torsdag 29 september 2011

Sommaren är tillbaka!!!!!

Sommaren är tillbaka idag, härligt!!! Strålande väder och jätte varmt, det gillas!!!
sovit lite knasigt i natt då det gjort rejält ont efter ingreppet men idag känns det bättre.
Blödningen i knät har börjat minskat lite så nu är det bara grön blått som syns och en liten svullnad. Så det tar sig! Ryggen har kört i hop sig igen..ja det är ju ingen nyhet men rejäla låsningar från bröstryggen och ner igen.ska försöka vänta ut dessa några dagar och se om det ger sig för jag har inte råd att gå till kiropraktorn denna månad efter alla mediciner och åkommor som avlöst varann nu *suck* huvudsaken det inte går uppåt i skallen och ger denna förlamande yrsel..då fixar jag det. så ska försätta mig med lite pysslande för att hålla cirkulationen i ryggen iallafall.

Jag ska göra ett litet jobb i dag det var jätte länge sedan nu men kul att kunna göra nått litet iallafall mellan varven så man känner sig lite behövd så att säga. Så det blir till kvällen.

Suttit på min väninnas terass och njutit av hem gjord äppelmust och chokladkaka till det, mums!
Å nu står en gryta och puttrar på spisen.

ska pyssla lite här innan jobbet och få till lite helgmys men inte så lätt så jag nu fått 2 stora sängar in häri samma sovrum. Så nått utrymme finns inte kvar nu. En ska bort frågan är bara VEM?
Min eller min dotters? Med tanke på mina besvär i kroppen är nog hennes säng bättre men så är den mindre så jag har lite beslutsamhetsångest. Men har lagt ut min på blocket och Facebook så får se om jag blir av med den.Den är ju i topp skick så och väldigt välskött. Stomme i ek och allt. Så vi får se.

Nu blir det pyssel medans ångan är uppe ..den är ju inte längre förgiven så bäst att passa på medans den finns där ;)

hoppas alla ni andraockså får njuta av det underbara vädret som råder!!!

onsdag 28 september 2011

Det blev ett ingrepp igen

Har legat halva dagen idag efter att det hittade ytterligare saker att ta bort hos läkaren i morse. Det är nått som händer i min kropp som inte är av något positivt alls. Så får se vad detta visar om några veckor men helt klart är det förändring som behövs nu. Jag måste börja tänka på mig också för när kroppen säger ifrån är det en allvarlig signal.

Ingreppet gjorde galet ont och utan någon bedövning men det kanske är så det görs? Så gjordes det ju i mars med. Är ju inte helt frisk från grunden så jag tror att mina smärtsignaler är ju inte som en frisk persons efter alla dessa år av värk överallt. När det gick in i livmodern och skulle fylla den med vatten då skrek jag *fniss* Fyfarao vilken smärta. Å som förra gången tog jag cykeln denna morgon "mycket korkat", för att slippa leta dyra parkeringar och var helt snurrig i bollen innan jag kom hem. Sedan dess har jag bara sovit och ännu mer blödningar.

Så slut som artist är förnamnet just nu känns det som. Jag är slut ända in i benmärgen..och mitt i allt kommer det bara nya och nya saker och krav.

Jag ställer mig frågan gång på gång -Vad gör jag här? Är det detta jag ska ha nu allt som är? Jag vill bara flytta härifrån för jag trivs inte alls här. Galet men sant så saknar jag min förra lägenhet mer än jag trott..där hade jag mina vänner och allt och kan ibland undra varför jag sa upp den i.o.m saneringen..tänk den blev ju total rustad och jag hade alla mina hjälpmedel där. Hade jag vetat allt som komma skulle då på bara 1 år hade jag farao inte flyttat alls. Jag bokstavligen avskyr att bo här. Mycket säkerligen för att jag aldrig fått välja nån gång. Har fått tagit det som funnits då vi suttit i alla dessa mögel/vattenskadade bostäder. Denna hade jag definitivt inte tagit om det inte vore för vi satt på nåder i ett evakueringsboende med en månad kvar till utflytt och alternativet var hotell igen. Men så blev det detta och trots massa krafter att få till allt här trivs jag inte alls.

Kikar in varje dag på Ölands bostäder och det finns alltid nått frågan är bara vart i kön jag ligger där? På Gotlandshem ligger jag rätt bra till med mina år men då är det båtresorna som är dilemmat om man ska ta sig därifrån Hmm? Gillar inte båtresor på öppet hav *fniss* Å andra sidan har jag ju min väninna där, nyss ner flyttad. Så jag skulle ju inte bli ensam. Ja det är mycket som tåls att tänka på men en sak är ett måste nu och det är att ta hand om mig för min kropp mår inte så bra uppenbarligen av någon anledning.

Ja vi får se vad som händer framåt. Måste gå och sussa lite till då det inte känns så bra efter ingreppet uhu!!

Natt i natt ;)

Sådant där "inge roligt besök"

Uppe med tuppen, inte kul! Det är grått och trist väder ute och lite ruggigt kallt med på köpet. Sovit som en kratta i natt och haft massa konstiga mardrömmar. Inte ofta det händer men när det kommer är det ingen höjdare. 10.40 ska man entra gynstolen vilket jag inte är ett så stort fan av. särskilt inte när det är problem man söker för. Hoppas hoppas det bara är "klimakteriebesvär" *fniss* Är ju faktiskt i den ljuva åldern nu och då kan ju massa knepiga saker ske säger det som varit där. Är det så så kan jag intyga om massa konstigheter uhu! Har bara min sista skrapning och operation färskt i minnet utan bedövning så det ger lite kalla kårar nu på morgonen. Det var ingen hit kan jag säga. Så jag håller mina tummar blåa att det besvär jag har nu är naturens gång så att säga.

Efter det blir det en tupplur för nattens kanske 1 timmes sömn känns nu.

Näe dags att fixa sig ordning för att ta sig ner dit då...frågan är med bil = ingen parkering och leta sådan i dö dagar eller by cykel = lama ben???? Tror faktiskt det blir cykel för att ev få upp lite blodcirkulation i ryggen plus att det blir billigare med *fniss*

Så tummarna hållna för att allt ser kanon ut och att jag är i det ljuvliga klimakteriet bara ;)

tisdag 27 september 2011

En mycket bra dag!

Tjohooo!!! Vilken dag det blev. Den som såg ut att bli lite dyster när man vaknade med en ping pong boll i knä. Jo det var en liten blödning där inne av nått och jag träffade först en helt underbar kvinnlig läkare som mycket väl förstod min förtvivlan att inte kunna gå. Men var lite osäker på min knöl så kallade på min fd läkare långt tillbaka i tiden. Å det förstod vad jag sa att det är ohållbart med detta ben. Jag orkar inte längre gå och halta, ha tok ont och ryggen kröker sig och det andra benet håller på ta stryk av all belastning det får ta.

Jag börjar likna någon som inte fått mat på ett halvår i benen pga all tappad muskel styrka. Rent krasst har jag snart inga ben kvar och det värker varje steg jag tar. En hel sommar har jag nästan suttit här och inte klarat gå längre än några 100 meter, det är inte okej vid 48 års ålder!

Men nu rullar det, äntligen. En MRT för att kolla det delar det handlar om som man faktiskt inte ser på en slätröntgen. Å ser man inte det ska man ju inte säga att det inte är nått? Så var det ju 2004 med..slätröntgen och massa specialister, jo MORS!!!! Hade inget fel då heller sas det. Å så var de det enligt MRT,n. Så nu hoppas hoppas jag på en 3.dje och sista operation på detta ben så jag kan få gå igen. Ta en promenad, sluta tänka på att rasa omkull, ben som domnar och man ligger plattfall i gatan som en idiot och folk tror man är full. Har hållit på så nu i 7 år så nu jädrar vill jag ha tillbaka mitt ben och få börja träna upp det igen.

Efter det var jag och tog en fika hos min väninna och hennes lilla kisse som blev kär i mig He he!!! Jisses vad hon pratade kissen och verkligen klättrade på möbler för att sitta in på mig och borra huvudet i min rygg och slå lite med tassen. Jättegosigkisse =)

Efter det blev det röda korset för att kika lite när man ändå varpå G. På G var ett tag sen nu. Men innan jag hann dit ringde dotra och var på väghem till mig på bussen. Så jag tog mig en snabb titt bara och hittade en jätte fin baby rosa vas (20 kr) perfekt till vardagsrummet. Där får inget annat vara mer än vitt och just babyrosa *fniss*

S å hem, gjorde en snabblunch till oss båda. Kul att få träffa lilla hjärtat en lite längre stund än det som varit tidigare. Efter det blev det en tur ner till apoteket för att köpa ut lite kräm till hennes så eksemiga kropp. Stackars liten vilka hemska eksem och därefter körde jag henne ner på stan.

Så det blev en dag full med positiva saker vilket gillas starkt. Å i morgon är det vården igen *skratt* Det står verkligen i kö problemen nu. Men så kan det vara ibland, toppen bara att få reda på vad vart och ett är för nått. I morgon är det gyn stolen som inte är lika rolig men tyvärr ett måste ibland uhu!!

Nu blir det snart sängen för jag är helt slut efterallt...är ju inte van att göra så många saker samtidigt, samtidigt som är det en bra dag vill man hinna med ALLT man inte hunnit innan.
Nu hoppas jag på massa positiva saker här men först och främst att mitt ben kommer tillbaka så jag får gå normalt igen!!!

Så tack Anders och kvinnan som jag inte kommer ihåg namnet på för mycket bra bemötande idag!


Nu hoppas jag min nya gynekolog jag ska träffa i morgon är bra med? Min "bästaste" har ju gått i pension vilket är jätte jätte tråkigt då det är svårt att känna tillit just till gynekologer tycker jag. Är så viktigt att det känns okej vid sådan besök. Saknar min jag haft i alla år redan =( Men men..verkar ju ha lite flyt nu så hoppas på turen med en bra ny sådan läkare med.

Men det säger jag Natti natt!!!

Återtill doktorn

Tisdag och fortfarande strålande sommarväder!! Vaknade upp med en stor knöl ovanpå mitt knä likt en ping pongboll och det drar och sliter i knät och en aning rött. Så bara ringa igen till doktorn *suck* Så fick en tid i dag. Jag är så trött på detta knä att jag snart hugger av det kan jag säga. Så får se vad nu det ta är då? Känns som jag är en "stalker" i vården snart ;) Det tar aldrig slut! Å i morgon bär det av till gyn uhu!! Det är härligt att komma upp i åldern *fniss* Mycket krämpor verkar det bli. Inte sjutton minns jag att min mamma vid denna ålder hade så mycket elände? Men å andra sidan var hon ju inte skadad som jag. Det blir som ringar på vattnet känns det som. Det ena föder det andra och mycket pga att man aldrig får den rätta hjälpen i tid i vården. Har pratat med så många som gjort exempelvis menisk operationer..det har blivit bra på en operation. Men då har det gjort som man ska också tagit bort eländet helt. På mig har det fräst och jockat och plockat bitar och pga att jag ständigt rammlar så går det förmodligen sönder i ett. Men man är ju kvinna med *fniss* Ofta vi inte tas på allvar har jag märkt.

Ja ja får åka in och se vad nu denna knöl är? Mest rädd för att det är att jag inte kan gå med benet och är i så mycket stillhet att det tjoffsat ihop sig därinne? Ja det visar sig!

En fortsatt kanon dagönskar jag =)

måndag 26 september 2011

måndag!

Måndag, solen skiner och det är 20 grader varmt, härligt!!! Skulle ge vad som helst att få börja pyssla om min lilla altan men det verkar aldrig som att någon kommer och fixar den =(
Varit utan den nu sedan 30 april och tar mig då rätten att bli irriterad! Hela sommaren har gått och jag har inte kunnat ta ner en möbel för det har lovat, lovat och lovat. Jag förstår inte varför det alltid ska drabba mig? Markisen hänger här som nått som en tornado dragit igenom, i trasor. Den skulle ha kommit för längesedan den det skulle ersätta men inte det heller. Så föga trist!!!!

Det har växt igen här utanför och det är sådana där vita rotlöss som flyger som mjöl moln utanför..tror ta mej sjutton jag fått in dessa å blommorna här inne med. Näe detta är inte ett dugg roligt längre. Men vet ju hur lång tid det tog att få den beställda säkerhetsdörren med*suck* Typ 7 månader men 358 lovande med den med. Nåväl...inväntar att få komma till läkaren i övermorgon då jag inte tycker det känns bra efter denna penicillin kur. Har fortfarande ont och det trycker och blöder och sådana besvär är inte roliga, så är lite nervös vad det kan vara? Känner ju inte för att göra en sådan operation jag gjorde utan bedövning i mars direkt för det gjorde galet ont. Fyfarao när det med en nål går in i livmoderna och tar ett prov utan bedövning i någon form och sedan skär bort saker "ryser" Ingen ljuv bris det precis *fniss* Smärttålig eller ej är det överkurs i min smak ;)

Annars har inget världsligt hänt här, tycker det mesta just nu är fruktansvärt tråkigt bara. Jag är ju inte något fan av hösten alls då jag tycker den är fruktansvärt deprimerande. Avskyr när löven skiftar färg och trilla ner. Det är förstadiet till eländes vinter bara *fniss* Å som denna sommar varit har man inte tankat på krafterna heller utan är mer utmattad än någonsin just nu. Sommaren som varit vill jag snabbt glömma, förtränga och inte alls ha något minne från för det har bara varit elände. Så vart tankar man energi nånstans tro????
Pessimist är jag inte trots att det kanske ser så ut just nu..men då ska gudarna veta att eländena avlöst varann konstant sedan över 8år tillbaka nu. Just när den ena saken löst sig dimper ett nytt h...vete ner. Så lite trötter tar jag mig friheten att vara just nu ;)

Det kommer säkerligen gladare dagar visst, längtar så efter dem bara. Så bara bitaihop och gilla läget

Näe lite mat i magen skulle nog göra susen. Så får det bli!

söndag 25 september 2011

Härlig söndag

Vaknat till liv efter ännu en omgång med galen huvudvärken FY! Kan inte fatta att det med sådana enorma krafter kan värka i en skalle? När man tar på huvudet är det fullt av knutor i hela skallen, precis överallt. I natt var jag beredd att grannarna skulle klaga då jag var tvungen att med kokhett vatten spola skallen för att inte tappa fattningen så ont det gjorde. Men hörde att "gnällspiken" själv här duschade vid 2 tiden så...welcome säger ju jag. Då kanske man sopar rent under sin egen matta innan man gnäller på andra ;) Jag är väl den tystaste som går i ett par skor då jag alltid är ensam hemma och definitivt inte pratar med tapetvåderna *fniss* spelar aldrig stereo, har aldrig fester mm. Jag menar hur tyst kan man vara? Självklart ska det ge igen då jag klagat på katterna som bajsat ner överallt här..men då tycker jag man får se problemen med sunda ögon. Skulle det vilja ha mina djur skitandes över hela altanen om det själva inte valt att ha djur? Näe det tror jag inte. Avföring är en sanitär olägenhet så är det och jag vill inte plocka korvar här efter 3 stora katter varje dag. så enkelt är det.. Min altan är mitt uterum och man måste ju kunna ha möbler, dynor utan att få det förstört för att någon inte bryr sig.

Lite positiv anda tack!! *fniss* Trots skallevärken var det INTE nacken som värkte.Jag kan fortfarande röra huvudet till höger Yiipiie!! Denna gång accelererade värken av andra orsaker, min nackesida är fortfarande av krampad =) Idag är det sista dagen med penicillinet med, ännu skönare! Å jag klarade kuren utan att spy trasor, bli boende på toaletten, det är stort!!
Å ännu mer positivt, det är britt sommar ute, strålande sol och varmt! Var ett tag lite sugen att åka till "The magic lake" med lite kaffe och bara mysa. Men kanske ska ta det lite lugnt eftersom jag nyss fick min shockwave behandling så den får göra sitt ordentligt.

Så det blir en lugn söndag och njuta av SOLEN!!!! Och att man överlevde en skalle attack till *fniss*

Läser och försöker förstå .

Läser, läser febrilt. För att kunna förstå, för att orka själv som anhörig.
För att få ihop alla dessa tankar till hur det kunde bli så här, vad händer, varför osv.

Läser då på vårdguiden men den verkar ju inte innefatta denna stad. Här är det Djungelns lag som råder eller det galnas *fniss*

"Du som är anhörig kan också behöva stöd. Det kan du få från en stödorganisation. De kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. Om din anhörige har fått kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för vården."

Jag som anhöriga hör vi bara folk överallt som predikar att man inte ett skit får veta, höra sig för, få stöd ingenting då det gäller en ung vuxen. Tycker det låter väldigt märkligt med tanke på hur många som följt mig då jag varit sjuk och måste uppsöka sjukhus när jag var ung vuxen och äldre. Gammal vuxen eller ung vuxen vad är skillnaden när man blir svårt sjuk?? När min mamma och pappa blev svårt sjuka fick jag följa med, ställa frågor, veta vad som skulle hända, fick enormt bra stöd etc utan att en enda stack upp i ansiktet att man måste ha en fullmakt.
När jag själv låg på sjukhus inte farao var det nån som frågade mig när det droppade in folk i akut rummet om dessa hade fullmakt att sitta i rummet , se läkaren undersöka mig och lyssna till vad som sas om mig. Vad är skillnaden? Är jag, min mamma etc inte individer som ska skyddas enligt lagen som vuxna då? Sekretessen? Men när en vuxen ungdom blir sjuk har man inte någon rätt att få veta nått utan hänvisas till ett ställe jag var till kommer inte ens i håg namnet då det var helt värdelöst.

Det visste ingenting om det jag pratade om och hänvisade mig att inte bry mig, inte svara i telefon..rent krasst lossas som inget hänt då, eller? Ja är man psykopat kanske man fixar det men jag är inte född psykopat. Har istället för mycket empati då det gäller människor som blir sjuka allra helst om det gäller mina nära och kära.

Men det verkar vara ett mönster i denna stad prestige, maktgalenhet mm..Minns en gång vi hade en tid på sjukhuset för min dotter. Vi missade bussen och var 10 minuter sena och hade rätt lång väg att gå från bussen. Jag sprang före då min dotter hade lite svårt med astman för att säga att hon var på ingång så vi inte skulle missa tiden. Direkt får jag en föreläsning av ett surkart i luckan om Barnkonventionen. Att jag minsann inte skulle anmäla när hon var 14-15 år. Jösses vi ville ju inte missa tiden bara!! Blev redigt irriterad faktiskt och satte mig och vänta in min dotter. Efter ett tag kom samma surkart ut och ropade in oss. Jag satt kvar på bänken för det var väl lika bra att inte bryta mot barnkonventionen en gång till tänkte jag *fniss*

Men då var det okej för mig som mamma att följa med in till läkaren men jag fick inte anmäla ankomsten i luckan? *suck*

Likadant en gång när min dotter var jätte dålig med enorma smärtor i buken och vi kom in till akuten och hon kunde inte prata, eller ville inte. Jag förklarade att hon hade enorma smärtor i buken..men se det skulle jag aldrig ha sagt *skratt* fick en rejäl föreläsning att det var minsann inte jag kapabel att veta då det var en läkare som skulle diagnostisera det, och det var ju inte jag. Ja jösses säger jag man undrar vad som vinns med att vara ett surkart? Höjja sig själv?

En stilla undran om man får prata om det är medvetslösa, avsvimmade mm ????

Nästa gång jag eller min mamma eller pappa måste uppsöka sjukhus ska jag ta upp detta varför det inte frågar om fullmakt när det gäller mig/dem t.e.x. Å definitivt om jag har en kompis med mig så ska det regelrätt upprätta en fullmakt då *fniss* Ja man undrar?

Tacka sjutton man som anhörig behöver stöd också om ens anhörige blir illa sjuk. Där spelar ju inte åldern nån roll. Man är väl lika involverad om det är 21, 67 eller 92. Man blir ju lika involverad i det om inte värre då man med friska ögon ser på ett helt annat sätt vilket kan vara enormt frustrerande när det gäller vissa sjukdomar t.o.m så frustrerande att man inte orkar om man inte själv får stöd. Så är det faktiskt.

Men borde man vara förvånad i denna stad? Näe inte efter 14 år i ekorrhjulet borde man vara det. Man blir förbannad rent sagt efter allt man varit med om ! vore det gång 3man har kontakten i vården då är man färsk och vet inte bättre. Men gång 7653 då är tålamodet ett minne blott med feldiagnostiseringar, feloperationer, dryg personal många gånger, år av väntan pga klåpare som inte vet eller orka veta ens *fniss*

I bara vår lilla familj har det feldiagnostiserat så pass att en hade kunnat dö, jag har fått 2 invaliditeter pga av feldiagnostisering och fel operation, farao jag blev döv på ett öra redan när jag var 27 pga fel diagnos så det inte gick att åtgärda. Maktgalenhet som krävt svåra allergi chocker vilket också kan vara livshotande plus års lidande pga nonchalans från läkare. Det tycker jag är illa och det har faktiskt gett mig sjukhusskräck. Rejäl sådan.

Men nu är det psykiatrin jag fått erfara som anhörig oj oj!!! Det gör mig vettskrämd! Vettskrämd att kunna bli så sjuk att jag inte kan ta hand om mig och heller inte få nån hjälp utan bara bli ned drogad av tabletter månad ut och månad in. Faktiskt så man får ångest bara man tänker på det HU! Hoppas aldrig jag blir så sjuk.!

Men men det är bara att försöka hitta orken i det hela nånstans man kan säga att den är ett minne blott snart för min del. Är totalt slut av allt elände vi gått igenom, totalt!!!

Jag undra bara 4 simpla frågor

- Varför är det så svårt att samarbeta patient/anhörig/läkare?
- Varför lägger man prestige i den viktiga biten?
- Är det inte så att all information är relevant för att fort få patienten frisk?
- Å hur sjutton kan det fungera så bra t.e.x i ett annat län?

Jo det är pengar, pengar och pengar! Vi som bor här bringar inte klirr i kassan.
Det gör utomläns patienterna. Men vart tog vården vägen då? Den sjukes rättigheter? Oavsett du bor 10 minuter från sjukhuset eller åkt från Umeå. Det är frågan =)

Med det säger jag natt i natt och hoppas på en bättre dag i morgon =)

Elvis

Suttit och lyssnat på youtube och hittar denna kille.SÅ JÄDRA BRA!!!
Det är ju för sjutton Elvis himself!




Helt underbar kille, vilken röst!!!!

Denna var inte helt fel heller, Jösses!!!!

lördag 24 september 2011

Jag fick 10 dagar

Trevligt så länge det varade med att vara smärtfri. 10 dagar så kom det med buller och bång tillbaka i 3 dubbel styrka. En sådan galen huvudvärk att man vet inte vart man ska ta vägen. Den är sjukare än sjukast.när man fått smaka på det "normala livet" som det blir att vara utan smärta iallafall på ett ställe så är det tusen gånger värre att ta värken när den kommer tillbaka . Så ibland tänker man om det är värt att vara smärtfri några dagar? Få den där lyckliga känslan och tanken att tänk om det verkligen slutar värka..sen när det kommer som en bomb i skallen då är det nästan inte värt det. Det blir en retning bara som tyvärr inte blir verklighet verkar det som. Visserligen är inte denna huvudvärk nere i nackesidan som den brukar vara med stora svulster där så det kan vara en attack av migrän pga omständigheter som råder. Jag orkar helt enkelt inte mer och jag måste inse det..fyfan man har bara ett liv och det ska man väl kunna få ha lite bra i med? som doktorn sa i veckan att du har haft din beskörda del. Jo så sant! Å man är ju inte 22 längre utan snart 50 så det gäller att vara rädd om sig. Det är då farao ingen som tackar en så...det har varit konstant tok stress nu i över 8 år med en det ena en det andra så jag måste eliminera allt sådant nu..för det är ingen som ställer upp när jag får det tufft. Ge och ta är det som gäller från och med nu!!!

Näe nu blir det sängen för jösses amalia vilken skallebang!!!

Natti natt!

fredag 23 september 2011

fredagsmys!!!

Äntligen fredag och fredagsmys!!! Fick träffa min dotter 5 minuter i dag.

Nu är situationen som den är. Tårar har förvandlats till ilska nästan. Ilska för att situationen inte kommer någon vart framåt. Det är ju inte riktigt min grej att låta saker bero, vara direkt. För mig är det handling som gäller. Är det något jag lärt mig det senaste 14 åren så är det att den som gapar högst och längst i vården får hjälp = Man måste vara super frisk för att vara sjuk! Det vart.o.n en sjuksköterska på Ackis som sa en gång att vråla, vråla och vråla så får du hjälpen fortare. Men alla är ju inte som mig heller och vill att saker ska lösa sig snabbt och ta ton och ta för sig..det måste man ju ta i beaktning. *fniss*

Man har inte rätt till någon människa vare sig man är mamma, mormor, farmor, pojkvän eller syster men med sunt hederlig empati så bryr man sig när någon har det tufft. Man samarbetar vare sig eller inte motarbetar och lägger in prestig och fjant. Men i detta fall är det nu över min gräns. Det finns en botten hos oss alla och när den är nådd är den det.

Det är situationen som är botten så detta inlägg nu inte vrids och vänds på till nått annat!!!

Jag har all rätt att bry mig, tycka och tänka om saker utan att det vänds om till negativa saker allt jag skriver eller säger. Vill också påskina att ensamstående föräldrar inte är några kraftlösa stackare med problem, tvärtom. Vi har haft två roller i det hela för vi har skött ruljansen själva en ruljans man egentligen var två om i ett första skede. Så att ensamma föräldrar skulle vara klenare än 2 det tycker jag man diskuterar när man varit ensam förälder själv! Just detta får vi ensamstående ofta höra "hur jobbigt det måste vara"
Vad är det som är jobbigt? Är väl då jobbigare att leva i en relation om man inte går jämt, inte respekterar varann osv osv..då är det jobbigt! Å rent krasst i 2 samheten är det väl mer konflikter än i det ensamståendes liv???? Vi ensamma har ju ingen att gå i klinch med =) Rent krasst!

Men med det tänker jag gå och fixa lite..har varit högläge hela dagen nu så nu börjar det krypa i benen att göra nått litet i allafall. Fredags mys vankas senare =)

En underbar fredag till alla som gjort sig förtjänta av det ;)

torsdag 22 september 2011

2.a shockwave behandlingen

Andra shockwave behandlingen mot mitt knä. gjorde inte lika ont i dag men man kunde tydligen se att nått hänt med mitt knä. Det hade tagit sig formen att se friskare ut. Däremot såg mitt frisk knä inte ut att må lika bra då det var svullet och förmodligen överansträng. Men har sett lite andra svullnader faktiskt sista tiden..muskler som tydligen vaknat till liv i det döda benet och börjat ta åt sig. Vilken grej!!!! Så nu gick det på menisken idag och det kan dessa vågor gå in på djupet och få bort trasiga delar. Facinerande behandling! Vet vad jag har att vänta nu några dygn *fniss* Men det är värt ALL smärta om det händer nått. Det har redan börjat värka så det blir ett par dagar i högläge och lite operations symtom....men det tar jag bara benet vaknar upp från den 7 åriga koman det varit i. Tänk att få lite hull kanske och muskelstyrka. Det vet jag inte vad det är just nu då benet inte ser så roligt ut. - 11cm tappat omfång.

Visade upp min högra nacke sida vad jag kan ungefär *skratt* Har ju inte kunnat vrida på huvudet sedan 14 januari 1997 så jag är mäkta imponerad kan jag säga. Alla det gånger det försökt att manipulera ut i ytterlägena och jag har åkt på halvsides förlamningar och bortfall i känsel både här och där till att kunna iallafall vrida skallen till höger. Det är STORT!!!! Så länge det varar =)

Ja det är lite saker som börjar gå smidigt nu..knappt så man törs säga det. för första gången har jag klarat en penicillin kur utan att nästan spy och galna buksmärtor, nacken, knät. Jag njuter fullt!!!!!

Så kvällen består i Robinson mitt favvo program, benet i högläge under sköna filten och bara ta det lugnt så allt får läka på nu.

I morrn kommer några kompisar från Tierp eventuellt, det ska bli skoj! och sedan är det helg. Ja bättre kan man inte ha det just nu. Nu är det 8.de tabletten som ska ner hej och hå! Bara hälften kvar sen.

En toppen fortsatt torsdag kväll!

En vanlig torsdag

Torsdag och solen skiner fast det lovat höstrusk idag. Bara njuta så länge det varar. Sjukgymnasten idag på eftermiddagen men vet inte om man kan bli behandlad med infektion i kroppen? borde ju gå att få benet lite ompysslat iallafall?

Jag blev uppringd i går av mitt bostadsföretag. Jag hade fått klagomål på mig?????? För att jag pratade för högt??? Trodde karln skämtade först men insåg att det faktiskt var sanning.
Tror mig veta vem som gjort det då hon med alla katterna som skitit ner hela min altan inte längre hälsar och har dragit med min närmsta granne i det också. Ja då har man hamnat på rätt låga nivåer när man är i medelåldern och håller på med sådant. Kvarstår gör att jag haft hennes alla 3 katter skitande över hela min altan hela sommaren. När vi väl kunde öppna upp efter renoveringarna kunde jag inte ens ha öppet här får då klev hennes katter in här. Vi har svår katt allergi i familjen och jag kan inte ha katter springandes här vilket innebär att mina nära och kära inte kan komma hem hit i sådana fall. Jag tycker om katter men har valt pga omständigheter att inte ha de själv då vill jag inte ha andras heller. Å det är inte bara jag som klagat då dessa katter springer in hos vem som helst här. En kväll kom en kvinna här och skällde så jag trodde fönstren skulle spricka då hon fått på hälsning av hennes katter.

Jag hade också sagt till fler talet gånger men inget hände. Så nu får man inte prata här *suck* Visst jag vet att jag pratar högt då jag är nästan döv på ett öra och då varken hör jag mig själv eller andra. Men tyvärr är det svårt att ändra på det då det är ett handikapp.
Men det vet vi ju sedan förr att handikappade verkar ju inte vara välkomna i dessa boenden.Blev ju beordrade att flytta till skogen för att vi inte kunde klara möglet i alla väggarna pga allergin och att vi fick skylla oss själva så. Bara det säger en hel del *skratt*

Men de kan ju hålla på därnere på sandlåde nivå om det gillar det.Pratade med en annan granne här som sa att hon hade fått klagomål på precis allt hon gjorde förr så det är väl dessa nivåer det ligger på. hon fick klagomål att hon hade persiennerna uppe då det rustade och inga gardiner..för det kunde bli tillhåll???? What? hon fick klagomål på att hon hade en kattlucka i sin egen dörr och massa annat..så varför förvånad egentligen? *skratt* Så är det att bo i allmännyttan?

Att man pratar nån gång i bland , jösses jag leversjälv och är tyst mesta dels av dygnets timmar..inte fan går ju jag här och pratar för mig själv *suck*

Men men , lite att göra kanske inte vet jag. Men dessa kärringar står ju här utanför intill mitt plank och om man väljer att lyssna ja fine!!!

Nåväl inte hetsa upp sig för ovesäntligheter! Det gnälls på det mesta här och det har säkerligen en funktion för vissa att överleva dagen.

Tänka sig att jag klarat halva kuren penicillin!!! Utan att spy eller få åka in till akuten..nu är det bara sista delen kvar så det känns skönt. Dessa probimax och postafen gör susen och jag känner mig faktiskt lite piggare nu.

Så det blir lite pysslande här sedan sjukgymnasten och resten vila efter det. ska bli kul och se om hon ser att min nacke helt krampat av på ena sidan. TÄNK!!! Det är 1 vecka och 1 dag utan kramper..helt fantastiskt!!!

Så kikar jag in på min älsklings ö,s web kamera och ser hur hösten ter sig där..ser nästan ut som utomlands, drömmer mig bortför ett par sekunder.


En underbar dag önskas alla som gjort sig förtjänta av det ;)

onsdag 21 september 2011

Vad bor man i för stad?

Nej till sjukhusets akutgyn fick man inte komma inte?? Det hade för mycket att göra? Det tyckte jag skulle ringa min gynekolog som gått i pension? Har man gått i pension så jobbar man ju inte mer *suck* Ja ja så är det i rikets 4.de stad. Å alla de andra tar inte emot nya patienter så man får väl gå och se glad ut då eller ta sig till en annan stad. Ja man kan bara sätta ett stort frågetecken till mycket här.

Är nu inne på tablett 3 och har klarat av det. Sägs ju att vid 3,dje tabletten om man inte tål reagerar man, så jag hoppas hoppas det håller i sig. Vräker i mig probimax och illamående tabletter för glatta livet. Å faktiskt känner jag mig inte lika sjuk som igår för då orkade jag inte ens stå upp nästan. Så på bättringsvägen med UVI,n förhoppningsvis. Men det andra känns ju lite olustigt mitt upp i eftersom jag blivit tillsagd att höra av mig om blödningsmönstret ändrar sig. Men vad göra om man inte får komma nånstan? Uppsala i ett nötskal ;)

Annars så har regnet entrat staden idag, det vräker ner och är fullkomligt kommunal grått ute.
Lite mys samtidigt då man kan ta och tända lite ljus inne mitt på dagen, det är gott!

In akut?

Ja detta blev ju inget bra. Det blev bara värre så nu sitter jag och inväntar telefon från akuten. Farao att min underbara gynekolog gått i pension..avskyr att gå till vem som helst så där och allra mest då man är sjuk =) Gyn är ju ett så känsligt ämne tycker ju jag att det gäller att få förtroende liksom. Man klär ju inte av sig var som helst typ *fniss*

Ja ja vi får se om man måste bege sig till gynakuten med då idag..gud så trött jag blir på sådant här.

nåväl vänta och se vad det säger =(

tisdag 20 september 2011

Mår pyton

UHU! mår räv =( Det var en kraftig UVI å innan jag kom hem hade febern stigit och en huvudvärk av dess like och blodet rinner när man kissar. Inte trevligt alls! Så nu måste jag kämpa på i 5 dagar intensivkur med dessa vidriga pencillintabletter. Så det blev en påse med magbakterie piller, illamående tabletter mm. Näe detta var det sista jag behövde just nu känns det som.

Men det blev lite känslosamt då det var min gamla läkare sen förr. Gick i massa år både jag och min dotter hos honom och han frågade hur det var med min dotter och sa - men har inte du haft din beskörda del? för han mindes ju hur allt var förr , då brast det rejält för mig. Det är nog rent krasst så att mina energiförråd är slut efter alla år med elände. Man är bara människa och det har pågått nu saker i ett i 14 år det är inte klokt om man tänker. Bara konstatera man är inte superman i all evighet men vore himla gott med ett slut på eländena nån gång!!!

Trots att rummet var fullt med läkarkandidater så fanns ingen hejd på tårarna. Det forsade hela vägen ner till sjukhuset så jag visste inte hur jag skulle kunna gå in på apoteket. Tror det var det som utlöste huvudvärken. Men så är livet uppenbarligen?????

Men i jämförelse med en gammal granne för 10 år sedan som jag mötte i dag uppe vid Akademiska så ska man inte gnälla. Hon förlorade sin älskade dotter 19år, syster och måg i samma bilolycka, hon hade levercancer och fortskridande giftstruma på det. Då ter sig ganska många saker rätt banala..och hon är bra mycket yngre än mig. FY vad vissa människor går igenom???
Iofs INTE glömma min högra nacke som fortfarande inte gör ont =)
Svårt med dessa positiva tankar då nya saker hela tiden uppstår men WOW min nacke!!!!


Nu blir det IDOL och värmande täcke i fotöljen med en påse små godis *fniss*

kissar blod??

Så sitter man här mitt i natten med galen värk i underlivet och bak i ryggen. Avskyr "nya" krämpor och speciellt nattetid. Haft ont av och till under dagen och det har känts som ett tryck.L ite likt så man skulle till och föda barn i slutskedet men det kan man ju utesluta nu *fniss* Men så nu mitt i natten så kissar jag blod och jag hatar sådant här när man är ensam hemma. Ringde 1177 men där får man ju alltid höra ta en alvedon och avvakta till i morgon. Men känner inte heller för att åka till nån akut bevares!!!!
Får väl ta en panodil och hoppas det ger sig???? Men det gör galet ont ända ut i ryggen.

Nåväl...inflammation i benen efter dagens gående blev det med men nu är bilen tip topp och jag behöver inte oroa mig för lilla "Fabbe". Duschade här på kvällen och runt knä skålarna såg det ut som det hängde små påsar. Men men det är ju pice of cake mot att ha ont i magen och blöda.

Näe får nocka mig själv och hoppas på att det är borta kanske i morgon..Hmm! lär nog inte ha sådan tur men hoppas kan man ju alltid *fniss* Ja bara man slipper in på akuten är jag nöjd =)

Så natti natt med hopp om att allt är ett minne blott i morgon bitti!

måndag 19 september 2011

♥ ♥ ♥

Det är nationella dotterveckan, så om du har en vacker dotter/ döttrar som du älskar mer än du kan beskriva, kopiera och klistra in detta i din status. Din dotter/ döttrar kommer att hålla din hand en del av livet men äga ditt hjärta hela sin livstid. Jag har världens bästa ♥ ♥ ♥

söndag 18 september 2011

Så var det söndag igen

Sovit toppen även denna natt utan någon värk i höger sida..nu börjar det bli lite spännande om detta verkligen är för alltid?

Sitter och skummar tidningarna och läser: 65-åriga Lisbeth Malm kastar sig emellan männen på spårvagnen ”Jag tog dem i örat och röt: Pojkar, vad håller ni på med?

Vilken kvinna, i detta samhälle som råder. Det var tufft gjort med tanke på vad som skulle kunnat hända.

Skolor får bidrag för varje elev det diagnostiserar med exempelvis ADHD, Aspergers osv.
Det är pengar det handlar om att sedan barn får en livslång diagnos som kan ställa till det uppe i vuxen livet om det nu är tagit på fel grunder,det verkar inte någon bry sig i? - Det finns en risk att skolan använder diagnostisering som ett sätt att få pengar, säger Kristina Hellberg, pedagogikforskare
Skrämmande!!

Men det vet vi ju idag att människor gör allt för att få pengar. Människor spelar sjuka, ljuger om omständigheter, det nyttjar systemen och det flödar massor av pengar ut till folk som egentligen inte alls skulle ha dessa. Sedan sitter det verkligt drabbade och får ingenting.
Men där har vi alla en skyldighet som medborgare att lägg oss i. Det finns faktiskt lagar på det tack o lov! Vid blotta misstanke! Det är ju faktiskt så att om man vid blotta misstanke tror, är man skyldig att anmäla så motsatsen visar sig eller inte annars är man själv lika kriminell rent krasst. Men hur många gör det?

Någonstans tror jag på att det förr eller senare alltid uppdagas om man inte är ärlig. Så många man läst om nu i pressen som år efter blivit tagna på bar gärning. Ett enda litet misstag! Ta bara killen som suttit i rullstol efter en "så kallad trafikolycka" En dag råkade han resa sig och gå helt mirakulöst och en person såg detta och anmälde. Jag vill tro att rättvisa skipas till slut för det som begår brott!

Ja söndag har det blivit i allafall och vädret är inte på topp denna dag. Känns lite höstigt ute faktiskt.
I morgon är en ny vecka med lite att göra. Jag ska gå hem till mina föräldrar och se hur det mår.

Med det avslutar jag för idag.

Dagens kloka ord: Prata inte svenska med en kines = att man aldrig kan tro att det man säger går in till motparten på ett korrekt sätt!

En mysig kväll

En mycket trevlig kväll. Suttit hemma hos en go vän och babblat lite. Hon är en mycket klok vän med mycket goda råd. Men kanske inte så konstigt då hon är jurist..det är kloka människor det. Lagens män eller kvinnor om man säger så *fniss* En jurist i sin närhet är alltid bra att ha!

Så det blev lite gott tilltugg och varm hemgjord äppeldricka på det. Så med det avslutade vi denna lördag kväll.

Fick höra att om 2 veckor bär det av neråt i landet på träff. Ett gäng glada människor och en hel helg. Så det ser jag fram emot.

Innan dess är det lite pyssel som gäller i veckan.


Dagens citat: "Som du sår skördar du"

Denna är så fin

Gud ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden

Natti natt!

lördag 17 september 2011

vilken toppen dag!

Vilken dag! Visserligen var det 2 grader tidigt i morse men sen blev det en helt underbara dag. Från början med helt klarblå himmel och strålande solsken. Lite moln är det men solen lyser som en sommardag. Ingen värk i höger sida i dag heller, snart är jag uppe i 3 smärtfria dygn. Det är så sannslöst galet så man tror inte att det är sant. För mig är detta mirakel på höga nivåer kan jag säga. Med tanke på att jag genom dessa 14 år inte kunnat vrida skallen i sidled mer än 20 %. Vid kraftig manipulation och med 18 blockader i ryggen har det gått timmarna efter någorlunda men aldrig på detta vis. Åt vänster är det lite segare men där har jag ju haft mitt rejält stora diskbråck som hade buktat ut i vänsterkant och vänster sidiga arthroser om man så säger och då är det inte konstigt att det gör ont där..där satt även ett benmärgsödem så det tar ju säkerligen sin lilla tid att läka.

Ja jag njuter så länge det varar och törs inte ens tänka tanken att det skulle vara för evigt, men TÄNK!!! Tänk att aldrig mer ha denna sjuka värk i högersidan???? Tanken ÄR svindlande!

Till helgen blir det Västerås med bilen lastad av "kärringar* och lilla mamma ska med med. Vi ska ta en heldag där med gott att äta, secondhand shopping och annat mys. Ser verkligen fram emot den resan kan jag säga med spänning!

Med det avslutar jag för idag...det blir en sväng till Maxi och inhandla gott till kvällen och bra film.

En underbar lördag önskar jag alla som gjort sig förtjänta av det ;)

Positiva tankar på det negativa

Rädd, förtvivlat ledsen, hjälplös, hopplöshet, förbannad, avskyr, total matthet det är känslor jag lever med 24 timmar om dygnet just nu. Det avlöser varann hela tiden.
Hela vår familj har levt med detta nu i månader och det verkligen förgör. Det är som en svulst bara ökar i omfång och man står hjälplös inför det. Jag verkligen avskyr att inget kunna göra.
Eller rättare sagt att inte nå fram. Jag har gått igenom en hel del tuffa saker i mitt liv men det ter sig som en ljuv bris jämfört mot det som råder nu.

Pratar man om det är man en person som inget fattar, en dålig person.
Ja i dess ögon som förnekar, som inte vill se, som inte har kraften att ta tag eller som inte vill ta tag!
En sak vet jag och det är att jag är vid alla mina sinnes fulla bruk. Det är nämligen så att vi med Whiplash trauman blir kollade för just sådant i vår rehabilitering. Så inget grisen i säcken här inte *fniss*

Nåväl, jag är föga trött på rådande omständigheter samtidigt som jag har en plikt i livet jag aldrig skulle svika nånsin. Aldrig!

Ett medium sa till mig i förra veckan att det väntar mycket ljus, glädje över dig. Allt som varit allt du kämpat med och emot kommer bli ett minne blott. Du har varit på botten av avgrunden senaste månaderna sa hon. Men du kommer få kika upp genom brunns locket och massa massa glädje väntar. Det var något hon sa av allt. Visst jag har varit i avgrundens hål en gång tidigare. Efter min olycka. Det var ett hål av dess like kan jag säga och aldrig någonsin trodde jag att jag skulle ta mig upp för dessa vidriga väggar och komma åter.

Säga hejdå till nått jag älskade, mitt friska liv och säga hello till nått jag aldrig ens skulle kunna drömma om ett liv som handikappad. Ett liv fullt av smärtor var eviga minut av dygnets alla timmar. VEM vill säga hej till det och motta det? Trot eller ej jag var tvungen.
Det fanns bara 2 alternativ. Acceptera eller leva kvar i det sjuka och förbli en enda stor sjukdom hela jag. No way..klart man inte väljer det. Det sunda förnuftet talade till slut, om än det var ett rent helvete att nå dit. Det tog månader och år denna klättring men alltid med focus att se ljuset i hålet där uppe! Visst några trappsteg neråt halkade man men för varje halkning kom man snabbare upp igen till nästa. Å visst än i dag kan man halka på detta sista trappsteg i bland men man står inte kvar en sekund =)

Alla har vi två vägar att gå i livet när saker händer bakåt eller framåt. Fram innebär hitta kraften att kämpa, men dessa kämpar tag är guld värda den dagen man nått fram till sitt slutmål och vunnit segern, jag lovar.
Bakåt finns ingenting bara avgrund, mörkaste skithålet nånsin på ren svenska!

Idag står jag i nått jädra ingenmansland känns det som. Betraktad som en taggig kaktus eller ond vägvisare mitt i fast jag i själva verket är en röd ros. En röd ros är jag för jag vet vad rummla i hålet är, att aldrig tro man nånsin tar sig upp. Men i.o.m valet i vägskälet till hålet så slutar det som en röd ros i slut änden.

Det kan ingen förstå som inte varit där. Ingen kan nånsin förstå som inte har vandrat den vägen själv. Å har man inte tagit av den vägen ska man heller inte ta diskussionen med de som gjort det för man har inte dessa erfarenheter. Utan dem kan man inte föra en diskussion heller, bara ett urbota korkat dum en i sådana fall.

Jag säger som predikantens sa i onsdags..man ska se livet från ett "Kindom perspective" vilket innebär från ovan..så länge man är nere på horisontal linjen ser man inte långt mer än näsan räcker.

Men just nu står jag med hålets alla känslor fast jag inte själv är där nere och kravlar och denna gång är det inte heller jag som ska kravla där..jag har gjort mitt men jag måste se på i stället och jag tror fasen det är värre än ta fajten själv.

Så galet frustrerande är det. Men jag hoppas på glädjen och ljuset som det sa, klart man gör det..nån pessimist tänker jag inte ens tänka tanken att bli, aldrig nånsin!!!

Å med det avslutar jag med att jag inte än har nån värk i hela höger sidan..det har gått över 2 dygn nu!!!! Denna 14 år galna värk! Jag har burit tvättpåsen som alltid gett den galna huvudvärken dagen efter..inte ett spår! Är fortfarande förstummad faktiskt!!! Så med dessa goa känslor avslutar jag för idag. Let the good one win!!!!

torsdag 15 september 2011

Samtal från doktorn

Värken är fortfarande helt borta i min högra nacke sida, helt galet och underbart! Men i stället har då hjärnan fått registrerat nedre ryggraden vilket kanske inte är så kul då. Hjärnan är ju där det värker mest och den är ju sällan aktiv på 2 ställen samtidigt. Kan bara konstatera att jag har en kraftig inflammation i vänsterhöft. Likadant är jag rejält inflammerad i vänster armbåge och höger fot under foten. Höften har ju suttit i sedan den dagen jag gick hem efter att ha lämnat bilen på service, alltså en månad sedan nu. Så dessa inflammationer gör ju inte som det gör i en frisk kropp reparerar sig.Näe det sätter sig kvar och blir kroniska. Armbågen har jag gått med nu 1.5 år men ingen ide att ens säga till läkaren då det ändå inte tror på en.

Idag hade min läkare ringt om mitt ben och med mitt minne hade jag ju glömt bort det förstås.
så han hade pratat in. Men kunde inte se något, näe vad konstigt då man endast ser skelett och ledspringe nivåer på en slät röntgen. Man ser inte menisken och andra mjukdelar.Å så säger han att jag ska träna upp lår muskeln *suck* Vad är det som är svårt att förstå när jag säger att det inte går? Jag tränade från 2004-2010 3 ggr per vecka, sista 2 åren träning 3 ggr per vecka och elstimulering 3 ggr per vecka och inget hände med lårmuskeln..men jag fick en svår hälsporre, benhinne inflammation och kunde sedan inte gå på 3 år. VAD är svårt att förstå att det går inte? värken i knä leden är överjävlig bokstavligt talat, menisken hakar sig rejält och man kan spy av smärtan då knät inte går att röra. HUR ska jag kunna träna då? Jag började med promenader och fick direkt efter 2 sådana inflammation i höft och rygg.Något är ju fel! Jag blir bara så trött att ingen förstår vad jag faktiskt gjort och att det inte hjälpt. så jag får försöka få tag på honom i morgon.

Ja käk kirurgen gick ju bra, slapp skära iallafall.Är nog så att smällen jag fick i skalle och halsrygg resulterade i ett kramp tillstånd i käkarna. förmodligen har jag haft värk där innan med men hjärnan har inte känt av det då värken varit koncentrerad till nacke/bröstrygg.
så jag blev vidare remissad till bettfysiologen för jag kommer behöva skenor i munnen första tiden både dag och natt för att käkarna ska få en chans att krampa av. Det 3 tänderna som vridit sig och gjort mest ont är friska men pga krampen är det fel bett och det ömmade rejält när det slog på dem plus i mun botten och käken. Så jag hoppas detta är lösningen annars blir jag galen för jag står inte ut med mer värk.

Ja det var klago kapitlet *fniss* till det positiva då...det är ju undret i höger nackesida? Vad hände i går med den? Njuter av en sak som slutat värka i denna defekta kropp och bara det är ju GULD! Sen är det fredag i morgon med fredagsmys, gillas också. Det har inte ösregnat i dag inte stormat heller utan det har varit en rätt bra dag i det stora hela.

så jag har tagit min helg redan nu, kan vara gott för i morgon ska jag sussa tills jag vaknar. Har inte en enda grej bokad, det är gott! Å nu blir det mys i fotöljen och se Idol som jag missade på TV play.

Natti natt när det beger sig!

Intressant kväll

Jag följde med en väninna och hennes dotter till en kyrka i går kväll. Det var någon predikant som kom från USA som skulle vara där och predika. Han hade healat människor osv. Jag är ju inte kristen så men tror på nått det tror jag alla gör..sen VAD det är är väl upp till var och en kan jag tycka. Jag tycker det är facinerande med healing och alternativa saker då jag själv testat olika saker för mina skador sedan den dagen jag skadade mig. Tror det flesta testar då man kommit till ett stadie när inte läkarvetenskapen kan allt. Man har liksom inget att förlora känns det som. Skulle något göra underverk så är ju det bara bonus tänker jag.

Likadant har man inte testat allt kan man heller inte säga att det INTE fungerar anser jag.Man måste se med egna ögon är mitt motto. Så jag hängde på i går kväll med ett öppet sinne liksom jag hängde på på denna seans förra veckan. Why not! liksom.

Det var väl ett vettigt talande om gud kan jag tycka för det som tror..det var inget hysteriskt skrikande osv som man brukar se på exempelvis Livets ord förr..det köper jag inte riktigt. Detta på prackande osv. Men så började det talas om helande. Hur människor blivit helade av nått som jag säger för jag vet ju inte VAD jag ska tro. Lite detta tills motsatsen visar sig är det ju.
Så det var ett visst antal sjukdomar som det skulle be för som det sa och jag var ju där för att se igår kväll. så mina skador var på tapeten och jag steppade upp, vad hade man att förlora liksom *fniss* Jo jag kunde gå därifrån med mina smärtor som det alltid varit typ.

så allergier, kemisk obalans, rygg och nack skador mm. Man fick ställa sig i dessa grupper. Så gick han till var och en av grupperna och pratade. Samtidigt som människor och andra pastorer lag sina händer på just där det var fel osv. Så jag gjorde som det sa och vips var där jätte många just på mig kändes det som. Lite full i skratt blev man ju eftersom jag var där i ett syfte att bara kolla vad som händer. Men så blev jag så in i bomben kokhet, det bokstavligen rann innan för kläderna av hetta, galet varmt. Kändes som det rann en lava massa ner genom min ryggrad och för en sekund tänkte jag nästan säga att"ta bort händerna" för jag dör av värme *fniss* Så frågade en kille hur det kändes och helt sanslöst galet kunde jag vrida min skalle till höger som jag inte kunnat på massa år utan denna galna värk.

Jag som inte ens kan raka mig under armarna och se för huvudet har inte gått att röra så.
Men till höger sida gick huvudet utan problem att röra och känslan var att höger nacke sida var bortblåst. Lika så min käke som bara jag tagit på var helt löst på höger sida.

Inbillning? Ja what ever! Placebo? Endorfin kick, gud mm????? Ingen aning. Idag har jag fortfarande inte ont på min högra sida, den känns väldigt avslappnad likaså käken på höger sida. Jag har sovit hela natten utan att vakna, ändra kudden 511 gånger , gå upp och massera bröstmusklerna för det krampat osv. Ja jag vet inte vad? Och det lär väl visa sig om det är bestående eller ej? Är det det så var det ju under eller vad man ska säga? Jag suger på karamellen och säger som så...jag har tagit massa blockader i min rygg..ibland upp till 18 stycken samtidigt för att stilla smärtorna. Det blev smärt fritt ett halvt till ett dygn av dessa. Jätte skönt med spejsen men inget ihållande botemedel. Nu är jag uppe i 13timmarsspejs av värk i min högra sida och jag väntar med spänning.

Har jag ändrat mitt sätt att tro..näe inte än. Jag tror på nått jag inte vet vad lika som förut men helt klart skulle jag kunna tänka mig gå en gång till och lyssna, varför inte?

ska bli spännande att se om värken kommer tillbaka i höger sidan..samtidigt som jag självklart skulle vilja bli av med vänster sida med ;) Mycket vill ha mer sägs det *fniss*

Å visst är det så att tror man på nått väldigt mycket kan kroppens egna produktion av diverse saker sätta fart. Den kan producera eget kortison, glad hormoner, endorfiner som också är smärtlindrande. Likaväl som att göra roliga saker ger focus på det roliga och där med mattas värken bort för man lägger focus nån annanstans.

Jag har varit på Vidarkliniken med nära anhörig som enligt sjukvården var utdömd att inte bli helt bra just då för det fanns inget som hjälpte..Vidarkliniken hjälpte och 14 dagar senare var personen helt frisk. Elaka bakterier antibiotika resistenta som inte de traditionella medicinerna tog på var ett minne blott med homeopat medicinen.Och även efter detta har inte en enda bakteriell infektion uppstått på 15 år. Klart man tror på nått då =)

så en händelserik kväll och här sitter jag fortfarande med en höger sidig nacke som inte har någon smärta alls.Klart jag njuter!!!! ;) Om jag tänker testa igen? Ja det tror jag..går det ena bort så varför inte allt????? Man får inga svar av att inte söka efter dem.

tisdag 13 september 2011

Är faktiskt rädd för i morgon

Stormat har det gjort i dag så det blev ingen utflykt i dag heller, Vi väntar med den till fin vädret kommer tillbaka. Det har varit rejäla kastvindar mellan varven här. Ett tag trodde jag markisen skulle lätta från taket. Å det blåser så det viner utanför fönstret nu.

Jag sitter här och är livrädd för första gången i mitt liv. Ska ju in på käk kirurgen i morgon Phuu! Ja jag har aldrig varit rädd för tandläkaren nånsin. Men nu =O

Är livrädd att det kommer ta tag i mina käkar som låst sig helt eftersmällen i mars här. Att det bara måste rycka det loss liksom, tvi vale! Ja loss måste det ju på nått vis så det kommer rätt och värken i ansiktet försvinner men HUR? Å hur ska det fixa dessa 3 tänder som roterat ? UHU! Känner bara att jag inte orkar med mer smärta. Men det är ju proffs och måste ju sett värre saker där ;) Men smärtan i käken som är nu bara man gäspar eller ens försöker gapa är inte att leka med så jag kan ju bara tänka om det ska till ett ryck "ryyyser"

såg nämligen ett program från akuten då det gick med en som käken fastnat på och det bara tog i ansiktet och inne i munnen och knyckte till , fyfarao säger jag. Visst det är ett ögonblicks verk men mitt har ändå suttit sedan Mars månad.

Ja 8.30 i ottan ska man vara där med.Då man mår som sämst smärtmässigt med..men men. Det blir nog bra när det blir färdigt. Men jag är skit rädd.

så nu ska jag sussa tidigt, har haft skallvärken och denna nerv värk i ansiktet halva dagen med så det sänker en också. En god natts sömn så är käk kirurgen pice of cake i morgon bitti förhoppningsvis ;)

Har tagit fram tjock täcket nu till natten då jag faktiskt höll på att frysa ihjäl i natt. Det var svin kallt inne. Så nu blir det goffa under det och hoppas på sömn.

Natti natt

Inte trött så jag klottar tankar i mitt krypin

Hade inget att göra och är piggelin som en mört mitt i natta. Regnet har börjat ösa ner utanför fönstret och man hur hur det riktigt skvalar ute. Det tycker jag är mysigt! Stormen är på väg! Då är det gott att man slipper uti eländet utan kan tända lite ljus och mysa i stug- värmen.
Tänka på hur bra man faktiskt har det. Man har tak över huvudet, man har ett mysigt hem, man har vänner och man har så man klarar sig helt enkelt. Visst man klagar av och till men det hör liksom livet till, alla gör det i någon form. Det beror också på HUR man klagar och den som framhäver sig alltid som positiv , den ljuger!

Men i det stora hela har man det riktigt bra, i grunden. Sen kan man tycka att saker och ting är mer eller mindre bra, för inte tusan är allt bra inte? Man kan gilla saker mer eller mindre och avsky mer eller mindre. Det är livet i helhet.

Det finns saker jag mer eller mindre gillar. Jag avskyr rent sagt krig, svält, spyor, människor som manipulerar andra. Där ingår en salig blandning av folk, pedofiler, våldtäktsmän misshandlare osv. Jag avskyr självömkare för att komma i bättre dager, mobbing och så avskyr jag strömming, lever och pölsa, vilket i-lands problem det sista;)

Det jag tycker mindre om är politiken, samhället hur det blivit, att vara skadad och inte kunna arbeta, synen på många handikappade, dryga läkare mm mm. Ja osv osv.

Att man inte tycker om någon eller något är ju baserat på erfarenheterna man förvärvat.Om jag upplever en person dryg och den inte visar motsatsen till det så förblir den dryg för mig. Upplever jag en händelse skrämmande och inte bearbetar det så kommer den händelsen alltid förknippas med skräck osv.

Man blir vad man lärt sig, känt, erfarit. Och ingen kan någonsin säga att du måste tycka som jag. För det är inte förrän man gått i den andres skor man kan veta varför eller hur den tycker och tänker.Ändå försöker människor dagligen påverka, tjata sig till osv att andra ska ändra sig. Varför inte bara acceptera att vi alla är olika. Det finns inte en enda människa facinerande nog som är lika. Så istället för att lägga energierna på att försöka ändra människors olika tyckande och tänkande är enbart ett energisugande , menlöst tilltag.
Lägg den energin på sig själv i stället och må bra och acceptera allas olikheter och låt bli det som inte gillas så skulle det vara mycket mycket enklare att leva.

Jag tycker det jag tycker för jag har förvärvat det tyckande genom åren och det går inte att ändra förens motsatsen visar sig till det jag erfarit. Busenkel ekvation!

Det handlar om ålder, livserfarenhet. Ju äldre du är givetvis har du erfarit mer som 60 åring än vad en 24 åring gjort.

Det är som min mamma som inte tror på att det finns en "andra sida", att medium kan känna, bara som exempel. För det första har hon aldrig upplevt nått och för det andra kommer hon från en generation det inte pratades öppet om ovanliga saker för då var man knäpp osv.

Jag har upplevt saker från jag var 13 år. Jag har sett, fotat och hört. Jag är inte knäpp det har jag papper på *skratt* Jag facineras av vad seriösa medium kan förnimma, se och höra. Men jag accepterar min mamma att hon tycker så och hon gillar läget att jag tror på något eller tycker det är spännande att gå på seans.

Jag gillar olika slags människor, har lätt för människor att få kontakt men vissa går bara inte. Det finns säkert det som inte gillar mig med och det köper jag för jag gillar inte heller alla som går i ett par skor, det är en omöjlighet att göra faktiskt. Men då gör man ingen större grej av det för det är som det är och man är inte tvungen att umgås med alla. Absolut inte.Inte heller tvungen att ge förklaringar till varför man inte gillar osv. Definitivt behöver man inte ta oförätter att man är en skit för man inte tycker si eller så. Den som klankar gillar ju inte den heller för då skulle den inte klanka *skratt*

Ja det är inte lätt! Men tills motsatsen visar sig åt både det bra eller det dåliga hållet så har man sitt tycke. Tack o lov säger jag för att vi alla inte är lika.Och hur skulle det vara om hela jordklotet skulle vara bästa väninna med min väninna? Så hemskt och trist det skulle vara då.
Rent krasst, kasta inte sten i glashus!! Näe bättre lägga focus på det var och en tycker är bra och som ger energin, lycka, glädje och ljus i vardagen och skit i vad andra tycker, tänker, gör och som inte passar. Bara låta bli att bry sig över att vi faktiskt tycker som vi gör, älskar dem vi älskar, gör det vi gör, ser ut som vi gör, avskyr det vi avskyr och gläds åt det vi gillar osv.

Vi är alla unika och bra på vårt eget sätt!

Näe nu blev jag trött! *fniss* Så roligt att lägga tankar i sitt lilla krypin. Och nu kan jag lova att det ÖSER ner ute. Mys att krypa ner under varma täcket och höra hur det forsar utanför ;)

Natt natt!

måndag 12 september 2011

Hela dagen susade förbi

Måndag ljuvliga måndag!!! *fniss* Fast det var det sannerligen inte i morse när jag kikade upp första gången. Regn rusk och grått som vet inte vad! Så jag beslutade mig att somna om. Om det hade varit fin väderskulle jag ta lilla mamma ut i rullstolen,premiär rullning tänkte vi då den är alldeles ny och nått helt nytt för henne. Men med det ösande regnet var det inte lockande att stå i blötan och fälla upp och fälla igen rullstolar direkt. Så vi hoppas på fin väder i morgon i stället.

Min dotter ringde vid 11 och ville kika över. Är inte så ofta vi ses längre men hon har ju sitt liv nu med sin käre pojkvän.

På eftermiddagen kom Malin över på lite kaffe och jag skulle hjälpa henne med en grej och mitt i det kom också en annan granne över. Så det blev fullt hus fram till klockan 7 här i kväll. Skojsigt!

I Oktober någon helg ska jag och en annan väninna dra neråt i landet..ja hon från sitt bo i Örebro och jag härifrån. På lite roligheter. Det kan verkligen behövas efter allt trist som varit.

Så det är kanske som mediet sa att det väntas massor av ljus och glädje!!! Ja det skulle verkligen inte komma till fel person kan jag säga för fysjutton för allt som varit underlång långtid och år. Nya friska tag och då menar jag verkligen friska =) Det är dags att kasta loss *fniss*

Så nu hoppas jag bara inte denna stormen Katia som det talas om kommer upp över här i morgon.För mammsen och jag ska ut på färd en bra bit och shoppa loss. Å tro det eller ej inte second hand utan nya kläder. Inte en dag försent.

Med det av rundar jag för denna dag och ska se reprisen av Idol snart. Efter det......

Natti natt!

söndag 11 september 2011

Gubbe, 11 september och galningar!

Ibland undrar man hur endel människor är funtade? Jag hade tydligen varit föremål i en diskussion från den som visade denna lägenhet som vi hade fått som alternativ då vi satt evakuerade. Hur jag kunde få denna? Alltså på fullaste allvar? Har folk inget annat att snacka om? Det måste leva rätt innehålls fattiga liv och med en storportion av tristess. Ja HUR fick jag just denna lägenhet, vilket grej! *skratt*

Jo man får ny lägenhet om man har en som är som vårt exempel, full av mögel, en som skall rivas och en man enligt miljölagen inte får bo i för det är en sanitär olägenhet.Då får man ny lägenhet som jag fick.

Facinerande att det 1 år senare som nu pratas om hur vi fick lägenheten *skratt* Då har man inte mycket i sitt liv inte. Jag bjuder på det att vara ett hett ämne Ha ha!!! Måste ju vara rätt intressant då? Jösses!!

Ja det finns både det ena och det andra där ute. Stackars människor! Ja egentligen ska man ju inte förvånas för man har ju sett så det räcker. Men lik förbaskat blir man lika förvånad varje gång att det ens orkar. Ska baske mig när jag stöter på gubben bjuda in han på en fika eftersom han säkert också är jätte nyfiken hur jag har det här med *fniss* Veckorna efter vi flyttade in gick han ju runt här utanför och jag lovar att hade han haft ögon han kunde slänga ut hade han gjort det för att kika in He he!!Detta vore väl nått för nyfikna *skratt* Slänga ett getöga (ironi)


Ja han brukar ju sitta här på torget så nästa gång ska jag bjuda in honom, vilken grej!

Ja denna dag 11 september gick förbi utan några hot som fullbordades, skönt!! Var ju mycket skriverier om nya hot mot USA. Ja jag minns 11 september som det var i förrgår. Min så kallade pojkvän då eller vet faktiskt inte vad jag ska kalla den realtionen faktiskt för den var sjuk men som drog i väg i all hast den 10,e till utlandet, en resa han suttit och väntat på. Det var så konstigt allt och mitt i detta som hände med. Det extremt konstiga samtal jag fick den 11 september av en man om hans resa, vart, vilken relation jag hade, ja jag blev helt enkelt utfrågad i luren av någon som inte ens presenterade sig. Det var lite märkligt tyckte jag allt. Hans tele samtal den dagen från nånstans han inte talade om vart i världen och hans sjuka frågor då. Än i dag vet jag inte vad det var mer än att han inte var svensk,knäpp, en märklig resa med kort varsel, skumma telefonsamtal osv osv Vill inte veta heller men det var just denna dag man satt klistrad framför TV apparaten och försökte förstå det hemska som hänt.

Ja tro gott om folk det har man gjort så det räcker. Det är slut på det nu. Att tro att man ska kunna förändra någon annan till det bättre är bara så galet så det finns inte. Men jag är först att skriva under att.o.m jag varit där. Trott jag varit moder Theresa som kan få människor med problem att bli friska igen. God egenskap, ja ibland men näe inte längre! Man kan inte förändra någon och allra minst någon med diagnoser, alkohol problem osv. Det är kört! I slutet kostar det mer än det smakar. Själv var jag naiv i den frågan rätt länge tills den dag jag stod öga mot öga mot en psykopat, Tvi vale för den tid som följde och som minnena än i dag ibland blossar upp.

Det jag minns bäst är när vi var i Katarina kyrka i Stockholm och pratade med en präst tror jag det var som talade om ett kvinno hus där man kunde få hjälp. När denna person berättade att det skulle ha en gudtjänst för oss den kvällen och be för oss att det skulle gå bra minns jag att jag grinade som ett barn och förbannade mig själv att jag varit så dum som gått på denna man. Idag är det så overkligt att man knappt tror det hänt. Att JAG skulle gå i armarna på en complet galning utan att se det??? Jag som är så smart typ. Men mest av allt JAG som hade sett nått och ändå trodde att "Moder Theresa" i mig skulle fixa detta. Jo visst!

Säger idag. Vid blotta tanke att nått inte stämmer, då är det så. Då är det nått som är fel. Då ska man inte fortsätta utforska och tro att man kan förändra nått!

Vid blotta tanken att man tvivlar, STICK! Säger jag. Kommer känslan upp, intuitionen talar då ska man lyssna på det. Ja naiv eller ej..vet faktiskt inte vad jag varit..tror det lutar åt att jag alltid velat hjälpa om nån har det svårt. 1997 gick jag på brottsoffer jouren och fick hjälp att bearbeta en händelse. Träffade på flera kvinnor som levt under mäns våld länge och vilka historier och tragedier. Starka kvinnor som av galna män blivit så nedtryckta att det fruktat för sina liv nästan. Ändå trampar man själv i klaveret 2 ggr flera år senare. Näe det handlar inte om svaghet odylikt..det handlar om känslor, man blir kär, blind ibland manipulerad under lång tid så fiffigt att man inte ens märker det själv för ofta sker det när man är mitt i kärleken så att säga.Å vem har vett i skallen när man är nykär? Näe det kan drabba vem som helst som möter fel person helt enkelt.

Ja nu blev det svängningar från knäppa gubben som pratade skit till galningar ;) När jag sitter vid tangentbordet då finns ingen hejd *fniss* Det kanske är push från nånstans att tag borde bli författare jag som skriver så ;) Vem vet?

Avrundar med en trevlig kommande måndag och GONATT!!!

11 september

Vill börja med att ge en tanke på 10 års dagen till alla det som drabbades den 11 september för 10 år sedan i USA. Till alla som förlorade någon nära kär då i det hemska som skedde.



Och så var det söndag igen. Jösses vad veckorna och framförallt helgerna flyger iväg.
Var hos en väninna i går och mumsade i mig hembakt äppelpaj och kaffe till det i det fina solskenet, riktigt gott!
Efter det tog vi en sväng med bilen. Det blev hårfärg och annan färg hemhandlat då jag insåg i går att det gråa håren tagit överhand uhu! Inte roligt! Man behöver en liten uppfräschning så här inför hösten så man känner sig piggelin. Så det blir söndagens bestyr.

Lilla mamma fick äntligen sin rullstol i fredags så nu kan vi ut och rejsa. Så i morgon bär det iväg med bilen och rullen i bakluckan. Bäst att passa på innan stormen som det pratas om rullar in på tisdag. Onsdagen hoppas jag det kommer gå i slow motion till då jag ska in på käk kirurgen och se vad som hänt min käke och mina tänder efter smällen i skallen i mars. Fy!!Jag hoppas verkligen inte det ska behöva rycka loss nån käke? Men att det sitter fel i hela högersidan är ju bara ett faktum. Det går ju inte att gapa med munnen. spännande och se vad det kan göra åt tänderna som hoppat snett med? Ja tandläkare är ju inte riktigt min grej efter alla hemska ut dragningar man gjort tidigare. Har aldrig varit rädd för tandläkaren men efter sista ingreppet då det bokstavligen mejslade sönder halva gommen så kom skräcken. Men nu är det på sjukhuset så det är ju specialister hoppas jag ;)

Nåväl, det är långt till onsdag så jag njuter fram tills dess *fniss*

På tisdag kväll är det meditation. Det ska bli skoj att lära sig. Tror det är helt kanon att kunna när man är smärtpatient och har värk överallt. Att kunna gå ner i lite lugn och ro och lämna värken lite när den är som värst. Framför allt kul att träffa nya människor. Så lite skoj ligger på agendan också . Det kan behövas efter sista årens tråkigheter av alla dess slag.

Jag livet är verkligen en berg och dalbana. Och som denna kvinna sa på seansen så har vi alla nån form av tråkighet vi fajtas med. Gäller bara att ta tag i det små ljus glimtarna som sänds till en så kravlar man sakta men säkert upp igen ur hålan. Att hålla inne, tysta ner osv är ingen lösning på nått. Näe det har aldrig varit min grej ärligt talat.

Ja hu det finns massor man skulle vilja skriva om men tyvärr är detta öppet i vida cyber rymden och vem som helst kan läsa så jag får knipa igen.

Säger bara som så "what comes around goes around" =)


Nu blir det spa och skrämma det grå håren!

En trevlig fortsatt söndag önskar jag alla som gjort sig förtjänta av det =)

fredag 9 september 2011

Seans avverkad.

Wow! Säger jag om denna kväll! Det var verkligen ett helt företag att så enkelt som möjligt komma till denna seans. Min första någonsin. Först stod det att den var inställd för mediet var sjuk så jag taggade ner och ställde mig in på att vara hemma i kväll. Så ringer då min väninna och säger att det är ett annat medium..då var det 1 timme kvar. Jag stod och lagade mat, i mys dressen efter tvättstugan och hade inte ens duschat. Man skulle vara där en halvtimme före för att få plats vilket då var 30 minuter för mig att duscha , laga maten, äta och ta mig dit nere på stan *suck* Kastade mig in i duschen och åt samtidigt på 10 minuter. Ringer min väninna så svarar inte hon??? VA? Ringer och ringer och ingen svarar. Då gick den halvtimmen och jag beslutar mig arg som ett bi åka ner själv fast jag inte ens visste vart det var. Tänkte som så att jag får väl fråga mig fram då. Nån måste ju veta typ *fniss*

Ja då hade hon begett sig dit på stört fast det var en timme kvar??? Men hade väl kunnat ringa då tycker jag så jag satt här och bara ringde och ringde och sinkade tid att hinna själv *suck* Så med ilfart med mitt lama ben fick jag springa från parkeringen i en rejäl uppförsbacke på kullersten i ösregnet. Tänkte som så att kommer inte jag dit "live" så är det min ande som får gå *fniss* Å som jag kämpat för att komma dit så borde någon sett mig och att jag skulle få nån form av kontakt och det fick jag.

Efter ett antal personer fått sina "readings" så vänder hon sig mot mig. Tittar och tittar och jag tänkte som så att över mig ligger väl ett stort svart moln bara *skratt* Med all otur jag haft och har så. Men hon sa att - jag vet inte riktigt om jag får fråga dig, om det är okej? Och jag tänkte "what". Hon sa att hela mitt kropps språk sa att kom inte i närheten. Oopps!! Näe inte alls konstigt att höra då jag hela mitt liv fått höra sådana liknande kommentarer. Som, vem tror du att du är, och att jag har en vägg av integritet,
att jag har murar upp över öronen. För mig är det jätte konstigt att höra då jag är en väldigt öppen person tycker jag själv och alla som känner mig. Jag är snarare för öppen *skratt* Kan prata med vem som helst om vad som helt typ. Men iofs säger ju inte det att jag har min integritet..men det om känner mig säger att jag är världens enklaste, öppnaste människa.

Men jag berättade detta och hon förstod. Jag har helt enkelt ett sådant kropps språk i ett första skede då de som inte känner mig ser mig. Får väl jobba på det då ;) Näe , jag är den jag är och det ser människor när det lär känna mig.

Men hon såg att jag hade under lång lång tid haft det enormt tufft. Att jag senaste halvåret varit ända ner på botten av det mörkaste hålet och kravlat. Å visst är det så. Ja inte för min egen del senaste tiden men längre tillbaka har det varit rejält mycket med sjukdomar,jobbiga röntgen besked, oro, operationer, möglet vi fått bo i , alla flyttar, tjafset och annat tillhörande det. Rätt och slätt jämt skägg om man förenklar det hela. Ja jag har kämpat. Att jag själv är sjuk det har hängt med sedan olyckan så det anser jag inte vara en tyngd längre. Det finns där bara nu och är bearbetat på bästa sätt. Men visst jag lever med smärtorna och det är bra dagar och mindre bra men så har även det friska så.
MEN! Jag skulle också få kliva upp ur brunnsluckan och se ljuset ovanför den, tack!!. Det fanns mycket glädje och lycka runt mig som väntar nu. Jag ska äntligen få lägga allt bakom mig. Hon såg att jag många gånger frågat frågan, varför jag, varför tar det aldrig slut med eländen och att jag tvivlat på att få känna lycka igen. Näe det var lycka och glädje framåt och det var ju mycket positivt. För gudarna ska veta att jag tvivlat på det. Å som vanligt då att bli berörd i sitt innersta så kunde ju inte jag låta bli att böla en skvätt mitt bland allt folk HU! Ja så mycket som jag bölat sista månaderna skulle jag få till en sjö tror jag. Men jag tänker som så. Böla är rensande, det är att tömma ur det jobbiga och endast positivt i min mening. Om än ögonen sett ut som ballonger vissa dagar så vad gör det om hundra år? bättre få ut det än lagra det i ryggsäcken som till slut blir för tung att bära, så tänker jag.

Lite lustigt, en kvinna bakom mig hade under seansen sett att mina nack muskler hade varit blod röda och som stora bollar...lite läskigt då jag själv tyckte att det var enormt tjockt i just nacken och värken blev lite extrem ett tag där. Var som nån hängt på mig ett ok över axlarna. Lustig känsla. Men när vi gick därifrån kändes det som jag tappade ett klot ur bröst korgen och värken i nacken försvann helt. Var som det lättade på ett jätte lustigt sätt.

Ja det var en märklig upplevelse kan jag säga. Kul då jag så länge velat gå på en seans men aldrig kommit till skott och att jag fick bli föremål ikväll och fick mig toppen besked. Det var verkligen coolt *fniss*

Men många människor fanns det med sina historier, sorger osv. Jag gick dit med öppna sinnen för att kolla vad som kunde ske och jag är positiv till det jag fick höra då det kunde härröra exakt till mig det som sas. Inte bara nått flyktigt prat som skulle kunna passa alla i lokalen .

Det värsta var ändå att den man eller medium som skulle ha seans idag, som måste ställa in denna pga sjukdom dog just i dag. Det var lite egendomligt på nått vis. Men kvinnan som blev ersättare var enormt bra och som hon sa var det för henne en märklig känsla att vikariera för en ande, en person som skulle varit där men som inte kommer nånsin att i detta liv komma tillbaka utan snarare samma dag avlidit och gått till den andra sidan.

Ja det var lite ev min första seans då *fniss* Så jag väntar med spänning på lyckan och glädjen..vilken grej va???

Med det säger jag natti natt och i ärlighetens namn tror jag några kilo lättare efter i kväll ;)

torsdag 8 september 2011

Ska gå på seans

Så gick denna dag förbi. Det har från ena sekunden ösregnat och varit kolsvart ute till nästa sekund strålande solsken. Sista skuren som kom sken solen värre än värst och det bokstavligen öste ner samtidigt.

Men till det pinsamma idag. Här sitter jag och ska ha en slappar dag efter gårdagens gående i bergen. Mitt ben var ju inte idag som ett ben ska vara kan jag säga, så jag druttade omkring här i min fula lång t-shirt och trosor. Sitter och bläddrar på nätet när en skit snygg karl kliver in på min altan bara så där och ropar "hallo". Ja inte kunde ju jag resa mig upp då *skratt* En kärring på snart 50 i bara trosorna *suck* Så jag fick ju hojta tillbaka intryckt med neder kroppen under skrivbordet och ursäktade mig att jag inte var på klädd för att resa mig och komma ut på altanen. Ja jösses! Han kom från markis firman och skulle mäta och jag skulle få välja tyg. Ja det överlät jag ju givetvis till honom än att skämma ut mig totalt. Så där fick vi ha dialogen genom fönsterrutan, pinsamt värre FY!
Men det blir nog bra det som kommer upp..inget kan ju vara sämre än det tyg trasor som sitter där nu helt förstörda efter byggfirmans slarv. Tänk att jag alltid har sån otur*fniss*

Sen blev det återanvändningsrummet på kvällen och fyndat lite. Det gör man alltid där.Efter det tog vi en fika jag och väninnan. Senare på kvällen pratade jag med en annan väninna och imorgon ska jag med på seans. Så himla spännande!!! Att gå på seans har jag alltid velat göra . Minns min farmor på den tiden hon levde när hon berättade för mig om seanserna hon for på uppe i Vilhelmina då hon var där hos släkten.

Vissa människor säger att det är galenskap andra tror på det. För mig är det så att det jag upplever det upplever jag och då tror jag ju på det jag ser och känner, busenkelt! Man kan ju inte förneka nått man sett, hört eller känt??? Ibland har man väl som det flesta vid enstaka tillfällen fått nypa sig i armen för att se att det är sant när nått under sker typ... å det har ju alltid visat sig att så är fallet just då, det var ingen dröm *fniss*
Det är ju som att jag skulle förneka att jag faktiskt gick upp i morse och käkade frukost typ, näe det går ju inte för det gjorde jag ju. Men det är ju en himla tur att man fortfarande få tycka och tro det man vill, eller hur? *fniss*

Jag tror på någon slags närvaro. Vet inte hur,när, var men vissa saker kan man inte bara slå bort när det händer mitt framför en. Ödet eller ej..skit samma. Det är upp till var och en att tro på vad det vill. Jag ska i allafall gå i morgon kväll =) Självklart hoppas jag att någon av det mina som gått bort kanske kanske ser/känner att jag tänker gå dit eller nått och kommer över från den andra sidan eller hur det nu gör. Vi får se vad som händer efter i morgon kväll.

I vår förra lägenhet var det mycket oförklarliga saker som skedde. Det var inte nått man trodde hände utan det hände med besked om man säger så. Man såg det och vi var fler som såg det samtidigt. Vi t.o.m fångade nått på bild. Telefoner som slog nummer helt av sig själva på knapparna, lampor som slog av och på på tryck knappen. Lampor som alltid just vid samma tillfällen gång på gång fick fnatt. Kranar som sattes på fast man vari ett annat rum. Slumpen eller ej? Näe saker kan inte använda sig själva bara.

Det mest facinerande var när min vän gick bort. Han valde att ta sitt liv med alkohol, tabletter och han var också storrökare. Gång på gång när jag gjorde nått ex satt vid datorn och skrev , stod vid diskbänken osv...Så kommer någon och kikar över min axel. Så jädra livs levande men ändå inte. Denna lukt av alkohol, cigg. Så intensiv..tills man vände sig och nästan sa till att backa för det var så nära in på..då försvann det.

Jag tror och det är vad jag tror *fniss* Jag har sedan den dagen han gick bort haft så dåligt samvete på nått vis. Den dagen det hände fick jag en så stark känsla redan då jag vaknade på morgonen att jag måste ta kontakten just då med honom. Visste ju att han mådde dåligt men hade aldrig trott så dåligt. Vi hade en del långa samtal om en del saker som det berodde på och jag fick aldrig uppfattningen att han inte ville leva mer. Han var så intensiv i mitt tänk hela dagen och den kvällen men jag hade massor att göra just denna dag så jag sköt upp det hela tiden tills klockan blev för sent att ringa. Tyvärr tog han sitt liv just denna dag. När denna känsla av iaktagelse blev så intensiv kunde jag inte förknippa det med någon jag känt först men efterhand har det slagit mig. Cigaretter var hans liv, han avslutade sitt liv med alkoholen..en sak som inte stämmer är lukten av ofräschhet jag kände för han var fräschheten själv. Men men nån var det ;) Men jag fick bara känslan att det var av mitt dåliga samvete för att jag inte denna dag lyfte luren och bara fattade var det intensiva tänkandet betydde. Hade jag kunnat stoppa detta OM jag ringt? Näe det tror jag ju inte men självklart tänker man OM! Att denna iaktaglse var nån form av att tala om att jag faktiskt inte barn nått ansvar för det som skedde..för det gjorde jag ju inte för att jag inte löft luren den dagen och ringde. Men iom att tanken var så stark hela denna ödesdigra dag och så hände det som hände så självklart tänker man på om jag hade kunnat tala honom till rätta? Den frågan får man ju leva med så är det bara.

Sen tror jag men det är så jag känner att går någon nära hastigt bort och man inte får vara med, se, känna osv så blir det så fel. Jag kom försent till min mormor med som dog 3 timmar innan jag hann dit. Det blev aldrig något slut på nått vis då man inte fick säga hej då eller berätta hur mycket den personen betydde osv. Det tror jag är viktigt att det blir ett bra slut när det händer. För är man inte med står man där med alla frågorna på nått vis. Japp detta blev "deeper than deepest" Alla är vi olika funtade så är det. =)

Nåväl, nu ska jag gå på seans som jag alltid varit nyfiken på i alla år sedan min farmor berättade för mig som barn om hennes upplevelser. så var det en i dag som sa att innan ska du tänka på den du skulle vilja hör nått från. Å tro mig, jag tänker så det knakar på 2 speciella personer som betytt väldigt mycket för mig på olika sätt. Men det finns fler goa kära som funnits i mitt liv. Jag välkomnar dem alla om det har tid att kika förbi.


Så resumee kommer i morgon kväll om jag hade turen =))

onsdag 7 september 2011

Betalar av idag

Vaknade upp efter gårdagens massa gående över stock och sten och det var ju mindre roligt idag då men förväntat. Men men..hade kul i går så den karamellen suger jagpå idag då det värker järnet här ;) Stört förkyld på en minut har jag blivit med idag. Började nysa som en tok, skallen satte på, på högsta volym och dunka och nu sitter man här då som en annan vet inte vad. Vart kom detta från? Ja ja, det är höst på G! Med denna kommer allsköns elände så det verkar ju vara i sin ordning då. Det brukar ju vara när man har barn som börjar skolan allt kommer men nu har jag ju inte ens det Hmmm? Ja nånstans ska ju bassiluskerna sätta fäste så VÄLKOMNA! *fniss* vore ju trist om det inte fick frodas och föras vidare, så vilket privilegie alltså He he!!

Läste tidningen här och fick se att det hittat en död man här en bit bort, olustigt. Men det misstänkte väl som tur vad inte brott. Men olustigt ändå när det är nära inpå liksom.

Likadant har en ung tjej här i stan försvunnit och som ska vara internationellt efterlyst och så kallat brotts rubricerat. En sak jag undrat över är varför det aldrig skrivs om sådant när det händer i denna stad? Överallt annars är det rubriker och foton närfolk försvinner men inte från Uppsala. Det är väl konstigt. Jag menar ju mer folk får se bilder kanske man kan finna dem tycker ju jag. Nu läste jag om detta på facebook. Är det så att man väljer bort tro? fint på ytan fenomenet typ? hoppas verkligen föräldrarna får hem sin tjej oskadd, så fruktansvärt när någon bara försvinner.

Nåväl, idag blir det siesta hela dagen för min del. Mina ben behöver semesterefter gårdagens gående.
Besked om att markisen ska komma fick jag och tid till käk kirurgen redan nästa vecka plus att det nu letar ny entreprenör för rivningen av denna ruttna altan.så det är på G massor nu. Sen vilket år det vet man ju aldrig *fniss* Jo käk kirurgen är det enda säkra med datum 14,de. Det däremot är jag lite rädd för vad som hänt med mina tänder och käke efter den underbara torkställningen attackerade min skalle i mars. För det sitter så fel känner jag mest på höger sidan. Plus tänderna som tryckt ihop på ett skumt vis och bara tok värker. Ja det visar sig väl. specialist tandvården har jag bara bra minnen från sedan tidigare. sist jag var där och det var krångel med en tand så somnade jag mitt upp i ett stort ingrepp. Ja utan sövning alltså =) Den tandläkaren var ljuvlig vill jag lova *skratt*

så det blir nog bra med allt. Nu ska jag jaga mina röntgen besked *suck*

En fortsatt bra dag och med hopp om lite bättre väder än det som bjuds just nu, FY!

Super kväll!!



Japp! Det kan man säga att den plats vi besökte i kväll var..livsfarligt hög och jag höll mig långt från kanterna med min svindel *fniss*

En härlig kväll på landet hos en vän i hennes torp blev det i allafall. Ett besök till "The Magic Lake" som min väninna brukar säga och har tjatat om hela sommaren att jag bara MÅSTE komma och se. Så i kväll blev det av äntligen och det var helt rätt namn kan jag lova. En sådan helt magisk plats bara 15 minuter här ifrån med bil. Trodde jag åkt nån tids maskin till något annat land vips! En sjö mitt ut i ingenstans var det. Enorma bergs väggar som omslöt denna sjö som var fylld av helt klart dricksvatten såg det nästan ut som. Så där satt vi i solnedgången högst upp på en av alla bergs väggarna och det var alldeles tyst! Enormt vacker plats.










Så där satt vi på toppen av ena bergväggen och bara njöt av den underbara utsikten mitt i en rejält stark solnedgång.


En som undrar om det ska bli ett dopp eller ej i det kristall klara vattnet?


Å en som redan slängt alla kläderna och hoppat i *fniss* Ja det var inte jag..jag njöt av utsikten i stället.


På denna bild ser man hur klart vattnet var för man ser det inte ens. Kristallklart hela sjön.


Sedan efter detta besök blev det den lokala pizzerian/hamburger haket där och blev bjuden på en delikat Super Meal! Mums!! Som vi avnjöt tills det var kolsvart ute där utanför torpet. Men med en sprakande brasa och en kamin på verandan, riktigt gott!!


Lite läbbigt jag som är pytte pytte mörkrädd med nada belysning någonstans. Så när vi väl skulle hem kan jag lova jag fick fart på benen in i min bil och låsa Ha ha!!!Det var verkligen beck svart! Farao jag som är uppvuxen på landet där det var natt svart jämt och man fick gå långt till ute dasset mitt i natten. Men se rädslorna kommer med åren *fniss*

Så med det avslutar jag en super super trevlig kväll med goa väninnor på ett gott ställe, god mat och framförallt en upplevelse av denna enormt vackra sjö mitt i ingenstans!!!
En rejäl promenix för blodgenom strömmning i mina "lama" ben blev det med. Så morgondagen tänker jag nog inte ens vakna till (hoppar över den) då jag förmodligen inte kommer kunna gå alls. Men vad gör det när man haft det trevligt =)

Natti natt!

tisdag 6 september 2011

En dag att ringa runt

En dag att ringa runt och höra VART allt tagit vägen??? Min remiss till käk kirurgen? Har gått med tandvärk nu sedan mars månad då jag slog skallen i. Det börjar tära lite kan jag säga. Så på dem ;) Jo då visst hade remiss kommit för en månad sedan, BRA! Och väl i luren fick jag min tid äntligen 14 september. Det var ju på tiden.

Så till bostadsbolaget, SUCK! Nu har det gått 1 månad sedan det sa att det skulle komma om ca 2 veckor. Ingen har hört av sig som vanligt! Så ett mail till ca det 87,e i raden nu *fniss*
30 april blev jag av med min fina altan och än har jag inte fått i ordningställt efter allt. Det är inte okej! Så inväntar svar om det åkt till Haparanda eller vart!

Så ska jag köra pappsen till en elfirma som fixat deras ugn men som förstörde andra saker iom det och nu debiterar ocker summor för detta. No way! Så vi åker till firman "live" idag. Nån måtta får det vara!

Rullstolen som skulle komma onsdagen den 16augusti harintekommit, ingen hört av sig förrän i fredags då jag blev arg. Man ringer ju inte om hjälpmedel för att man inte behöver det, Näe! Då lovades på nytt i går..men ingen hörde av sig. Jag blir bara så jädra arg då min mamma knappt varit ute sedan olyckan förra året i juni. Någon jädra måtta får det väl vara på vården i detta landsting va? vore ju kul om hon kunde få lite varm luft och sol på sig innan vintern kommer för då går det ju inte att harva runt i en rullstol inte. Blir bara så facinerad att inget går smidigt här i stan!!

Ja det ser ut att bli en "skällar" dag He he!!! Passar mig utmärkt. Det är ju det jag är gjord för *fniss* Borde nog när jag har flåset uppe ringa om min röntgen med..vart svaren tog vägen? Efter denna shockbehandling har benet krympt ytterligare 1 cm på 1 vecka. Så jag är nere på 11 cm minskning nu och det är rejält mycket på ett ben i omkrets. Då är det ju för fasen nått galet??

Förutom allt gnäll så har det ösregnat hela natten men nu skiner solen igen och det är hyfsat varmt faktiskt. Shorts väder och det är ju inte så illa i september.

Så nu blir det lite lunch och sedan hämta pappa.