Fredag sol och lagom varmt. Åter en ny dag . Lätt irriterad kan man säga för många bäckar små blir till ett hav så är det ju.
Pratat lite med några vänner idag och bestämde jag ska till huvudstaden med en av dem hennes kusin T. Vi var ju där förra året med och jätte trevligt och jag behöver lämna länsgränsen och se nått annat framför allt nått som ger energi det var länge sen nu och man suttit och möglat samman här. Händer ju inte nått så vi drar. Hade varit så kul om orken fanns att åka norr över. Insupa lugn och harmoni och se vackra vyer. Älskar Norrlands lugn det ger energi till en värkande kropp ❤️
Så får det bli nu iallafall med lite hälsa på, lufta hjärnan skaffa energier till att ta tag i saker och ting.
Idag blev det en hel dag med dotra och svärson. Fixa det sista så att säga. Såklart tog benen stryk igen men nu blir det lungt ett par dagar med vila. Jag går ju och känner av pappsen döds dag som närmar sig. Så är det när man är högkänslig blir skit jobbigt. Just denna tid nu 2021 var den värsta i mitt liv. Den 20 juli blev det ambulans in
10 dagars vak och jag vet inte hur många gånger vi försökte åka hem nån timma för lite sömn och de ringde in oss direkt då läget blev kritiskt. Dessa 10 dygn knäckte både mig och dotra då vi så klart inte ville låta honom dels vars ensam och dö ensam. Så efter alla 10 dygn var vi rejält slitna både psykiskt och fysiskt. Har nog aldrig mått så dåligt att se pappa utan mat utan vätska kämpa så in i bomben med alla dessa blodproppar i lungorna. 9 de dygnet sa jag åt honom att det är okej att släppa taget nu och gå till mamma. Jag och dotra kommer att klara oss och vet att ni finns i vår närhet från en ennan plats❤️ Dagen efter for han till mamma 1 augusti 19.30. Jag var helt ensam då med honom när han tog sitt sista andetag . Både dotra och jag var ju sjuka den dagen hon i svåra mensvärken och jag i galenskallevärken. Sjukhuset hade ju lovat ringa vid minsta försämring vilket de sket i helt 🤬 Men nått hände i mig då skallvärken bara poff försvann ju och i mitt inre vrålade det ÅK NU det är bråttom. Å jag hann precis till hans 2 sista andetag och att säga jag är här med dig och krama honom❤️ Sen satt jag säkert 10 minuter och bara stirrade på honom min älskade Pappa hade lämnat mig för alltid 😭 Så vansinnigt overkligt på nått vis, brutalt sorgligt och vet inte vad. Det värsta jag varit med om 😭. Samtidigt skönt att hans lidande var över efter så många år och 6 blodförgiftningar amputationer och massa tufft. Att han äntligen fick träffa mamma ❤️ Men saknaden är brutal än idag för de var mina bästa vänner också. Därav denna tid nu är tuff 😢
Nåväl lugn helg och VILA❤️🩹 .
Med det säger jag på återhörande och natti natt 😘❤️
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar