Klockan ringde 6 i morse igen,fy! Dags för dagvård för T på endokrinologen och dags för oron över lilla mamma innan man kan ringa och höra om hon opereras idag?
8 var vi på plats på endokrin. Kände mig som en zombie efter allt som hänt igen.T fick börja dagen med en härlig cocktail av socker. Glukosbelastning heter det. Till en början tyckte hon det var lätt som en plätt. Det var 350 ml som skulle ner. Men efter halva glaset började ett starkt illamående. Det var som att dricka sockervadd sa hon och lite socker till. Så den sista lilla slatten gick bara inte ner och jag förstår henne. Hela magen vände sig.
Faste sockret var ju bra, 4,6. Sedan skulle det tas blodprover 3 rör var 45,e minut hela dagen fram till klockan 15. Så det blev en port i armen för att underlätta. Första provet efter sockerlösningen visade sen 11,8 vilket är lite högt. Ytterligare ett visade 6 nått men sen hände nått. Hon började skaka och blev alldeles matt. Bra!!!! då vi nu var för kontroll och snabbt kunde se vad det är som händer när hon blir så dålig. Då var värdet nere på 2,3 alltså kraftigt för lite vilket ger insulinkänning. Så hon fick lägga sig och vila ett tag men fick inget för att höja det med. Om ett litet tag slutade skakningarna och hon kände sig lite bättre igen. Då hade kroppen satt in och det höjdes till 4.6 och ytterligare till runt 6. Efter massa blodprover och mätningar var det lunch och 45 minuter efter det prov för att se vad lunchen gjorde. 10,4, lite högt. Så sammanfattningsvis hade hon ett ömsom stigande och kraftigt sänkning av blodsockret. Å är man nere vid 2 blir det ju insulinkännig.
Summan av dagen blev att hon är överkänslig mot sitt eget insulin, plus att det är trögt med insulinet som doktorn sa. Inte diagnos diabetes idag men det ville inte släppa detta utan ge sommaren an och se hur skakningarna blir. Med goda råd om långsamma och snabba kolhydrater ska vi hitta en balans och se vart det bär hän till augusti. Beroende på hur det varit ev en mer långvarig dygns sockermätning om det inte lugnar sig under sommaren och med ändringar i kosten. Så skönt att det inte bara släpper detta med tanke på sista ambulansfärden med kraftiga skakningar , domningar i läppar och tunga och fradga.
Men toppen att det hände på plats i dag då man snabbt kunde se.
Mitt i detta fick jag 40 minuter på mig mellan läkare, dietist och provtagningar och hann upp till mammsen. Det hade sent i går kväll snabbt opererat henne tack o lov. Vid 18 tiden då jag var upp var hon rejält dålig och påverkad av smärtorna näst intill panikartat tyckte jag då jag inte kände igen min egen mamma. Tror inte hennes lilla kropp å¨41 kg klarat natten som hon var då när jag var där, usch!!!
Men 15 i dag var hon tillbaka på rummet och tillbaka som vanliga mamma igen. Bara det att hon tappat 1 dygn i minnet??? Hon mindes inte gårdagen alls och enligt henne opererades hon i tisdags kväll alltså innan olyckan hände???? Hon var fast på det till 100% och att vi var upp 2 ggr i går fanns inte med i hennes minne. Jag tror hon var i chock i går likaså sa pappa att efter fallet var hon så konstig. Men tur är väl det om hon glömt de vidriga igår. Men var nästan så hon blev lite sur när jag sa att vi var upp i går för det var vi verkligen inte enligt henne. Hon hade legat på uppvaket 2 dygn.
Men hon va kanon pigg idag och de var som en sten lossnade från hjärtat att se henne så pigg faktiskt. Men hann ju inte stanna då T låg på andra änden av sjukhuset och det var massa tider där att passa som jag ville vara med och höra.
Så slutet gott efter allt som varit kaos sista dygnet. Mamma är tillbaka och T är överkänslig mot sitt eget insulin blev slutsumman. Själv är jag sjukt trött och ska sussa snart och ha en LÅNG sovmorgon i morrn innan vi åker allihop och hälsar på mamma.
Å i morgon kommer vår tidningsartikel ut. Redan i dag har jag fått mail om att den kommit och en läsare skrev till mig. Så väntar med spänning på artikeln!!! Allergia heter tidningen och den finns även på webben.
Så nu somnar man ovaggat kan jag säga *fniss*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar