Äntligen har jag fått duschat 💃💃 Det blev stora badborsten på ryggen och en lång varm dusch så gudomligt skönt. Känner mig ren och fräsch igen och har nästan fått bort allt de ritat på min rygg och armar som var rejält mycket tusch. Sängen nybäddad igen 😅 Men istället har jag fått en kraftig inflammation i muskelfästet inne i ljumsken så jag knappt kan gå. Jag har levt med ohyggliga smärtor precis överallt utmed min ryggrad i 27 år men denna smärta tar nog priset måste jag säga. Höll ju på rammla på ICA Maxi då det kom ett kramp anfall från under makter i hela benet. Kändes som nån slags vidrig maskin var på väg att suga ut hela innanmätet av mitt lår och benet blev som förlamat i flera sekunder, det gick inte sätta ner i golvet. Minsta lilla jag tog ett steg för långt eller satte ner foten i golvet kom en smärta som inte ens går att beskriva så ont gjorde det. Jag tål smärta då jag levt med smärtor och aldrig tagit värktablettet pga att jag aldrig tålt mediciner så bra. Hade lyckan då jag låg inlagd efter olyckan att LÄRA mig leva med smärtan vilket inte är det lättaste men med rätt hjälp och support kan man det om än det tog sin tid att nå dit. De flesta smackar ju i sig värktabletter i nån form när det gör ont liksom. Skulle jag göra det antingen däckar jag totalt i illamående och diareer som inte stoppar eller så slås min magslemhinna ut eller jag får kraftiga allergi reaktioner i värsta fall anafylaxi. Därav går det inte då mitt mående då skulle bli ännu sämre och definitivt inte ork att kunna hantera smärtan. Förmodligen är detta pga min klonala mastocytos. Men denna värk nu den är en ilsken jäkel fy😭
Fick en tid i dag hos sjukgymnast och vad gjordes 🙄 Drog lite i benet japp thats it🙄 En sak jag undrar hur kan folk bli friska av sån hjälp och blir de det? Men mest VAD har de för micro fel då om de blir hjälpta? Jag fattar ingenting🤔 Så nu kan jag inte gå , inte ens sätta ner hela foten i golvet och måste kupa hela benet för att ta mig fram för det är en sjuklig värk inne i ljumsken vid skellettet. På det har hela bäckenet tippat snett såklart och de i sin tur tippar bröstryggen och tillslut även nacken. Just nu är jag inget fan av min ryggrad kan jag säga. Men har min magiska kiropraktor i morrn som alltid ställer allt till rätta en stund till. Hade jag inte haft honom hade jag garanterat varit antingen tokig av all värk eller rullstolsbunden, helt klart.
Men till nått helt annat denna kväll. Min finaste väninna fick i dag kasta sig på tåget ner till Göteborg i ilfart. Hennes älskade lilla mamma ligger inför den slutliga resan härifrån till landet bakom molnen som jag kallar det. Så sorgligt och jag verkligen kan känna varenda känsla hon har just nu 😢 Att åka till den där allra sista gången man får vara med dem innan det definitiva och mest sorgliga man kan vara med om , säga farväl😭 Lämna och aldrig mer då inget går att göra om. Jag lider med henne in i minsta cell av kroppen vad hon har framför sig nu 😭 Jag hoppas innerligt att hon hinner i kväll❤ Hon har rest nu hela eftermiddagen och tåget anländer ca 23 i kväll sen ytterligare några mil med taxi. Alla andra av hennes nära och kära var redan på plats stackars säger jag. Jag hoppas bara det sista blir så bra det kan bli i stillhet❤ Just nu kan jag faktiskt känna alla dessa känslor man hade då, hur man mådde vilket knappt går att beskriva med ord. Men hon har tur att de är många som kan stötta varann så var det ju när älskade mamma somnade vi var flera där då som fanns vid hennes sida och som tog hand om varann. När älskade pappa dog var jag helt själv när han drog sina sista andetag. Det var pappa och jag❤ Och efter det hände blev jag bara sittandes som i nått vaccum och kunde knappt röra mig, stirrande på hans bröstkorg som var så stilla så stilla plus att både tid och ljud försvann i rummet innan jag fann mig att ringa min dotter. Allt vi planerade inför den stunden blev kaos då vi båda var sjuka just den dagen han dog och den enda dag av våra vakande 10 dygn vi valde att åka lite senare så vi fick lite extra vila. Vi hade ju vakat dag och natt då i 9 dygn innan och däckade båda. Men så fick jag ett varsel och min svåra huvudvärk släppte ju pang bom och känslan var ÅK!!! Det är bråttom nu! Hoppade i skorna, körde som en tok till sjukhuset, sprang upp och fann pappa ensam på salen med stängd dörr, vilka svin😈 Kliver in på salen fram till pappa och tar honom på axeln och säger är här nu varvid han tar 2 tunga andetag och hjärtat stannar mitt framför mina ögon. Det var som han bara väntade på mig. Kommer aldrig glömma detta😭 men så tacksam att jag hann och denna känsla jag fick plus min svåra skallvärk som aldrig släppt nånsin på detta vis.
Mina tankar är hos A denna kväll och natt❤🙏🙏🙏
Ja livet har sina stunder 😢 Och vi alla kommer få uppleva det mer eller mindre så är det ju.
Jag tror jag slutar med det för i kväll och säger på återhörande och för allt i världen ta hand om era föräldrar så länge de finns, var snälla mot varann, respektera, säg förlåt om de behövs och skiljs aldrig ovänner❤ Framför allt var tacksam att de alltid funnits där ❤ För en dag går det inte gör om eller ställa till rätta. ❤😗
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar