Söndag. Vilken dag🥵 Det går verkligen "troll" i mitt köksbord. Jag köpte ju ett indiskt köksbord nånstans 2019. Lackade detta för att få en slitstark yta men efter ett tag då jag suttit med armen på min sida började lacken mattas ner och jag försökte förbättra den vilket inte gick utan den korvade upp sig och blev en stor fläck som inte gick att åtgärda. Fick slipa ner hela bordet till rå trä och lägga på ny fräsch vaxolja.
Nu i går var det en liten matt fläck där jag haft min arm och förmodligen haft bodylotion på den vilket blivit fett hmmm. Försökte lägga på ny vaxolja men den fäste inte ens så jag slipade med maskin och lag på och detta fäste inte heller SUCK!!! Från en pytte fläck till jätte stor pga slipningen och nu ser bordet för jävligt ut.
Blir skogstokig!!!
Detta innebär att jag måste slipa om HELA bordet IGEN till rå trä 🥵 Så ja vad säger man???
På de kollade jag på Gift vid första ögonkastet i brist på annat. 2 äldre par som gifte sig , den ena berättade då att han hade ingen familj, alla var döda medan hon hade en jätte stor kärleksfull familj. Är ju som jag har det nu förutom att jag har min älskade dotter ❤️ men resten är faktiskt i himlen . Blev så påtagligt då han berättade om hur ensam han var och så är det ju vilket är så sorgligt ju. Men iom giftermålet om de håller i sig får han ju en familj via henne som han gifte sig med. När hon fick höra detta blev hon ledsen och sa såklart är min familj din och det är väl det normala. De andra hade rätt stora familjer men berättade just hur viktiga familjerna faktiskt är när man är i en relation. Så hade ju jag trott också 🙄
Detta gjorde mig så ledsen och förbannad då jag sitter i denna sits usch!!! Den enes tal att ha förlorat alla och den ensamhet som blev där är ju jag också. Vara en del av nått i massa år sen inte blir för mig väldigt konstigt. Har aldrig i mitt liv varit med om det. Har aldrig haft ens sådana problem då jag har vänner sen över 50 år. För mig främmande. Att bli utesluten gör ju inte saken bättre liksom det river ner allt utom stoltheten för den står stadigt . Vid en konflikt har man alltid val, fortsätta den eller lösa den. Löser man går det att gå vidare om inte förstörs precis allt tillit, trygghet mfl försvinner. Det är fan tufft!!! Man är värd bättre än så ❤️ Och framförallt min känsla, min sorg inget man kan ignorera med en klackspark det kan inte jag iallafall. Vilket kommer till nästa.
Jag har bestämt mig för en sak i dag efter ett samtal jag hade i morse. Att få hjälp med en grej och för första gången på länge kände jag mig mogen för det samtidigt att jag kunde erkänna en del för mig själv rotat från barnsben som faktiskt gjort mig i vissa anseenden till den jag är idag som vuxen. Hur jag valt i livet, hur jag tänker om saker, saker jag inte kan acceptera och en bit kanske av all den smärta jag bär på idag.
Efter min pappa gick bort och efter de 5 år hans sista tuffa år förändrades så mycket i mig. Att jag själv fick vetskapen att jag har ett hjärtfel gjorde inte det lättare när jag precis sett pappa gå bort. Att livet faktiskt inte är förgivet, att det är dyrt som sjutton livet och inget man leker med, gör komplicerat , förstör och listan kan göras lång. Mitt liv är det enda jag har . Jag är inte den jag var förr idag, det är dags nu. Skriver mer om det sen.
Ja jag gråter vidare och tittar på programmet. Tycker mannen är så tuff att stå upp och berätta detta hur tufft det är att vara ensam och som han sa jag skämtar oftast för att inte visa mig sårbar. Det är ju det lättaste då andra har svårt att se när man är genuint ledsen. Ja tvi vale va!
Måndag.
Idag skulle det bli lång shift i MRT kameran. Men min kristall sjuka sa ifrån fick avboka. Men ny tid att röntga hela kroppen upp i hjärnan, alls kärl rubbet. Jag som avskyr MRT. Klaustrofobi är ordet. Mest rädd för kontrasten och mitt höga tryptas värde i kroppen. Hmmm ja jag vette katten. Måste även ta en seloken förutom alla de andra jag äter och frågan vad händer då?
Så fick jag svar angående mitt dåliga mående av selokenet idag . Om att ev byta till nått annat och se om alla biverkningar jag haft nu I 3.5 år ger sig. Svaret var väl i stora drag att min QT tid ligger bra vilket är viktigt för risk för hjärtstopp och att OM JAG känner gå ner i styrka och lite mitt val🙄 Ja jag vill ju inte må så här. Jag är inte den jag var innan, glad, sprallig utan gråtmild för minsta, dessa ständiga arytmier som glr att jag måste larma 112 då hjärtat i vila toppar 140 och ger sig inte kan hålla på i timmar vilket gör att döds ångesten tillslut är ett faktum att det är NU hjärtat stoppar. Har ingen lust eller ork för tabletterna suger energin ur mig och stryper andningen bara jag går en promenad då pulsen är så galet låg. Jag får en timma efter tablett intag allergisk reaktion och toknyser snorig och lite jobbigt med andningen plus tappar all hud på händerna och det gör vidrigt ont och svårt att använda händerna då de ständigt ör såriga plus denna sjukliga smärta i alla muskler, leder. Jag mår skit varenda dag och får verkligen kämpa med att hitta det possitiva numer och detta är skit jobbigt. Jag vill kunna må hyffsat bra iallafall är det så mycket begärt??
I selokenet finns/fanns ett hjälp ämne POVIDON
Ett ämne som kan ge allsköns allergiska besvär varav fler jag har som att tappa händerna hud. Srlokenet i sig är känt av många som ätit det att de mått fan rent sagt så jag vill testa nått annat.
Mycket både gott och mindre gott. Saker/tankar väcks upp och när man alltid är hemma mer.
Nu är det sussa på agendan med det säger jag på återhörande och natti natt 😘❤
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar