden är förbi och jag är så tacksam att jag ändå fick så många år av hennes kärlek . Men hon var sjuk själv i alla år från hon var 16 år och jag tror det är så att man måste själv uppleva för att förstå samtidigt som vi lever i en rätt ego värld numer. Många som inte byggt upp denna genuina empati för sig bara flytit med och inte just haft några bekymmer. Empati på riktigt är ju som med musklerna i kroppen den behöver tränas för att hålla den på en nivå där man kan känna empatin. Otränad som musklerna blir om man inte tränar dem förtvinar dem och blir slappa så också den empatiska förmågan.
Nåväl sovit av och till och kom ju på att jag hade denna
Enormt skön att kunna läggs upp benen på så ländryggen får vila avslappnat ❤️ Så med den somnade jag direkt och sov i 2 och en halv timma nedbäddad under filten , så gott.
Ja ja livet är förunderligt va. Men i det stora handlar det om VAD man prioriterar också. Hur man väljer ger såklart konsekvenser. Det är saker i livet jag ser och blir både ledsen och arg av. Små små saker som har sin betydelse då det gäller mycket i livet. Jag har nog varit så att jag alltid bjössat på min tid vare sig jag inte orkat. Då det förväntas att om man är sjuk och är hemna jämt har man ju all tid i världen och alltid är utvilad, eh?🙄. Nu är ju inte värk ett utvilande moment för de som fattar. Leva med smärta 24/7 är bland det tyngsta man kan göra. Att jämföra det att gå till jobbet 7-16 är fan semester kan jag säga att jobba. För jobbet går man ifrån kl 16 och på semester och ledighet det gör man inte från värken. Man har ju inte 30 dagars semester, julledigt eller helg som sjuk. Man kan aldrig planera med värk. Så en brutal skillnad och att vi som är sjuka är utvilade NEJ det är vi INTE. Trots det har jag ofta ställt upp med båda galenskallevärk, ryggskott, inflammationer mm för att slippa vara den som är krånglig nästan. Å så till den grad att väggen kom som en käftsmäll. Den kan jag säga var ett uppvaknande att börja ta hand om mig i första hand. Aldrig mer göra avkall på mina behov så att man blir riktigt sjuk igen.
Men i min ålder har man fått med sig så mycket skit att man på både på ont och gott numer fäller upp fasaden drar sig mer tillbaka och klarar sig själv eller hur jag ska säga. Ja vid 60+ borde man leva livet som man vill i harmoni utan bekymnmer över huvudtaget . Denna tid ska ju vara den gladaste tycker man efter hårt slit i livet.
Nåväl nog om det 😜
Funderade verkligen i går kväll hur jag skulle ta mig in I duschen på för vis. Var lälös i kroppen och så galet trött. Men den intensiva värken jag hade när jag kom hem blev bättre tack o lov. Lite tjyv tjock i magen av all bedövning men det brukar jag vara dygnet efter. Och ömsom varm ömsom fryser men ingen resorbtionsfeber tack o lov🙏. En god natts sömn fick jag 🥰 Men vaknade lite matt i kroppen i morse. Att inte ha kramper, vara cement spänd och ständig smärta av att bara röra sig känns jätte skumt. Det jag levt med i 30 år liksom. Jag minns ju inte hur det kändes att vara smärtfri. Tragiskt😢
När jag klev upp i morse blev jag snabbt matt kändes det som som att min kropp inte orkade hålla sig upprätt då den var avslappnad . Att leva med en cement sköld i hela ryggen gör ju att man är stagad liksom som gipsad och nu POFF borta. Hur fasen håller man sig uppträtt? 🤣 Man får ju ett nytt rörelse mönster då man lever med smärtor överallt. Haltar lite, går lite böjd odyl . När allt släpper är det som att lära sig gå rätt på nytt och det var ju halva livet sen🥵 Jag har sovit i dag med mellan sakerna jag gjort. Är brutalt trött så tar det timma för timma. Det små energierna som ploppar upp bränns fort känns det som men å andra sidan har jag ju tiden att kunna ta det lungt nu. Min takt helt enkelt 😁
Dotra kom över och hjälpte mig ta bort bandaget från i går då jag inte nådde och att kolla att hålen ser bra ut . Rädd då jag har min HS som snabbt kan ge ilskna var bölder. Men det såg jätte fint ut.
Ikväll sägs NORRSKEN😍 Det låter ju najs så få se om jag drar i väg?
Med det säger jag på återhörande och en fortsatt trevlig kväll ska bila en kvart nu😘❤️
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar