Det går upp och ner.

Dagar som bara rullar i väg 😩 Värken i kroppen är helt galen och jag har fått både trochanterit och ett rejält svullet knä , SUCK!!! Var till sjukgymnasten i dag och hon konstaterade att orsaken till att jag inte kunnat gå är inflammation i båda höfterna plus knät som löper amok just nu. Men tro på fan jag skulle stenhårt träna???? Fattar ingenting? Så jag gjorde mitt program och tårarna rann när det kom till att sätta sig på stenhård boll just vid trochanterna,fyfan 😢 Så nu sitter jag här med ett ännu mer svullet knä som värker så jag vet inte vad. Jag har enligt MRT på mitt knä en utgjutning med vätska plus allt annat trasigt i knät och skall köra stenhård träning??? Jodåsåatt😩 Morgon dagen vill jag inte ens tänka på. Börjar också få galenskallevärk pga piss träning att köra armar och axlar. Det är ingen som fattar vad jag säger och hur min kropp blir, de misstror mig eller så pratar vi inte samma språk? Och nytt träningspass fredag morgon kl 8 fast jag säger att jag inte kan mornar då värken är värst, ja vad fan säger man?

Nåväl, tillbringat dagen hos pappsen och gjort gourmet middag åt han jag och J. Blev stekt ytterfilee med morötter och en härlig sallad med massa gott i. Han var supernöjd och fick matlåda också till i morrn. Pappa mår rejält dåligt det märks och han ser mamma överallt. Han har svårt att ta sig för saker och blir mest sittande så lite orolig blir jag. Men vi bestämde att vi åker ut på landet i nästa vecka till där mammas växte upp och till grannarna där och fikar och har lite skoj. De har ju också blivit gamla och det var ju dit mamma och jag skulle veckan efter hon dog egentligen. Mamma sköt ju upp hela tiden då hon inte mådde bra och så blev det inte av 😢

Sedan får dotra och jag engagera pappsen lite så han kommer ut lite. Men jag vet hur han känner för det går upp och ner för mig med men jag har ju fullt upp med allt så sittandes är det sista jag varit sedan den dagen mamma dog. Tvärtom😲

Hela denna vecka är smackade med tider för min del och kroppen vrålar av smärta usch!!! I morrn ska vi med J,s äldsta dotter till sjukhuset tidigt i morrn bitti blärk. Efter det är det städning  för min del. Mitt hem rasar känns det som och jag vill inget hellre än att få tillbaka normala vardagen i gen och massa VILA.

I går var en galet tung dag igen då saknaden av mamma var olidlig. Grät hela förmiddagen och det kändes olidligt jobbigt allt. På det blev det 1 års kalas för J,s äldsta barnbarn.  Ja då skingrades väl tankarna  lite några timmar. Men det är som att så fort det blir lugnt ser jag mammas sista kvart i livet rullande framför ögonen 😭😭

Idag är det 1 månad sedan hon avled, 1 månad sedan jag pratade med älskade mamma 😭 Så ofattbart att det aldrig mer blir så. Ja jag må vara 54 år men att inte längre ha lilla mamma i livet, den känslan är vidrig helt enkelt. Som om nått i kroppen slitits bort och känns som det kommer aldrig mer bli som vanligt, aldrig 😭

Ja jag vet alla dessa faser och denna fas nu efter chock fasen är allt från hejdlöst sorg till apati och galen saknad. Man mår skit rent sagt mellan varven och just nu känns det som att detta kommer aldrig mer bli bra, usch!!!

Jag känner mig galet stressad, irriterad, håglös, trött, ledsen, arg och kan ärligt säga att få saker känns minsta roliga längre. Man går igenom dagarna som i en dimma eller hur fasen man ska beskriva det.

Nåväl, det är J,s sista semester vecka och sommaren har gått förbi helt. Jag är likblek och totalt utmattad och snart stundar en tung höst och vinter igen,  tvi vale. Efter alla vidriga somrar i möglet innan skulle 2017 bli nystarten sa jag ju, jo mors. Värre än all skit tillsammans blev det och jag saknar mamma över allt annat på jorden.

Jag vet att hon har det bra nu,  fri all smärta och sjukdom. Hon är på den plats där inget mer ont kan ske och har träffat de som gick före, bla min mormor och hennes mamma då. Tror det sitter där uppe och har det oförskämt bra och kan blicka ner på oss och finnas här då vi behöver dem, ja så vill jag tro att det är 😊 Den närvaro jag kände dagarna efter mamma gick bort har varit obefintlig och jag saknar den nu😢 Med detsamma blev det för mycket för mig så jag sade ifrån och sedan dess har jag inte känt nått knappt förutom vid nått enstaka tillfälle.

När vi lämnade sjuksalen den natten mamma avled följde en doft likt ett moln med hem. Den doft som var intill mamma sista timmarna i livet. Socker, vanilj söt och varm doft. Det var så mamma luktade innan hon dog. Den var med i bilen, här hemma och kom och gick plus att det hände saker i lägenheten som knuffar, slag mot möbler mm . Men allt sådan är borta nu och jag vill så gärna känna det igen.

Sista augusti nu ska vi på  seans med ett medium här i stan. Jag hoppas det är denna Gun , en äldre dam över 90 år för hon är grym. Kanske kanske kan vi få kontakt, vem vet??

Men nu stundar sängen och få lägga ner alla värkiga kroppsdelar igen med hopp om en bättre dag i morrn.

På återhörande 😚💖