Ja då har dagen D kommit, den jag inte ville skulle komma men idag gick som luften ur mig. Det värker nått så galet överallt , ryggen har låst sig IGEN och nacken låter som det skulle vara spikar runt kotkropparna som tar i. Det riktigt smäller när jag rör skallen. På det denna förbannade yrsel och ostadighets känsla som att jag bara vill rammla och benen som snart inte bär mer och en förbaskad arm som jag inte kan röra. Jag ringde arbetsterapeuften om det saker jag kommer behöva och jag har ju haft dem här innan med med bostadsanpassningen så det känner mig. Hon tyckte och det har det tyckt ett tag nu att jag borde ha en rullator *suck* Fyfan säger jag. Det är skit jobbigt at tinse att jag faktiskt varit låst här hemma. Några timmar ute ena dagen resulterar i lång tid inne för det går bara inte. Sista 2 åren har inte varit värdiga. Och denna ostadighets känsla blir bara intensivare och jag har ju rasat lite mycket nu inne och gud bevares att rasa så ute.
Jag vet att det är jätte löjligt att tänka att man inte vill synas med en rullator ute när man är i min ålder och det sa terapeuften med att även äldre än mig känner. Det är inte förrän man faller illa inne och kanske bryter sig sönder och samman man inser och det vill jag ju inte med min redan förstörda kropp.
Men så är det min skada som den är. Den syns inte, jag är lång och rakryggad och det dagar jag går ute ser jag helt frisk ut för det har jag lärt mig genom mina år som skadad att dölja. Men det dagar jag sitter inne är det ingen som ser följderna av att jag pallade denna dagen ute. Har ju alltid fått höra att jag ser så pig goch fräsch ut på gott och ont. Ja mitt utseende tänker jag aldrig låta gå ner sig bara för att min kropp är skadad innuti. Det är dessa dagar man orkar fixa sig man lever vidare på men det förstår ju inte alla. Men välkommen hem till mig efter en dag jag varit ute och se.
Så idag orkade jag farao inte mer och i nästa vecka kommer min förbaskade rullator men än så länge bara en inomhus. Jag kommer ju med mina pinn ben nu om jag blir opererad inte klara gå utan stöd inte heller klarar jag kryckor med en arm. Så bockar är beställda sådana kryckor man sätter i armhålorna .
Ja jag förstår inte att det ska kännas så överjävligt att ta emot en rullator? Det är som att hoppet på nått sätt är ute då det är så mycket man måstat acceptera genom åren så detta är droppen att det nu ska synas på nått vis. Att urinblåsans signaler inte når hjärnan eller tarmens det kan man dölja men att inte kunna gå utan att det ser ut som man är full mellan varven det går inte att dölja och gå måste jag kunna för att träna upp mig. Känner ju inte av yrseln då jag sitter eller ligger utan den är som sagt gå relaterad. Och förmodligen värre då benen nu är så svaga och alla muskler i kroppen som förtvinat det sista 2 åren pga benen. Det finns liksom inte så mycket som håller upp mig egentligen mer än krampen jag har i hela kroppen känns det som.
Så jag har gråtit i kväll för det är bara så skit allt tycker jag. Hade jag fått hjälp med mitt ben hade jag aldrig fallit så här då hade jag kunnat träna som jag gjorde innan.
Så vemod och skit säger jag om detta men vet att man kommer acceptera detta med som
med allt annat. När tarmen började läcka så var droppen där på väg att falla över pga värdigheten. Men när man inget kan göra så har man bara 2 val gilla läget eller lägga sig ner å så lätt ska det inte bli *fniss* Nu är jag äntligen på G att få hjälp med detta efter massa massa år med skiten och jag har träffat toppen läkare som kommer gå till botten med detta så jag kommer få bästa möjliga hjälp.
Så jag ska testa denna rullator och försöka älska den som min kompis som kan göra att jag faktiskt kan vara ute mer även det dagar kroppen inte vill som jag. Men först testa den inne för mig själv så jag kan aklimatisera mig *fniss*
Så är det ju så att tänker man att det finns betydligt mycket värre saker att drabbas av än att gå med en rullator ute så. Men givetvis är det man drabbas av det värsta för en själv även om andra har det värre men man kan tänka lite så att jag är lyckligt lottad som inte har en sjukdom utan bot som kommer ta mitt liv osv.
Det blir nog bra detta med =)
onsdag 29 februari 2012
tisdag 28 februari 2012
TV
Vår väder har vi haft idag efter nattens galna snöande fy! Så tack o lov försvann allt som kom i natt under dagen.
Jag blev uppringd i dag angående en sak det ska belysa i massmedia här. Hur vårdköerna är och hur det är att hamna i dem. Jo tack där har man ju en del erfarenhet så att säga. 8 år med en menisk skada, slå den typ *fniss* Sedan hela alltet runt det bemötande man fått när amn avverkat dessa vårdköer varje gång för att få börja om igen för läkaren var mer intresserad av att titta ut genom fönstret på bilarna än mig.
Tycker det är jätte bra att det börjar grävas i detta och att det kommer upp till ytan och kan jag påverka med min historia så gör jag det gärna. Så det blir TV...gäller att ta fram alla mina turer i minnet, jo jag har allt dokumenterat med så det ska nog gå bra. Lägger man bara focus på allt skit man gått igenom så ska det nog inte bli några problem, prata kan jag ju *fniss*
Så jätte jätte spännande!!!
Annars är jag nu sittandes mest. Bara väntar och väntar til lden 14.de. Armen värker som vet inte vad och det stör t.o.m sömnen . Är inte så pass pigg om dagarna just nu och mitt knä känns som en enda stor klump. så från det jag vaknar till det jag lägge rmig nu är det sitta som gäller med några undantag för mat och lite annat då. Vilket skit liv!!!
Men att få berätta allt man varit med om just i denna eviga väntan kan man ju hoppas det får upp ögenon och åtgärdar bristerna som finns i vården.
Jag blev uppringd i dag angående en sak det ska belysa i massmedia här. Hur vårdköerna är och hur det är att hamna i dem. Jo tack där har man ju en del erfarenhet så att säga. 8 år med en menisk skada, slå den typ *fniss* Sedan hela alltet runt det bemötande man fått när amn avverkat dessa vårdköer varje gång för att få börja om igen för läkaren var mer intresserad av att titta ut genom fönstret på bilarna än mig.
Tycker det är jätte bra att det börjar grävas i detta och att det kommer upp till ytan och kan jag påverka med min historia så gör jag det gärna. Så det blir TV...gäller att ta fram alla mina turer i minnet, jo jag har allt dokumenterat med så det ska nog gå bra. Lägger man bara focus på allt skit man gått igenom så ska det nog inte bli några problem, prata kan jag ju *fniss*
Så jätte jätte spännande!!!
Annars är jag nu sittandes mest. Bara väntar och väntar til lden 14.de. Armen värker som vet inte vad och det stör t.o.m sömnen . Är inte så pass pigg om dagarna just nu och mitt knä känns som en enda stor klump. så från det jag vaknar till det jag lägge rmig nu är det sitta som gäller med några undantag för mat och lite annat då. Vilket skit liv!!!
Men att få berätta allt man varit med om just i denna eviga väntan kan man ju hoppas det får upp ögenon och åtgärdar bristerna som finns i vården.
måndag 27 februari 2012
Impingement syndrom
Sovit som en stock halva dagen. Kom hem från akuten 4 i morse och det gick inte att sova för den galna värken plus att det börjat svälla intill nacke hals på kvällen så konstigt. Så typiskt att allt skit ska komma till natten då man är ensam med, det gillar inte jag. Men jag fick reda på vad nu detta var. Ytterligare skit i kroppen bland allt annat man redan har. Ja ja vad säger man. Bara gilla läget, IGEN!
Denna ljuva åkomma heter då Impingementsyndrom och är ett tillstånd i axeln.
citat; Det gör ont att lyfta armen och kan vara riktigt handikappande. Axeln är en mycket speciell led som kan böjas nästan hur som helst. Ingen annan led i kroppen kan röras lika mycket. För att överarmen ska sitta fast ordentligt finns det senor och ledband som håller axeln på plats. Det finns ett ganska trångt ställe upptill på axeln där senorna passerar.
Vid impingement blir det för trångt, så att senorna får svårt att röra sig. Senorna blir inklämda vid olika rörelser. Det gör att kraften blir sämre. Man får svårt att lyfta armen högt, framför allt när man sträcker ut armen. Ovanstående axelbesvär ger ofta så akuta smärtor och inskränker rörelsen så mycket att patienten inte kan använda den drabbade armen under den akuta perioden.
Så detta sitter ju fint nu till knä operationen som kommer innebära kryckor. nu har jag alltså ett ben och en arm Hmm? Men min sjukgymnast sa till att jag gensat ska kolla upp andra hjälpmedel så som bockar osv då jag inte kommer kunna använda båda armarna..så det har jag ringt om och väntar svar.
Så i dag blev det intensiv laser behandling för att minska på svullnaderna så det blir lite spejs för nerverna där uppe där det tätnat till i axeln. likadant hjälp med nacken som krampat rejält i försvar dådetta hände. Läkaren förklarade det som , friska personer har skit ont när det drabbas av detta och jag då som är nackskadad och har smärta i hela min ryggrad får givetvis ännu värre då.
fick en jätte br aläkare i natt iallafall som förklarade noga och var mycket trevlig. Det är ju inte nått jag varit van vid senaste åren kan jag säga. Men nån gång ska jag väl också ha tur kanske *fniss*
Det enda trista var att när vi kom in fanns inga patienter på ortopeden alls och i luckan skrev det in mig på medicin, vilket jag satte ? till. Var ju solklart ortopedi. Medicin hade dessutom 5-6 timmars väntetid vilket inte är så najs då mitt i natten och ortopedi 0. Men efter 2,5 timmar så jag höll på att gå åt av smärtan i väntrummet började det kolla konstigt på mig He he!! Jag hade så ont i nacken att jag tänkte gå hem. Då kom personen som skrev in mig ut och sa att de tär nog ortopedi du ska till. Hmm?? Sen gick det fort.
Så nu är det armen klistrad vid sidan böjd som gäller för att inte belasta det trånga men att röra nedre så det pumpar lite blod tillförsel. Men minsta rörelse är som en kniv eller pistolskott går från axeln ner i armen. Å vips glömmer man sig och bokstavligen vrålar av smärta. Att tvätta håret går inte så bra eller torka sig på toa..DET är en vetesnakp just nu *fniss* Jag ska det närmsta 14 dagarna INTE ha armarna över axelhöjd alls. Det går ju inte heller då det är rejäl kramp i nacken som försvar. Bara invänta bättre dagar.
Denna ljuva åkomma heter då Impingementsyndrom och är ett tillstånd i axeln.
citat; Det gör ont att lyfta armen och kan vara riktigt handikappande. Axeln är en mycket speciell led som kan böjas nästan hur som helst. Ingen annan led i kroppen kan röras lika mycket. För att överarmen ska sitta fast ordentligt finns det senor och ledband som håller axeln på plats. Det finns ett ganska trångt ställe upptill på axeln där senorna passerar.
Vid impingement blir det för trångt, så att senorna får svårt att röra sig. Senorna blir inklämda vid olika rörelser. Det gör att kraften blir sämre. Man får svårt att lyfta armen högt, framför allt när man sträcker ut armen. Ovanstående axelbesvär ger ofta så akuta smärtor och inskränker rörelsen så mycket att patienten inte kan använda den drabbade armen under den akuta perioden.
Så detta sitter ju fint nu till knä operationen som kommer innebära kryckor. nu har jag alltså ett ben och en arm Hmm? Men min sjukgymnast sa till att jag gensat ska kolla upp andra hjälpmedel så som bockar osv då jag inte kommer kunna använda båda armarna..så det har jag ringt om och väntar svar.
Så i dag blev det intensiv laser behandling för att minska på svullnaderna så det blir lite spejs för nerverna där uppe där det tätnat till i axeln. likadant hjälp med nacken som krampat rejält i försvar dådetta hände. Läkaren förklarade det som , friska personer har skit ont när det drabbas av detta och jag då som är nackskadad och har smärta i hela min ryggrad får givetvis ännu värre då.
fick en jätte br aläkare i natt iallafall som förklarade noga och var mycket trevlig. Det är ju inte nått jag varit van vid senaste åren kan jag säga. Men nån gång ska jag väl också ha tur kanske *fniss*
Det enda trista var att när vi kom in fanns inga patienter på ortopeden alls och i luckan skrev det in mig på medicin, vilket jag satte ? till. Var ju solklart ortopedi. Medicin hade dessutom 5-6 timmars väntetid vilket inte är så najs då mitt i natten och ortopedi 0. Men efter 2,5 timmar så jag höll på att gå åt av smärtan i väntrummet började det kolla konstigt på mig He he!! Jag hade så ont i nacken att jag tänkte gå hem. Då kom personen som skrev in mig ut och sa att de tär nog ortopedi du ska till. Hmm?? Sen gick det fort.
Så nu är det armen klistrad vid sidan böjd som gäller för att inte belasta det trånga men att röra nedre så det pumpar lite blod tillförsel. Men minsta rörelse är som en kniv eller pistolskott går från axeln ner i armen. Å vips glömmer man sig och bokstavligen vrålar av smärta. Att tvätta håret går inte så bra eller torka sig på toa..DET är en vetesnakp just nu *fniss* Jag ska det närmsta 14 dagarna INTE ha armarna över axelhöjd alls. Det går ju inte heller då det är rejäl kramp i nacken som försvar. Bara invänta bättre dagar.
söndag 26 februari 2012
Det sa pang
Här mot kvällningen så hände nått jag inte vet vad. Det small till i min nacke allra längst ner kota 6-7 tror jag. Höger arm går inte knappt att röra och det har bullat upp en svullnad intill halsen upp från nyckelbenet alldeles ploffsigt???? Kan fortfarande inte röra armen då det är en smärta innuti den som känns som allt gått av där inne. Så nu sitter jag här och undrar om jag borde åka in eller kan vänta till i morgon och ta husläkaren? Jag vill verkligen inte åka in till denna akut. Det är skräcken själv *fniss* Det blir sisådär 12 timmar där och så kommer väl nån dryg en och skyller på åldern igen och man blir hemskickad. Men det gör galet ont i hela armen och det är varmt i nacken på ett konstigt vis.. Kan det kanske vara ett nytt diskbråck som smällt i sidled tro?
Det jag verkligen avskyr är när nått händer till natten och svullnader upp mot halsen känns ju inte så roligt då jag har i färskt minne min far som fick så och det diagnostiserade whiplash och det var en blodförgiftning som satt under skalpen på väg upp i hjärnan. Hade han inte haft oss anhöriga hade han varit död nu. Farao så drygt detta är.
Kanske borde ringa 117 och rådgöra i allafall??? Ska ta en kaffe kopp först.
Har haft ett vettigt samtal i dag iallafall med min före detta som helt plötsligt dök upp i veckan från ingenstans. Å jag är så stolt att jag kunde stå emot om än en fika då. Att jag bara kunde leta mig tillbaka i minnet till den dagen allt var över då förut och hur vidrigt illa man mådde av allt. Näe det är inget man tar igen och ens provar igen. Det blev ett abrupt slut på allt den gången och denna avsaknad av ett sjysst avslut som jag är så envis med *fniss* Att inte få svar på frågor, en förklaring osv osv i dödagar..men bara inse att blev det inte det då blir det lika igen. Frågorna finns kvar och det gnager men inte värda att ens försöka få ett svar på för de tkosta rmer än det smakar. Tänk jag har blivit äldre och klokare ;) Dessa lockande ögon är bara en förklädnad till nått som kommer kosta så mycket. Mitt värde är högre än så!!! Så känner mig så stolt.
Detta dilemma har vi väninnor pratat om till leda att när man levt ensamstående i många år, haft barn/ungdommar och haft fullt upp så är det så lätt att lockas med för man vill så gärna hitta någon, dela livet med osv. Det är jätte lätt att falla för lite smicker och tro att OJ!!! ....men inte till vilket pris som helst. Mitt pris kostade mer än det smakade sist och det vore man en galning om man gjorde i repris. så jag fortsätter min bana som singel tills motsatsen visar sig *fniss*
Nu är det armen jag och min nacke som har nått otalt tydligen, vad vet jag inte men det är grinigt vätrre där uppe i nack regionen.
Vi får se om det blir en härlig nat tpå vår akut eller om jag pallar med att vänta till i morgon bitti..det är svullnaden som oroar mig mest.
Kaffe, se hur det blir annars natti natt!!!
Det jag verkligen avskyr är när nått händer till natten och svullnader upp mot halsen känns ju inte så roligt då jag har i färskt minne min far som fick så och det diagnostiserade whiplash och det var en blodförgiftning som satt under skalpen på väg upp i hjärnan. Hade han inte haft oss anhöriga hade han varit död nu. Farao så drygt detta är.
Kanske borde ringa 117 och rådgöra i allafall??? Ska ta en kaffe kopp först.
Har haft ett vettigt samtal i dag iallafall med min före detta som helt plötsligt dök upp i veckan från ingenstans. Å jag är så stolt att jag kunde stå emot om än en fika då. Att jag bara kunde leta mig tillbaka i minnet till den dagen allt var över då förut och hur vidrigt illa man mådde av allt. Näe det är inget man tar igen och ens provar igen. Det blev ett abrupt slut på allt den gången och denna avsaknad av ett sjysst avslut som jag är så envis med *fniss* Att inte få svar på frågor, en förklaring osv osv i dödagar..men bara inse att blev det inte det då blir det lika igen. Frågorna finns kvar och det gnager men inte värda att ens försöka få ett svar på för de tkosta rmer än det smakar. Tänk jag har blivit äldre och klokare ;) Dessa lockande ögon är bara en förklädnad till nått som kommer kosta så mycket. Mitt värde är högre än så!!! Så känner mig så stolt.
Detta dilemma har vi väninnor pratat om till leda att när man levt ensamstående i många år, haft barn/ungdommar och haft fullt upp så är det så lätt att lockas med för man vill så gärna hitta någon, dela livet med osv. Det är jätte lätt att falla för lite smicker och tro att OJ!!! ....men inte till vilket pris som helst. Mitt pris kostade mer än det smakade sist och det vore man en galning om man gjorde i repris. så jag fortsätter min bana som singel tills motsatsen visar sig *fniss*
Nu är det armen jag och min nacke som har nått otalt tydligen, vad vet jag inte men det är grinigt vätrre där uppe i nack regionen.
Vi får se om det blir en härlig nat tpå vår akut eller om jag pallar med att vänta till i morgon bitti..det är svullnaden som oroar mig mest.
Kaffe, se hur det blir annars natti natt!!!
Men , NEJ!!
Here we go again! Så känns det ibland. Då man gör om sina misstag ungefär å för en kort sekund tappar hjärnan..patetiskt egentligen men men en erfarenhet rikare IGEN ;) Det blev en lugn lördag kväll som alltid i detta hus. Dagarna räknas ner nu fram till operation..Å tänk vad jag ska GÅ sen när allt är över. Att få gå obehindrat och slippa tänka på varje steg man tar att knät ska låsa sig och man tuppar av av smärtorna osv. Har nästan glömt hur det var att kunna gå en lång promenad. Den första långpromenaden ska avnjutas kan jag lova oj oj!! Sist jag gick en lång promenda var jag 41 år och om en månad fyller jag 49 *suck* Tack sjukvården i Sverige för det säger jag ;)
Min telefon tjuter i ett här med sms och jag ställer mig frågan, vad håller jag på med som ens svarar på dem? Herreje har ja ginte blivit ett dugg klokare eller? Jo självklart har jag det. Jag VET men min envishet för avslut i livet pockar i fallet och jag får verkligen intala mig själv att detta inte går att avsluta, det finns inte. Jag måste frångå alla mina principer, släppa åsne huvudet här och ge upp. Jössese!!
Månne det vara en sväng av vårkänslor som tagit över en kort sekund och försöker manipulera mig? Men ändå förvånad att jag ens tänkte tanken längre än vad jag borde..Jösses jag är ju en gammal klok och erfaren kvinna nu *fniss* Magkänslan vann denna gång och det är fasen min bästa vän så den lyssnar jag till ordentligt nu. *fniss* Inte mer!!!
Men gudarna ska veta att när det kommer känslor på tal är ålder inte något som har betydelse alls. Känslor flyger över 20 åringar exakt lika starkt som oss gammel tanter He he!! Finns ingen skillnad , det är oöverstyrliga och ska behandlas med järnhand typ. Jag hoppas verkligen jag står emot allt detta igen!
Vädret är så galet fint denna söndag att jag skulle önska att jag kunde slänga mig ut i det och åka nånstans och bara njuta..men se det vill inte mitt ben denna dag. Det är tjockt, stelt och gör så där vidrigt ont så jag får titta på det från insidan än ett tag. Men snart så :))
Ska grejsa lite och njuta av strålarna genom fönstret.
En underbar dag önskar jag i allafall.
Min telefon tjuter i ett här med sms och jag ställer mig frågan, vad håller jag på med som ens svarar på dem? Herreje har ja ginte blivit ett dugg klokare eller? Jo självklart har jag det. Jag VET men min envishet för avslut i livet pockar i fallet och jag får verkligen intala mig själv att detta inte går att avsluta, det finns inte. Jag måste frångå alla mina principer, släppa åsne huvudet här och ge upp. Jössese!!
Månne det vara en sväng av vårkänslor som tagit över en kort sekund och försöker manipulera mig? Men ändå förvånad att jag ens tänkte tanken längre än vad jag borde..Jösses jag är ju en gammal klok och erfaren kvinna nu *fniss* Magkänslan vann denna gång och det är fasen min bästa vän så den lyssnar jag till ordentligt nu. *fniss* Inte mer!!!
Men gudarna ska veta att när det kommer känslor på tal är ålder inte något som har betydelse alls. Känslor flyger över 20 åringar exakt lika starkt som oss gammel tanter He he!! Finns ingen skillnad , det är oöverstyrliga och ska behandlas med järnhand typ. Jag hoppas verkligen jag står emot allt detta igen!
Vädret är så galet fint denna söndag att jag skulle önska att jag kunde slänga mig ut i det och åka nånstans och bara njuta..men se det vill inte mitt ben denna dag. Det är tjockt, stelt och gör så där vidrigt ont så jag får titta på det från insidan än ett tag. Men snart så :))
Ska grejsa lite och njuta av strålarna genom fönstret.
En underbar dag önskar jag i allafall.
lördag 25 februari 2012
Råda över känslor?
Sitter här och funderar hur man är skapt Haha!! Detta med att inte lära sig av sina misstag vissa av dem. Jag är en människa som måste få avslut på saker och ting, så har det alltid varit. För får man inte ett vettigt avslut vad det än må vara går man och undrar hur det kunde ha varit osv osv i dödagar. Detta lärde jag mig av en psykolog för massa år sedan att avslut är jätte viktigt.
Det är på gott och ont att göra avslut i livet kan jag säga men så finns det vissa saker man inte riktigt fick det där ultimata avslutet och då finns en groende tanke som dyker upp ibland att Hmm? Hur hade det kunnat bli OM, typ. Det mesta saker som hänt båda bra och dåliga har jag nog avslutat på ett bra vis genom livet..så där att det känns okej att lägga det bakom sig för det är färdigt. Men jag har en oavslutad sak i mitt liv och den gnager i bland.
Jag har konfronterats med det alldeles nyligen och tidigare också men då var det som inte moget att ta tag i om man säger så, svårt att förklara.
Nu står jag här i det gammla med allsköns tankar och känslor upplagt på bordet ungefär och vad ska jag göra? Det är frågan?
Känslor är ta mig sjutton inget att leka med det är enorma krafter och det går inte att styra. Inte nån om man inte är psykopat då och är född utan känslor men för den med dem är det tufft! Känslorna kastar en både hit och dit i ett enda virrvarr. Man blir förvirrad rätt och slätt. Det sunda bondförnufter ligger i bakhåll och knackar en på ryggen hela tiden och med pekfingret upp i ansiktet *fniss* Men se känslorna är nått "one of a kind"
Jag ser mig själv som rätt smart, iallafall lagom, klok är jag också He he!! Och jag har fullt medvetande i det jag gör för det mesta då inte dessa galna känslor nockar en som jag avskyr!
Just nu står jag med ena foten i pottan och andra utanför och vet inte vart jag ska sätta mina fötter, så känns det. Förbannar dagen jag hade kunnat valt nått annat som hade gjort att konfrontationen inte hände, hade jag kommit 10 minuter senare osv osv men det är gjort nu. Ja hur jag än vrider och vänder på det hela har jag rumpan bak.
Det handlar om ett oavslutast avslut alltihop. En händelse i livet som inte gick vidare till okej påsen en gång i tiden och har därmed legat kvar i ryggan. Å jag är baske mig ett levande bevis på att man inte kan förtränga saker, försöka glömma dem osv för det kommer ALLTID upp till ytan förr eller senare..så är det ju.
Å vad ska jag göra nu? Ta hela påsen och hälla upp den på bordet och sortera skiten och se vart det hamnar eller hamnar jag i det oavslutade igen?
Hur får man övertag eller bort känslorna? Jo genom sjysst avslut tror jag!
Det är på gott och ont att göra avslut i livet kan jag säga men så finns det vissa saker man inte riktigt fick det där ultimata avslutet och då finns en groende tanke som dyker upp ibland att Hmm? Hur hade det kunnat bli OM, typ. Det mesta saker som hänt båda bra och dåliga har jag nog avslutat på ett bra vis genom livet..så där att det känns okej att lägga det bakom sig för det är färdigt. Men jag har en oavslutad sak i mitt liv och den gnager i bland.
Jag har konfronterats med det alldeles nyligen och tidigare också men då var det som inte moget att ta tag i om man säger så, svårt att förklara.
Nu står jag här i det gammla med allsköns tankar och känslor upplagt på bordet ungefär och vad ska jag göra? Det är frågan?
Känslor är ta mig sjutton inget att leka med det är enorma krafter och det går inte att styra. Inte nån om man inte är psykopat då och är född utan känslor men för den med dem är det tufft! Känslorna kastar en både hit och dit i ett enda virrvarr. Man blir förvirrad rätt och slätt. Det sunda bondförnufter ligger i bakhåll och knackar en på ryggen hela tiden och med pekfingret upp i ansiktet *fniss* Men se känslorna är nått "one of a kind"
Jag ser mig själv som rätt smart, iallafall lagom, klok är jag också He he!! Och jag har fullt medvetande i det jag gör för det mesta då inte dessa galna känslor nockar en som jag avskyr!
Just nu står jag med ena foten i pottan och andra utanför och vet inte vart jag ska sätta mina fötter, så känns det. Förbannar dagen jag hade kunnat valt nått annat som hade gjort att konfrontationen inte hände, hade jag kommit 10 minuter senare osv osv men det är gjort nu. Ja hur jag än vrider och vänder på det hela har jag rumpan bak.
Det handlar om ett oavslutast avslut alltihop. En händelse i livet som inte gick vidare till okej påsen en gång i tiden och har därmed legat kvar i ryggan. Å jag är baske mig ett levande bevis på att man inte kan förtränga saker, försöka glömma dem osv för det kommer ALLTID upp till ytan förr eller senare..så är det ju.
Å vad ska jag göra nu? Ta hela påsen och hälla upp den på bordet och sortera skiten och se vart det hamnar eller hamnar jag i det oavslutade igen?
Hur får man övertag eller bort känslorna? Jo genom sjysst avslut tror jag!
VÅR i luften!!
Dagen började med inte allt för trevligt väder, snö phu! Men på en timme förvandlades det till strålande solsken, tack! Takdropp och riktigt varm på altanen så där så man får lust att fixa. Hade det varit som förr hade jag nog suttit en timme mot altanväggen och solat i dag men nyopererad för solskada är det nog inte att rekommendera så här tidigt efter bara några veckor. då måste näsan tejpas för lite, så jag väntar med det ett tag till. Innan trodde man att sånt händer inte mig fast man i bakfickan hade alla solturer man gjort genom åren helt hysteriskt för att få färg så fort våren kom. Men det hände mig och nu ser jag på solandet med lite andra ögon. Det får bli med respekt och måtta framöver.
MEN! Vilken energi solen ger alltså *fniss* nu ska jag grejsa!
Vad dagen har att ge senare vet jag inte än men när solen skiner så här vill man göra hur mycket som helst känns det som. Jag vill ha kul!!!
Har hunnit med ett par samtal på morgonen till mina väninnor som är "barnfria" och tar dagen i akt att bara pusta i ensamheten. Minns så väl hur det var. Vi alla är ju ensamstående föräldrar och då har det inte bjudits på så mycket vuxen ledighet om man säger så genom åren. Det få timmar som givits har man mest fått koma och inte orkat nått. Ja så är det att vara ensamförälder och inte ha den andre parten med. Men när ens barn blir unga vuxna blir det på ett helt annat sätt..då borde det bli lite mer 50/50 att man hjälper varann kan man tycka, speciellt om man som ung vuxen bor hemma. hur länge ska en förälder behöva ta ansvaret ensam för allt då? Det är inte okej när det blir vuxna att inte ställa upp och hjälpa till tycker jag.
Jag tycker verkligen synd om mina väninnor som sitter i den sitsen att trots "barnen" blivit vuxna ska det serva, inte få göra som det vill för då får det uppläxningar av "barnet" osv. Det är inte kul den dagen det far hemifrån heller och man gråter och saknar så man tror man ska storkna och man känner sig jätte ensam men jag skulle verkligen inte vilja byta med mina väninnor som det har det. Min dotter drog när hon var 21 och det var sorgens dag minsann *fniss* Det tog lång tid att aklimatisera sig att helt plötsligt vara själv, ha all den tid man längtat efter ibland just att vara vuxen och kunna gå ut, göra som man vill utan att känna dåligt samvete ..för det är så vi ensamstående många av oss känner. Man har mer ögon på sig än ett par med barn har. En ensamstående som går ut på krogen ses ofta som vad gör hon där, hon är ju mamma. Å nåde om man dessutom skulle dra hem en karl från krogen eller dylikt. Det får man inte göra som ensamstående osv osv.
Men trots att jag haft över året nu som ensam helt har jag likt förbaskat suttit här och inte begett mig ut många gånger..fast jag kan. Är som man måste pusta ut på nått lustigt vis och så är det ju helt nytt att helt plötsligt kunna göra vad som helst igen så där som innan man fick barn. 21 år hemma är ju lång tid. Det tog tid att ställa om att bli förälder och jag tror det är samma procedur nu att ställa om till att vara alena igen. Ja lustigt hur det kan vara va?
Idag har jag verkligen jätte lust att göra nått skit skoj och jag har lagt ut mina nät he he!! Så får se vad det ger till kvällen.
Vårkänslor tror jag det heter He he!!
MEN! Vilken energi solen ger alltså *fniss* nu ska jag grejsa!
Vad dagen har att ge senare vet jag inte än men när solen skiner så här vill man göra hur mycket som helst känns det som. Jag vill ha kul!!!
Har hunnit med ett par samtal på morgonen till mina väninnor som är "barnfria" och tar dagen i akt att bara pusta i ensamheten. Minns så väl hur det var. Vi alla är ju ensamstående föräldrar och då har det inte bjudits på så mycket vuxen ledighet om man säger så genom åren. Det få timmar som givits har man mest fått koma och inte orkat nått. Ja så är det att vara ensamförälder och inte ha den andre parten med. Men när ens barn blir unga vuxna blir det på ett helt annat sätt..då borde det bli lite mer 50/50 att man hjälper varann kan man tycka, speciellt om man som ung vuxen bor hemma. hur länge ska en förälder behöva ta ansvaret ensam för allt då? Det är inte okej när det blir vuxna att inte ställa upp och hjälpa till tycker jag.
Jag tycker verkligen synd om mina väninnor som sitter i den sitsen att trots "barnen" blivit vuxna ska det serva, inte få göra som det vill för då får det uppläxningar av "barnet" osv. Det är inte kul den dagen det far hemifrån heller och man gråter och saknar så man tror man ska storkna och man känner sig jätte ensam men jag skulle verkligen inte vilja byta med mina väninnor som det har det. Min dotter drog när hon var 21 och det var sorgens dag minsann *fniss* Det tog lång tid att aklimatisera sig att helt plötsligt vara själv, ha all den tid man längtat efter ibland just att vara vuxen och kunna gå ut, göra som man vill utan att känna dåligt samvete ..för det är så vi ensamstående många av oss känner. Man har mer ögon på sig än ett par med barn har. En ensamstående som går ut på krogen ses ofta som vad gör hon där, hon är ju mamma. Å nåde om man dessutom skulle dra hem en karl från krogen eller dylikt. Det får man inte göra som ensamstående osv osv.
Men trots att jag haft över året nu som ensam helt har jag likt förbaskat suttit här och inte begett mig ut många gånger..fast jag kan. Är som man måste pusta ut på nått lustigt vis och så är det ju helt nytt att helt plötsligt kunna göra vad som helst igen så där som innan man fick barn. 21 år hemma är ju lång tid. Det tog tid att ställa om att bli förälder och jag tror det är samma procedur nu att ställa om till att vara alena igen. Ja lustigt hur det kan vara va?
Idag har jag verkligen jätte lust att göra nått skit skoj och jag har lagt ut mina nät he he!! Så får se vad det ger till kvällen.
Vårkänslor tror jag det heter He he!!
fredag 24 februari 2012
Ska leva
Här sitter jag med Mr Ågren ;) Varför jag nu ska sitta med honom kan man ju tycka? Livets portar öppnar sig utanför min egen port och så sitter jag med ågren..Jag bara önskar jag kunde slå denna präktiga bit i mig åt fanders och verkligen bara släppa taget och "living the dream" Vad sjutton! Rätt vad det är sitter man ändå här eller nån annanstans och förbannar att man inte gjorde mer, vågade osv..men se då är det försent. Det är NU man ska leva så länge man står upprätt. Det finns inga garantier hur många år man har kvar eller står på benen så att säga och varför vänta? Så idiotiskt dumt!
Näe så urbota korkat att vänta in VAD? Lev fram tills DET och gör det bästa av varje dag typ.
I morgon ska jag ut på skoj och lämna präktigheten him self kvar hemma Ha ha!!! Ska bara ha skit kul. Men fram tills dess får det bli varm grekisk sallad och film.
En underbar fredag önskar jag lite väl sent då den snart entrar lördag men ändå.
Näe så urbota korkat att vänta in VAD? Lev fram tills DET och gör det bästa av varje dag typ.
I morgon ska jag ut på skoj och lämna präktigheten him self kvar hemma Ha ha!!! Ska bara ha skit kul. Men fram tills dess får det bli varm grekisk sallad och film.
En underbar fredag önskar jag lite väl sent då den snart entrar lördag men ändå.
Svammel
Torsdagen förbi. Bilen gick igenom besiktning, mina ryggkotor upplåsta, en fika och hem till min väninna M på natt kröken.
Ja jag vet inte vad jag ska skriva riktigt så bäst att inte vidare utveckla det riktigt än.
Endel saker har hänt och jag känner mig faktist glad för första gången på mycket länge, bara det.
Att leva singel så länge som jag valt att göra 8 år det är en lång tid..en lång tid i livet då man faktiskt bara har 1 liv. Visst själv valt till en viss del men också till en del pga sådan rädsla. Rädsla att träffa någon igen som ljuger om sig själv och manipulerar och massa otrevliga hemska sanningar mm men fram förallt utger sig för att vara nån annan än den är tills den hemska motsatsen visar sig och det blir kaos typ. Tilliten är kraftigt borta till män efter det jag varit med om. Jag vill givetvis inte leva singel i resten av mitt liv. Jag vill träffa nån som jag kan dela min vardag med, som jag kan skratt och gråta med. Självklart! Men hujedamig vad förstört det har varit. Kan förbanna den natten helvetet bröt lös och att jag inte kunde se det innan jag som tycker mig se mig själv som ganska smart i allafall He he!! Men jag vet kärleken är blind! Å både blind och döv var jag nog då på den tiden, rejält fast magkänslan slog bakut gånger 10. Men samtidigt ska det inte förfölja mig resten av mitt liv. Där har jag 2 val. Stanna kvar i rädslan hur länge till eller kasta mig ut igen? Jag tänker kasta mig ut för han ska inte få mig att vara kvar i detta skit längre. Det räcker med 8 år!
Idag kände jag för första gången nått jag inte tidigare känt sen den natten, tron på mig själv att jag visst duger, att jag finns överhuvudtaget. Kraften att verkligen vilja ge mig ut på nya äventyr, fyfarao vad kul!! Jag vill inte sitta här och glo, inte göra nått och skylla på att jag tycker det är skönt för det är det inte.
Med en stor portion hyfsad koll på tillvaron, min magkänsla som jag nu lyssnar till och med det erfarenheter jag fått med mig ska jag ha kul hädanefter..givetvis med sunda bondförnuftet i bakfickan men vad sjutton man har bara ett liv!!! Dessa år är förbi nu och jag tänker suga i mig allt positivt i det som serveras och bara ha skoj!!! Vad det roliga barkar åt det kan man aldrig veta men vågar man inte testa kan man aldrig få ett svar.
Med det säger jag natti natt och ska ha en rolig helg!
Ja jag vet inte vad jag ska skriva riktigt så bäst att inte vidare utveckla det riktigt än.
Endel saker har hänt och jag känner mig faktist glad för första gången på mycket länge, bara det.
Att leva singel så länge som jag valt att göra 8 år det är en lång tid..en lång tid i livet då man faktiskt bara har 1 liv. Visst själv valt till en viss del men också till en del pga sådan rädsla. Rädsla att träffa någon igen som ljuger om sig själv och manipulerar och massa otrevliga hemska sanningar mm men fram förallt utger sig för att vara nån annan än den är tills den hemska motsatsen visar sig och det blir kaos typ. Tilliten är kraftigt borta till män efter det jag varit med om. Jag vill givetvis inte leva singel i resten av mitt liv. Jag vill träffa nån som jag kan dela min vardag med, som jag kan skratt och gråta med. Självklart! Men hujedamig vad förstört det har varit. Kan förbanna den natten helvetet bröt lös och att jag inte kunde se det innan jag som tycker mig se mig själv som ganska smart i allafall He he!! Men jag vet kärleken är blind! Å både blind och döv var jag nog då på den tiden, rejält fast magkänslan slog bakut gånger 10. Men samtidigt ska det inte förfölja mig resten av mitt liv. Där har jag 2 val. Stanna kvar i rädslan hur länge till eller kasta mig ut igen? Jag tänker kasta mig ut för han ska inte få mig att vara kvar i detta skit längre. Det räcker med 8 år!
Idag kände jag för första gången nått jag inte tidigare känt sen den natten, tron på mig själv att jag visst duger, att jag finns överhuvudtaget. Kraften att verkligen vilja ge mig ut på nya äventyr, fyfarao vad kul!! Jag vill inte sitta här och glo, inte göra nått och skylla på att jag tycker det är skönt för det är det inte.
Med en stor portion hyfsad koll på tillvaron, min magkänsla som jag nu lyssnar till och med det erfarenheter jag fått med mig ska jag ha kul hädanefter..givetvis med sunda bondförnuftet i bakfickan men vad sjutton man har bara ett liv!!! Dessa år är förbi nu och jag tänker suga i mig allt positivt i det som serveras och bara ha skoj!!! Vad det roliga barkar åt det kan man aldrig veta men vågar man inte testa kan man aldrig få ett svar.
Med det säger jag natti natt och ska ha en rolig helg!
torsdag 23 februari 2012
Besiktning och behandling
Huvudvärken borta, OH! så skönt men fick en tid för lossning av kotor i dag tack o lov! Men blev lite körigt då jag har bil besiktning klockan 13.40 och tid för behandling 14.40 men jag får flyga på nått vis *fniss* Tror inte jag klarar att vänta på behandling till måndag med dessa låsningar.
Så idag får vi se om lille "Fabbe" klarar sig ett år till då ;) Men det tror jag. Han är nu tipp topp genomgådd och supervaxad och fin så jag håller mina tummar att jag som jag brukar får en go gubbe på besiktningen.
Idag är det sol iallafall efter gårdagens ihållande skit regn. Var så man höll på att storkan igår. Så idag njuter man åter.
Näe en dusch så man blir representabel för besiktning och behandling ;)
En underbara dag!
Så idag får vi se om lille "Fabbe" klarar sig ett år till då ;) Men det tror jag. Han är nu tipp topp genomgådd och supervaxad och fin så jag håller mina tummar att jag som jag brukar får en go gubbe på besiktningen.
Idag är det sol iallafall efter gårdagens ihållande skit regn. Var så man höll på att storkan igår. Så idag njuter man åter.
Näe en dusch så man blir representabel för besiktning och behandling ;)
En underbara dag!
onsdag 22 februari 2012
Vilken skallevärk!
Jösses Amanda vilken huvudvärk jag har!!! Hela dagen förstörd och inte ens tabletterna hjälper. Dessa dagar avskyr jag min nackskada kan jag säga och det är ett enda långt marathon att försöka vilseleda denna galna skallvärk. Har glott på alla sidor på nätet man kan tänka sig för att focusera bort eländet men icke då.
Fick till slut ringa min kiropraktor för att få en tid för nu har detta pågått allt för länge. Det sitter knök fast i ryggraden. Det är dessa dagar man undra hur det kan säga att whiplash skador inte finns?? Hade det smakat på detta 15 minuter så var det slut diskuterat kan jag säga för det är sjukt rent sagt. Nu kommer denna ljuvliga skallevärk sitta ytterligare 12 timmar till och eskalera tills man tror man ska vika hädan, så är det alltid *suck* Å så släpper det bara och man tror varje gång att det är inte sant. Dagen efter blir euroforisk! Man är i paradiset *fniss*
Vågar knappt röra sig ifall det bryter ut igen mm.
Om man vill ge en bild av denna galna värk är detta rätt bild *fniss*
Ska försöka äta lite och se om det lättar nått. Förutom detta trista kom min dotter över en sväng på eftermiddagen och käkade glass, så gott att se henne men synd at tjag inte mådde så bra.
Måste kurera mig nu då jag har besiktning i morgon hua! skitnervös för det. Men det ska nog gå bra tror jag.
På återhörande!
Fick till slut ringa min kiropraktor för att få en tid för nu har detta pågått allt för länge. Det sitter knök fast i ryggraden. Det är dessa dagar man undra hur det kan säga att whiplash skador inte finns?? Hade det smakat på detta 15 minuter så var det slut diskuterat kan jag säga för det är sjukt rent sagt. Nu kommer denna ljuvliga skallevärk sitta ytterligare 12 timmar till och eskalera tills man tror man ska vika hädan, så är det alltid *suck* Å så släpper det bara och man tror varje gång att det är inte sant. Dagen efter blir euroforisk! Man är i paradiset *fniss*
Vågar knappt röra sig ifall det bryter ut igen mm.
Om man vill ge en bild av denna galna värk är detta rätt bild *fniss*
Ska försöka äta lite och se om det lättar nått. Förutom detta trista kom min dotter över en sväng på eftermiddagen och käkade glass, så gott att se henne men synd at tjag inte mådde så bra.
Måste kurera mig nu då jag har besiktning i morgon hua! skitnervös för det. Men det ska nog gå bra tror jag.
På återhörande!
Idag kom betalningen för i går
Idag blev det ingen rolig dag att vakna till, jösses varenda kota i ryggen är fel. Jag är så förvrideni ryggraden att man kan inte tro att det är sant. Smärtorna i bröstryggen är inte at tleka med kan jag säga. det känns som någon skjutit en rakt igenom kroppen och det blir som ett sug rätt igenom bröstkorgen så det blir svårt att andas. Nu måste jag ringa min kiropraktor innan yrseln är ett faktum för då har det gått förlångt. Avskyr detta at tman inte ska kunna få denna vård i just vården utan måste lägga pengar man inte har som sjukpensionär. Men vad gör man? Utan hjälpen blir jag sängliggandes och då kommer man ju ingen vart alls.
Ja jag gick ju lite i gårkväll när jag var på kursen och dessa extra steg med snedbelastningen som råder så är det kört. Jag ska helst bara sitta hemma. Men vad är det för liv? Jösses man har halva livet kvar och bara för att man inte i tid får hjälp i vården utan får gå åratal för att läkare nonchalerar det man säger, det är vidrigt!!
nåväl, blixthalka råde i länet och massa busstrafik är inställd denna dag pga det. Det är isgator i vårat län idag.
Jag fick brev från plastik operationen i går och det de opererade bort på min näsa var en solskada men inte utvecklad till hudcancer tack o lov. Så nu blir det med största försiktighet att sola med vett hädanefter. Själv tänker jag ha lapp på min näsa denna sommar då det är nyopererat och hög solskydds faktor kommer det bli på övriga kroppen. alla glada år med stekande sol har gjort sin rätt nu..så med stor respekt komme rjag nu att ändra mitt solande mot förr då man stekte på i timmar för att snabbt få färg, idiotiskt!!! Men det är ju så att inte förrens man drabnbas fattar man.
Resten av denna dag blir i lugnets tecken..kan inte göra mycket mer.
Ja jag gick ju lite i gårkväll när jag var på kursen och dessa extra steg med snedbelastningen som råder så är det kört. Jag ska helst bara sitta hemma. Men vad är det för liv? Jösses man har halva livet kvar och bara för att man inte i tid får hjälp i vården utan får gå åratal för att läkare nonchalerar det man säger, det är vidrigt!!
nåväl, blixthalka råde i länet och massa busstrafik är inställd denna dag pga det. Det är isgator i vårat län idag.
Jag fick brev från plastik operationen i går och det de opererade bort på min näsa var en solskada men inte utvecklad till hudcancer tack o lov. Så nu blir det med största försiktighet att sola med vett hädanefter. Själv tänker jag ha lapp på min näsa denna sommar då det är nyopererat och hög solskydds faktor kommer det bli på övriga kroppen. alla glada år med stekande sol har gjort sin rätt nu..så med stor respekt komme rjag nu att ändra mitt solande mot förr då man stekte på i timmar för att snabbt få färg, idiotiskt!!! Men det är ju så att inte förrens man drabnbas fattar man.
Resten av denna dag blir i lugnets tecken..kan inte göra mycket mer.
tisdag 21 februari 2012
Att leva med OCD och att vara anhörig
Vilken informativ kväll. Tre förbund var med och berättade om deras engagemang. Balans som stod för bipolär sjukdom och deprimerade tror jag det var sedan förbundet för ångest sjukdommar och det sista Ananke som stod för OCD tvångs syndrom. Det var mycket intressant att få höra OCD,s förbundets talare som själv var anhörig till drabbad av OCD sedan massor av år. Han gjorde det på ett mycket lättsamt sätt men förståss med allvaret i det som det faktiskt är att leva med tvångs syndrom men mitt i det fanns också skratt och det gillar jag. Visst det är överjävligt att se på när nån blir sjuk, man fattar ingenting, vet ingenting och framförallt hördes det från det allra flesta att man heller inte som anhörig till ung vuxen får nått stöd i vården nästan utan ses mest som en besvärlig förälder både av den sjuke och vårdapparaten när man pushar att nått måste hända, gör nått osv. Men oj man är verkligen inte ensam.
Allra svårast är det för anhöriga till unga vuxna då fler än jag vittnade om denna hets på sekretesslagen så fort man gått från barn till vuxen. Men likt förbannat så bor många unga vuxna hemma med dessa sjukdommar och det är föräldrarna som iallafall vare sig det är 17 eller 21 får ta den största biten av sjukdommen..då borde man väl också få hjälpen till att hjälpa och förstå på bästa sätt??
Jag är ju sådana att jag vill insupa så mycket det bara går av allt men jag vill ha rätt information, inte halvdant skit som jag tycker jag fått hittills. Av det som själva gått igenom det man nyss börjat vandra i är den bästa info man kan få. Så nu skulle det starta studiecirklar i detta men det saknades en som ska vara med och leda för att få igång det och det var en anhörig. Självklart ställer jag upp på det.
Det jag inte vet söker jag är definitivt inte den som står i bakgrunden och hymmlar och fortsätter förneka eller försöka göra det osynligt inför andra. PRATA är bästa medlet och det kommer man långt med likaså att prata om psykisk ohälsa gör att det som drabbas inte upplever sjukdommen som skämmig, nått out of space eller nått som bara händer mig typ. Sjukdom som sjukdom men viktigast av allt att man får den rätta informationen, får prata, ställa frågor hur knäppa det än må vara men att man för den skull blir respekteras som den okunnige anhörig man faktiskt är när nått nytt dyker upp. Då ska ingen viktig Petter sitta och noncha de man vill fråga, säga osv..det är definitivt inte att bygga broar för att den sjuka ska bli bättre snarare tvärtom. Anhöriga har en jätte viktig roll i den sjukes liv och rehabilitering och för att man ska kunna inta den rollen som god stödjande förälder måste man förvärva så mycket man bara kan så man själv känner sig säker i det. Att få slängt upp i nyllet att du har mycket att jobba på är definitivt inte okej att säga..då ska man ge den hjälpen att kunna jobba på det också inte lämna det anhöriga utan verktygen. Oproffsigt är ordet för det!! Å jag är ingen speciell som tycker så..alla kunde vittna om samma blase så. Det är snarare vården som står handfallna.
Så ett mycket trevligt möte och fler ska jag gå på. Redan i april och i maj var det en mycket kompetent föreläsare en psykiatriker från stockholm som skulle komma tror jag det var, det ska jag gå på. Också kommer det visas en film om en OCD drabbad på riktigt om hur livet är att leva med detta.
En sak till fick jag veta att mjäk är inte boten snarare tvärtom!!! Ingen sjuk vill väl höra stackare, åh vad synd det är om dig, men lilla vän osv.. ja kanske 2% av befolkningen sjuka kanske men i det allra flesta fall vill man få Credit för det positiva som händer mot målet bli frisk/bättre..inte ligga kvar i dyn och kravvl. Näe fram för glada tillrop för bättring och push upp från sjukdommen.
Så jag och en tjej till ska stå för en studiecirkel nu, skoj!!!
Allra svårast är det för anhöriga till unga vuxna då fler än jag vittnade om denna hets på sekretesslagen så fort man gått från barn till vuxen. Men likt förbannat så bor många unga vuxna hemma med dessa sjukdommar och det är föräldrarna som iallafall vare sig det är 17 eller 21 får ta den största biten av sjukdommen..då borde man väl också få hjälpen till att hjälpa och förstå på bästa sätt??
Jag är ju sådana att jag vill insupa så mycket det bara går av allt men jag vill ha rätt information, inte halvdant skit som jag tycker jag fått hittills. Av det som själva gått igenom det man nyss börjat vandra i är den bästa info man kan få. Så nu skulle det starta studiecirklar i detta men det saknades en som ska vara med och leda för att få igång det och det var en anhörig. Självklart ställer jag upp på det.
Det jag inte vet söker jag är definitivt inte den som står i bakgrunden och hymmlar och fortsätter förneka eller försöka göra det osynligt inför andra. PRATA är bästa medlet och det kommer man långt med likaså att prata om psykisk ohälsa gör att det som drabbas inte upplever sjukdommen som skämmig, nått out of space eller nått som bara händer mig typ. Sjukdom som sjukdom men viktigast av allt att man får den rätta informationen, får prata, ställa frågor hur knäppa det än må vara men att man för den skull blir respekteras som den okunnige anhörig man faktiskt är när nått nytt dyker upp. Då ska ingen viktig Petter sitta och noncha de man vill fråga, säga osv..det är definitivt inte att bygga broar för att den sjuka ska bli bättre snarare tvärtom. Anhöriga har en jätte viktig roll i den sjukes liv och rehabilitering och för att man ska kunna inta den rollen som god stödjande förälder måste man förvärva så mycket man bara kan så man själv känner sig säker i det. Att få slängt upp i nyllet att du har mycket att jobba på är definitivt inte okej att säga..då ska man ge den hjälpen att kunna jobba på det också inte lämna det anhöriga utan verktygen. Oproffsigt är ordet för det!! Å jag är ingen speciell som tycker så..alla kunde vittna om samma blase så. Det är snarare vården som står handfallna.
Så ett mycket trevligt möte och fler ska jag gå på. Redan i april och i maj var det en mycket kompetent föreläsare en psykiatriker från stockholm som skulle komma tror jag det var, det ska jag gå på. Också kommer det visas en film om en OCD drabbad på riktigt om hur livet är att leva med detta.
En sak till fick jag veta att mjäk är inte boten snarare tvärtom!!! Ingen sjuk vill väl höra stackare, åh vad synd det är om dig, men lilla vän osv.. ja kanske 2% av befolkningen sjuka kanske men i det allra flesta fall vill man få Credit för det positiva som händer mot målet bli frisk/bättre..inte ligga kvar i dyn och kravvl. Näe fram för glada tillrop för bättring och push upp från sjukdommen.
Så jag och en tjej till ska stå för en studiecirkel nu, skoj!!!
Anhörig centrum möte
Vilken härlig dag! Strålande sol och 7 grader VARMT på skuggsidan, altanen är det riktigt gott på nu! Vår känning med råge, så skönt!
Men mindre skönt att se fönstren när solen ligger på *suck* Eftersom vi bor i ett stort renoveringsobjekt här med trafik av allsköns modeller, bilandes av balkonger mm så blir det inte så trevligt i området och allra minst på fönstren *fniss* Ja då vaknar perfektionisten i mig. Så det blev faktiskt 2 fönster idag om än jag verkligen inte borde men nu är det fint.
Ikväll ska jag på anhörig möte på anhörigcentrum för OCD och ångest syndrom. Hoppas på att få träffa kompetenta människor med verkliga livserfarenheter inte några pålästa endast viktig pettrar. Det är från det som verkligen varit mitt uppi det man lär sig något, resten kan ägna sig åt sina böcker hur mycket det vill den som aldrig genomlevt det "live" kan aldrig veta. Så detta möte ser jag fram emot. Blev också uppringd av en kvinna jag träffade i somras på anhörigcentrum och hade ett långt samtal med där då allt bara var ett kaos.
Tills dess ska jag pyssla lite i vårvädret och sedan se fram emot en givande kväll.
Men mindre skönt att se fönstren när solen ligger på *suck* Eftersom vi bor i ett stort renoveringsobjekt här med trafik av allsköns modeller, bilandes av balkonger mm så blir det inte så trevligt i området och allra minst på fönstren *fniss* Ja då vaknar perfektionisten i mig. Så det blev faktiskt 2 fönster idag om än jag verkligen inte borde men nu är det fint.
Ikväll ska jag på anhörig möte på anhörigcentrum för OCD och ångest syndrom. Hoppas på att få träffa kompetenta människor med verkliga livserfarenheter inte några pålästa endast viktig pettrar. Det är från det som verkligen varit mitt uppi det man lär sig något, resten kan ägna sig åt sina böcker hur mycket det vill den som aldrig genomlevt det "live" kan aldrig veta. Så detta möte ser jag fram emot. Blev också uppringd av en kvinna jag träffade i somras på anhörigcentrum och hade ett långt samtal med där då allt bara var ett kaos.
Tills dess ska jag pyssla lite i vårvädret och sedan se fram emot en givande kväll.
måndag 20 februari 2012
Ses igen efter över 12 år
En sådan dag det blev. Åkte i väg med en sjudundrande ryggvärk så jag knappt kunde stå upprätt för det var som sagt löning idag. Fixade mina glödlampor till bilen och fasade för att mecka bil då dagens nya bilar inte är som förr. Man ska vara vetenskapsman att byta glödlampa idag *fniss* Var på loppis och hittade en super fin kaffe mugg i rosa ala 10 kr sedan tog jag och M en lunch på MAX, den var gudomlig efter sista veckans tomma skåp och rester uhu! När vi sitter där kommer ett x eller hur man ska säga det in...vi hade nått i över 1 år men det var så komplicerat allt där för 12 år sedan.
Han slog sig ner och , ja snacket var som det var för 12 år sedan. Pratade om ditt och datt. Så skämtade jag och sa att när du käkat färdigt kan du gå ut och byta mina glödlampor på bilen Haha!!! Å visst ingen match han gjorde det på några minuter. Ja blandade känslor men samtidigt kan människor på över 12 år förändras ???..jösses jag var 36 då och t.o.m jag har förändrats. Jag är fri, singel, alena. Jag har ingen jag behöver be om lov och jag lever mitt liv nu. Har suttit i alla dessa 8 år sedan G och egentligen inte gjort nått åt saken då jag, visst valt att leva singel efter den relationen som inte slutade så bra..har nog behövt dessa 8 år att pusta och bara vara tror jag hitta tilliten till män och våga tro på dem igen och massa annat. Men inte tusan vill man vara singel alena och bara sitta hemma och glo resten av livet? Det vill ingen!! I ärlighetens namn är jag rätt trött på att leva singelliv nu, visst det händer saker osv men det liksom ger ingenting och åren rullar förbi och man sitter och glor på tapeterna typ. Är också himmelskt trött på vara den där präktiga som ska göra allt rätt , som skall fightas för/mot precis allt. Just den känslan som jag vet att inte bara jag har haft utan det flesta av mina vänner som varit ensamföräldrar. Gör man ett jädra misstag som ensamföräldrer då jädrar ska man synas ungefär. Som att inte gifta gör misstag??? Det är bara löjligt!
Men vi är fler som haft den känslan och även fått smaka på att som ensamförälder är man just ett hett villebråd för att det ses från sådana som inte är ensamföräldrar att vi har det så kämpigt och bla bla bla. Därför har många med mig fått stå upp ännu mer för att just visa denna präktiga sida hela tiden och nåde om vi fallit en minut typ. Ta bara det när man 2 gånger på 10 år gick ut och dansade så skulle man ha dåligt samvete och rädslan att det skulle snackas att man var en dålig förälder. Å nåde om man kom hem med en karl *fniss* Sådant var inte tillåtet iallafall där vi bodde.
Ett exempel också när jag fällde skolan där vi bodde, i skolinspektionen och min väninna (ensamstående) året efter gjorde samma för sin dotter som inte heller fick hjälp eller skolplikt då motanmäldes man som förälder, bara det. Motanmäldes för vad liksom att vi sett klara brister som inte gick under skollagen och att våra barn inte fick skolplikt! Är det vi då som ska motanmälas ? mig hotade det efter skolverksanmälan att gjorde jag då inte som det sa så skulle det..........Inte roliga saker kan jag säga men det tog min jurist med berörd och då kallades hoten "skämt" jo man tackar!! Min ena granne var ensamförälder och gick ut en barnledig lördag och drack lite för mycket, vips var polisen där och fick reda på att hon var ensamförälder OCH? Hur många gifta/sambos dricker inte alkohol och blir överförfriskade? Då fick hon hot om att bli anmäld till sociala fast det var på hennes barnlediga helg hon var ute och hon hade inga barn. Hon hade alltså som ensamförälder inte rätt att dricka lite för mycket alkohol när hon var ledig för en gång skull vilket inte hände ofta. Alla andra ute på krogarna då kan man tycka..blir det också synade?? Nånstans har det gått för långt i samhället då tycker jag. Bara på vår gata anmäldes 6-7 ensamma föräldrar av samma skola för att alla såg brister i skolan och opponerade sig..då kom makttmissbruket det trodde att det satt med in och visst några flydde men några tog kampen och vann men jag ställer mig mycket frågande till beteendet och att det bara var ensama föräldrar det gick på? Fanns det något sunt i det hela skulle det väl snarare se att vi faktiskt reagerade som man ska och det kan ju knappast inte ses som klent?
Men just detta är dilemmat många gånger för ensamföräldrar att man ANTAR att vi är klena stackare. Jag har aldrig varit klen som ensamförälder och aldrig varit tröttare än nån annan att vara ensam, aldrig någonsinn. Å varför skulle inte vi ha rätt när vi inte har barnen att gå ut och ha kul? Men nu är jag inte ensamförälder längre och jag gör bokstavligt talat vad sjutton jag vill, en sådan skön känsla. För ingen kan bli lidande av mina egna misstag så är det! Säger som Björn Gustavsson " den lille" Iam living the dream *fniss*
Ta en fika why not? Jag är inte dummare än tåget och går på mina misstag igen och jag har koll på läget men en kopp kaffe kan man ta och babbla och vem vet man kanske kan få klarhet i saker man aldrig fick klarhet i förr? Jag är ju född sådan att det som inte avslutas värdigt blir inget avslut och då står ???? kvar och gnager. Avslut är skitviktigt tror jag. Får se vad magkänslan säger i slutet av veckan. Han är ju idag en gift man sa en fågel och då är det strikt kaffe som gäller. Det finns källor till allt.
Det är VÅR snart och sommar och dessa har jag bestämt ska bli det bästa på mycket mycket länge efter allt som varit. Jag vill ha kul, uppleva nya saker och det ska jag faktiskt göra i sommar då jag ska tillbringa stor del av sommaren på Gotland. Långt långt där inne känner jag att jag har inte gjort ett dugg på mycket mycket länge och jag vill ut och se mig omkring, kanske flytta, starta om någon helt annanstans. Men så kommer det dåliga samvetet att lämna mamma och pappa när det nu kommit en bit upp i åldern, ..avskyr denna känsla. Vi har diskuterat detta och det är givetvis helt ok att jag drar om det är det jag känner. Å det känns faktiskt som så att man har bara ett liv och vad sjutton har man gjort av det? Suttit i denna håla i alla år , varit ensamstående förälder osv. Nu är ju min tid kommen då jag kan lätta vingarna och göra vad jag vill och det är väl fasiken om man inte skulle testa?? Därför ska jag testa just Gotland i sommar och känna in atmosfären hur det skulle kunna vara att lämna detta. Jag har ju chansen nu så??? Men mest av allt skulle jag ju vilja till Kalmar/Öland, det är ju mitt favvo ställe!!
Nåväl, bilen fixad till besiktningen på torsdag. Fabbe glänser och är nyvaxad, maten hemhandlad och jag är slut som artist. Morgondagen törs jag inte ens tänka på hur min rygg ska kännas men då är allt fixat. Så är det att vara helt ensam å det är ju det jag är så trött på att alltid få göra allt själv.
Kan säga att det är med lite pirr i kroppen på gammeltanten vad som komma skall. Massa planer =) Livet börjar vid 40 sa alla då jag fyllde det..jag såg ingen början och nu fyller jag 49 om 1 månad. Det snackades om 30 års kris med den hade jag snarare vid 40 så jag är kanske 10 år efter Haha!!! Det är NU mitt liv börjar vid 50.
Nu ska jag bege mig upp i tvättstugan och köra biltrasorna som inte luktar allt för gott här kan jag säga sen blir det Big Brother reprisen, spännande!!
Han slog sig ner och , ja snacket var som det var för 12 år sedan. Pratade om ditt och datt. Så skämtade jag och sa att när du käkat färdigt kan du gå ut och byta mina glödlampor på bilen Haha!!! Å visst ingen match han gjorde det på några minuter. Ja blandade känslor men samtidigt kan människor på över 12 år förändras ???..jösses jag var 36 då och t.o.m jag har förändrats. Jag är fri, singel, alena. Jag har ingen jag behöver be om lov och jag lever mitt liv nu. Har suttit i alla dessa 8 år sedan G och egentligen inte gjort nått åt saken då jag, visst valt att leva singel efter den relationen som inte slutade så bra..har nog behövt dessa 8 år att pusta och bara vara tror jag hitta tilliten till män och våga tro på dem igen och massa annat. Men inte tusan vill man vara singel alena och bara sitta hemma och glo resten av livet? Det vill ingen!! I ärlighetens namn är jag rätt trött på att leva singelliv nu, visst det händer saker osv men det liksom ger ingenting och åren rullar förbi och man sitter och glor på tapeterna typ. Är också himmelskt trött på vara den där präktiga som ska göra allt rätt , som skall fightas för/mot precis allt. Just den känslan som jag vet att inte bara jag har haft utan det flesta av mina vänner som varit ensamföräldrar. Gör man ett jädra misstag som ensamföräldrer då jädrar ska man synas ungefär. Som att inte gifta gör misstag??? Det är bara löjligt!
Men vi är fler som haft den känslan och även fått smaka på att som ensamförälder är man just ett hett villebråd för att det ses från sådana som inte är ensamföräldrar att vi har det så kämpigt och bla bla bla. Därför har många med mig fått stå upp ännu mer för att just visa denna präktiga sida hela tiden och nåde om vi fallit en minut typ. Ta bara det när man 2 gånger på 10 år gick ut och dansade så skulle man ha dåligt samvete och rädslan att det skulle snackas att man var en dålig förälder. Å nåde om man kom hem med en karl *fniss* Sådant var inte tillåtet iallafall där vi bodde.
Ett exempel också när jag fällde skolan där vi bodde, i skolinspektionen och min väninna (ensamstående) året efter gjorde samma för sin dotter som inte heller fick hjälp eller skolplikt då motanmäldes man som förälder, bara det. Motanmäldes för vad liksom att vi sett klara brister som inte gick under skollagen och att våra barn inte fick skolplikt! Är det vi då som ska motanmälas ? mig hotade det efter skolverksanmälan att gjorde jag då inte som det sa så skulle det..........Inte roliga saker kan jag säga men det tog min jurist med berörd och då kallades hoten "skämt" jo man tackar!! Min ena granne var ensamförälder och gick ut en barnledig lördag och drack lite för mycket, vips var polisen där och fick reda på att hon var ensamförälder OCH? Hur många gifta/sambos dricker inte alkohol och blir överförfriskade? Då fick hon hot om att bli anmäld till sociala fast det var på hennes barnlediga helg hon var ute och hon hade inga barn. Hon hade alltså som ensamförälder inte rätt att dricka lite för mycket alkohol när hon var ledig för en gång skull vilket inte hände ofta. Alla andra ute på krogarna då kan man tycka..blir det också synade?? Nånstans har det gått för långt i samhället då tycker jag. Bara på vår gata anmäldes 6-7 ensamma föräldrar av samma skola för att alla såg brister i skolan och opponerade sig..då kom makttmissbruket det trodde att det satt med in och visst några flydde men några tog kampen och vann men jag ställer mig mycket frågande till beteendet och att det bara var ensama föräldrar det gick på? Fanns det något sunt i det hela skulle det väl snarare se att vi faktiskt reagerade som man ska och det kan ju knappast inte ses som klent?
Men just detta är dilemmat många gånger för ensamföräldrar att man ANTAR att vi är klena stackare. Jag har aldrig varit klen som ensamförälder och aldrig varit tröttare än nån annan att vara ensam, aldrig någonsinn. Å varför skulle inte vi ha rätt när vi inte har barnen att gå ut och ha kul? Men nu är jag inte ensamförälder längre och jag gör bokstavligt talat vad sjutton jag vill, en sådan skön känsla. För ingen kan bli lidande av mina egna misstag så är det! Säger som Björn Gustavsson " den lille" Iam living the dream *fniss*
Ta en fika why not? Jag är inte dummare än tåget och går på mina misstag igen och jag har koll på läget men en kopp kaffe kan man ta och babbla och vem vet man kanske kan få klarhet i saker man aldrig fick klarhet i förr? Jag är ju född sådan att det som inte avslutas värdigt blir inget avslut och då står ???? kvar och gnager. Avslut är skitviktigt tror jag. Får se vad magkänslan säger i slutet av veckan. Han är ju idag en gift man sa en fågel och då är det strikt kaffe som gäller. Det finns källor till allt.
Det är VÅR snart och sommar och dessa har jag bestämt ska bli det bästa på mycket mycket länge efter allt som varit. Jag vill ha kul, uppleva nya saker och det ska jag faktiskt göra i sommar då jag ska tillbringa stor del av sommaren på Gotland. Långt långt där inne känner jag att jag har inte gjort ett dugg på mycket mycket länge och jag vill ut och se mig omkring, kanske flytta, starta om någon helt annanstans. Men så kommer det dåliga samvetet att lämna mamma och pappa när det nu kommit en bit upp i åldern, ..avskyr denna känsla. Vi har diskuterat detta och det är givetvis helt ok att jag drar om det är det jag känner. Å det känns faktiskt som så att man har bara ett liv och vad sjutton har man gjort av det? Suttit i denna håla i alla år , varit ensamstående förälder osv. Nu är ju min tid kommen då jag kan lätta vingarna och göra vad jag vill och det är väl fasiken om man inte skulle testa?? Därför ska jag testa just Gotland i sommar och känna in atmosfären hur det skulle kunna vara att lämna detta. Jag har ju chansen nu så??? Men mest av allt skulle jag ju vilja till Kalmar/Öland, det är ju mitt favvo ställe!!
Nåväl, bilen fixad till besiktningen på torsdag. Fabbe glänser och är nyvaxad, maten hemhandlad och jag är slut som artist. Morgondagen törs jag inte ens tänka på hur min rygg ska kännas men då är allt fixat. Så är det att vara helt ensam å det är ju det jag är så trött på att alltid få göra allt själv.
Kan säga att det är med lite pirr i kroppen på gammeltanten vad som komma skall. Massa planer =) Livet börjar vid 40 sa alla då jag fyllde det..jag såg ingen början och nu fyller jag 49 om 1 månad. Det snackades om 30 års kris med den hade jag snarare vid 40 så jag är kanske 10 år efter Haha!!! Det är NU mitt liv börjar vid 50.
Nu ska jag bege mig upp i tvättstugan och köra biltrasorna som inte luktar allt för gott här kan jag säga sen blir det Big Brother reprisen, spännande!!
Äntligen lön
Lönedag, äntligen! Vi som får lön den 19.e och det infaller på en helg får ju vänta lite till..som att vi hade under madrassen att plocka av när man är sjukpensionär??? Men så fick ju Försäkringskassan kanske lite ränta på pengarna vad vet jag. Nu är dagen kommen i allafall och mina skåp gapar tomma sedan länge. Bilen måste fixas med idag innan besiktningen Phu!! Nya lampor ska in då det inte lös med rätt sken sist *suck* Trodde man bytte lampor när det gick jag men se där hade jag fel *fniss*
Så en fullpackad dag och jag började den med ett skott i ryggraden i morse. Var tvungen att kliva upp klockan 8 för det kändes som jag var skjuten i bröstryggen bokstavligt talat. Det är inte bra ännu men får väl röra på det cementerade musklerna lite under dagen så det kommer nått flöde till dem. Tänk att jag alltid blir sämre av sjukgymnast behandlingen??? Klarade mig hyffsat sedan jag var hos kiropraktorn 22 dec faktiskt...låsningar i all ära men inte denna skottliknande känsla iallafall.
Så börjar dagen med lite loppis..som jag saknat det sista 3 veckorna. alla penningar denna månad som varit har jag gett till vården och apoteket så nått roligt har det inte blivit alls. Så det blir en loppis tur nu på morgonen med min väninna M.
Efter det blir det lunch på IKEA, mums! Deras pannkakor med spenat för 29 kr går inte av för hackor.
Dagen ser hyffsad ut vädermässigt om man inte ska gå ute, det är glashalt. I helgen regnade det och var massor av blöt lös is överallt här..man kan ju tänka sig at tman DÅ borde köra lite med traktorn här ochj skrapa bort det tjocka blöta så det inte fryser och gör att vi boende ska krypa fram..men det är tydligen överkurs. Så glansis utanför trappen råder. Jag tänker ta greppet om husväggarna fram till bilen fast iofs så kanske det skulle sitta fint med et tlitet ras för benet så kanske man får denna fraktur opererad snabbare *fniss* vi får se!
Nu blir det dusch och iväg.
En underbar måndag önskar jag och vär rädda om er där ute bland det isiga.
Så en fullpackad dag och jag började den med ett skott i ryggraden i morse. Var tvungen att kliva upp klockan 8 för det kändes som jag var skjuten i bröstryggen bokstavligt talat. Det är inte bra ännu men får väl röra på det cementerade musklerna lite under dagen så det kommer nått flöde till dem. Tänk att jag alltid blir sämre av sjukgymnast behandlingen??? Klarade mig hyffsat sedan jag var hos kiropraktorn 22 dec faktiskt...låsningar i all ära men inte denna skottliknande känsla iallafall.
Så börjar dagen med lite loppis..som jag saknat det sista 3 veckorna. alla penningar denna månad som varit har jag gett till vården och apoteket så nått roligt har det inte blivit alls. Så det blir en loppis tur nu på morgonen med min väninna M.
Efter det blir det lunch på IKEA, mums! Deras pannkakor med spenat för 29 kr går inte av för hackor.
Dagen ser hyffsad ut vädermässigt om man inte ska gå ute, det är glashalt. I helgen regnade det och var massor av blöt lös is överallt här..man kan ju tänka sig at tman DÅ borde köra lite med traktorn här ochj skrapa bort det tjocka blöta så det inte fryser och gör att vi boende ska krypa fram..men det är tydligen överkurs. Så glansis utanför trappen råder. Jag tänker ta greppet om husväggarna fram till bilen fast iofs så kanske det skulle sitta fint med et tlitet ras för benet så kanske man får denna fraktur opererad snabbare *fniss* vi får se!
Nu blir det dusch och iväg.
En underbar måndag önskar jag och vär rädda om er där ute bland det isiga.
söndag 19 februari 2012
BIG BROTHER!
Ikväll smäller det!!!!
Ska bli skit kul att se vilka som entrar huset detta år. Gillar detta program stenhårt *fniss* Vore man inte så skruttig som man är skulle jag söka själv Haha!!!
Bara grejen att få vara med i en produktion är ju skit skoj. Själv var jag med i Tur i Kärlek på den tiden det gick på TV och jag gjorde reklam för ett annat TV program också. Det var nog det roligaste jag gjort faktiskt. Vi hade 3 dagar i Göteborg, folk från hela Sverige i alla åldrar, vi bodde flott, käkade flott och bara grejen att få sitta i sminket innan sändning och bli så snygg att man inte kände igen sig själv ens. Det var total make over kan jag säga. Sedan detta att bara se hur det går till att göra ett program. Allt från den fruktade audition man var på innan till slutproduktion så att säga. På den tiden var det Adam Alsing och Agneta Sjödin som höll i det, helt grymma personer. Men det roligaste var den sammanhållning vi alla som var med i programmet hade dessa dagar...Jösses man festade till morgontimmarna och hade skit kul *fniss*
Det skulle vara skit roligt att vara med i huset. Det borde göra ett Big Brother för oss lite mogna singlar med oj oj!!! vilken succe..man är ju inte rutten för man blivit lite äldre vi gamlingar skulle säkert kunna röja lika ;)
så nu räknar jag ner ;)
Ska bli skit kul att se vilka som entrar huset detta år. Gillar detta program stenhårt *fniss* Vore man inte så skruttig som man är skulle jag söka själv Haha!!!
Bara grejen att få vara med i en produktion är ju skit skoj. Själv var jag med i Tur i Kärlek på den tiden det gick på TV och jag gjorde reklam för ett annat TV program också. Det var nog det roligaste jag gjort faktiskt. Vi hade 3 dagar i Göteborg, folk från hela Sverige i alla åldrar, vi bodde flott, käkade flott och bara grejen att få sitta i sminket innan sändning och bli så snygg att man inte kände igen sig själv ens. Det var total make over kan jag säga. Sedan detta att bara se hur det går till att göra ett program. Allt från den fruktade audition man var på innan till slutproduktion så att säga. På den tiden var det Adam Alsing och Agneta Sjödin som höll i det, helt grymma personer. Men det roligaste var den sammanhållning vi alla som var med i programmet hade dessa dagar...Jösses man festade till morgontimmarna och hade skit kul *fniss*
Det skulle vara skit roligt att vara med i huset. Det borde göra ett Big Brother för oss lite mogna singlar med oj oj!!! vilken succe..man är ju inte rutten för man blivit lite äldre vi gamlingar skulle säkert kunna röja lika ;)
så nu räknar jag ner ;)
psykisk ohälsa
Psykisk hälsa kl. 18-20
Forum för frågor, tankar, oro och funderingar kring att vara anhörig till en närstående med psykisk ohälsa. Ett stöd för dig i ditt liv, möjlighet att hitta ett sammanhang och få kontakt med andra. Medlemmar i föreningarna Balans, ÅSS och OCD/Ananke delar med sig av erfarenheter av psykisk ohälsa som kan ge dig kunskaper och verktyg att förstå din närstående.
21 februari, 13 mars, 10 april, 15 maj
Det här ska jag och min mamma gå på. Både jag och hon känner att vi måste få prata, prata med någon som verkligen vet, andra anhöriga. Personligen tycker inte jag att jag fått nån vettig att prata med nu på över 1 år. Att bli anhörig till någon som blir sjuk är ett rent helvete kan jag säga och den hjälp vi anhöriga fått är 0. Jag är faktiskt lite förbannad att det från vårdens sida tror att man bara ska gilla läget, ett läge man knappt förstår om man inte får vettig information eller få bolla med det tankar som dyker upp för oss anhöriga. Att acceptera är också en process att vrida, vända och älta. Inget man gör i en handvändning kan jag säga..tror jag ingen gör. Rent uruselt tycker jag faktiskt att det varit och jag är inte ensam anhörig att tycka det här i denna stad men mest av allt ur ruset att man sitter och säger att vi anhöriga ska jobba på det bara så där. Utifrån vad? Vi har aldrig varit med om detta förr, hur fasen ska vi jobba med det utan hjälp? Hur ska man jobba på nått man inte förstår?
Jag har träffat psykiatriker inom BUP och traumaenheter och där blev man också sedd som anhörig vilket jag inte tycker vuxen avdelningen gett. Det spelar ingen roll vilken sjukdom man har så finns det alltid anhöriga som är i behov av stöd för att förstå.
Jag undrar lite över vuxenpsyk? Om läkare med tjänst bara för ett tag eller i utbildning alltså inte psykiatriker ställer diagnoser? Jag trodde man måste vara psykiatriker för att ställa psykiska diagnoser så som ortopeder, neurologer osv ställer sina specialite diagnoser, det är jag nyfiken på.
Så jag ska gå på dessa möten för att få träffa människor i samma sitts som mig, anhörig. Lekmän när det gäller sådana här saker ger jag inte 5 öre för. Jag har många frågetecken gällande oviljan att ta reda på allt om den sjuke från anhöriga..det ställer jag mig frågan till varför det inte alls är viktigt här när det står om sådant på varenda sida på nätet är en viktig bit??? Märkligt kan jag tycka. För skadar jag mig ta t.e.x i skallen och blir kanske lite virrig eller nått så är det väl av största vikt att få reda på allt om mig även innan olyckan??? Så trodde jag det var, alltså en viktig bit i rehabiliteringen. Men nu är ju jag inte nån läkare som sagt men jag har ett sunt bond förnuft om inte annat.
Anhöriga har väl också ett människovärde och deras oro för det som händer ska man väl inte bara slå bort vare sig det är en 20 åring eller 45 åring som blivit sjuk till den anhöriga? Jag säger som så..när det var små och sjuka fick man Barnkonventionen upptryckt i nyllet bara man sa barnets namn i luckan på detta sjukhus man fick heller inte säga att här kommer vi typ och min anhöriga har väldigt ont i magen..det hade man inte utbildningen för att säga fick man höra *skratt*. Tycker det gått lite överstyr faktiskt hos vissa.
När det blev över 21 har man inte nån rätt alls att uttrycka sin oro för då kommer en annan lag in och man är helt plötsligt inte mamma längre enligt lagen. Tydligen ska känslor och omsorg helt försvinna då hos föräldrarna när barnen entrar vuxenstadiet verkar det som, som nån på och av knapp då eller vad? Ja jag har inte hittat min switch knapp faktiskt och jag är inte psykopat utan empati för jag bryr mig vare sig min dotter är 22, 43 eller äldre. Det kallas mänsklighet gott folk som inte visste det. Har man bara ett sådant "sunt bondförnuft" att fatta att det spelar aldrig någon roll för en förälder om ens barn, unga vuxna, vuxna blir sjuk, inte fan på ren svenska försvinner känslorna hos en förälder bara för att ålderna passerar vissa gränser.
Å hur kan det komma sig att min vuxna dotter får vara i samma rum som mig när jag blir sjuk utan en fullmakt för att öronen ska höra, eller min mamma som åker med mig eller tvärtom..aldrig har vi skrivit fullmakter för att sitta med, höra osv. Hur som haver ska jag ta reda på mer via expertisen inte från folk som inte har den utbildning man ska ha för just den specifika sjukdomen om man säger så.
Ska bli intressant möte
Forum för frågor, tankar, oro och funderingar kring att vara anhörig till en närstående med psykisk ohälsa. Ett stöd för dig i ditt liv, möjlighet att hitta ett sammanhang och få kontakt med andra. Medlemmar i föreningarna Balans, ÅSS och OCD/Ananke delar med sig av erfarenheter av psykisk ohälsa som kan ge dig kunskaper och verktyg att förstå din närstående.
21 februari, 13 mars, 10 april, 15 maj
Det här ska jag och min mamma gå på. Både jag och hon känner att vi måste få prata, prata med någon som verkligen vet, andra anhöriga. Personligen tycker inte jag att jag fått nån vettig att prata med nu på över 1 år. Att bli anhörig till någon som blir sjuk är ett rent helvete kan jag säga och den hjälp vi anhöriga fått är 0. Jag är faktiskt lite förbannad att det från vårdens sida tror att man bara ska gilla läget, ett läge man knappt förstår om man inte får vettig information eller få bolla med det tankar som dyker upp för oss anhöriga. Att acceptera är också en process att vrida, vända och älta. Inget man gör i en handvändning kan jag säga..tror jag ingen gör. Rent uruselt tycker jag faktiskt att det varit och jag är inte ensam anhörig att tycka det här i denna stad men mest av allt ur ruset att man sitter och säger att vi anhöriga ska jobba på det bara så där. Utifrån vad? Vi har aldrig varit med om detta förr, hur fasen ska vi jobba med det utan hjälp? Hur ska man jobba på nått man inte förstår?
Jag har träffat psykiatriker inom BUP och traumaenheter och där blev man också sedd som anhörig vilket jag inte tycker vuxen avdelningen gett. Det spelar ingen roll vilken sjukdom man har så finns det alltid anhöriga som är i behov av stöd för att förstå.
Jag undrar lite över vuxenpsyk? Om läkare med tjänst bara för ett tag eller i utbildning alltså inte psykiatriker ställer diagnoser? Jag trodde man måste vara psykiatriker för att ställa psykiska diagnoser så som ortopeder, neurologer osv ställer sina specialite diagnoser, det är jag nyfiken på.
Så jag ska gå på dessa möten för att få träffa människor i samma sitts som mig, anhörig. Lekmän när det gäller sådana här saker ger jag inte 5 öre för. Jag har många frågetecken gällande oviljan att ta reda på allt om den sjuke från anhöriga..det ställer jag mig frågan till varför det inte alls är viktigt här när det står om sådant på varenda sida på nätet är en viktig bit??? Märkligt kan jag tycka. För skadar jag mig ta t.e.x i skallen och blir kanske lite virrig eller nått så är det väl av största vikt att få reda på allt om mig även innan olyckan??? Så trodde jag det var, alltså en viktig bit i rehabiliteringen. Men nu är ju jag inte nån läkare som sagt men jag har ett sunt bond förnuft om inte annat.
Anhöriga har väl också ett människovärde och deras oro för det som händer ska man väl inte bara slå bort vare sig det är en 20 åring eller 45 åring som blivit sjuk till den anhöriga? Jag säger som så..när det var små och sjuka fick man Barnkonventionen upptryckt i nyllet bara man sa barnets namn i luckan på detta sjukhus man fick heller inte säga att här kommer vi typ och min anhöriga har väldigt ont i magen..det hade man inte utbildningen för att säga fick man höra *skratt*. Tycker det gått lite överstyr faktiskt hos vissa.
När det blev över 21 har man inte nån rätt alls att uttrycka sin oro för då kommer en annan lag in och man är helt plötsligt inte mamma längre enligt lagen. Tydligen ska känslor och omsorg helt försvinna då hos föräldrarna när barnen entrar vuxenstadiet verkar det som, som nån på och av knapp då eller vad? Ja jag har inte hittat min switch knapp faktiskt och jag är inte psykopat utan empati för jag bryr mig vare sig min dotter är 22, 43 eller äldre. Det kallas mänsklighet gott folk som inte visste det. Har man bara ett sådant "sunt bondförnuft" att fatta att det spelar aldrig någon roll för en förälder om ens barn, unga vuxna, vuxna blir sjuk, inte fan på ren svenska försvinner känslorna hos en förälder bara för att ålderna passerar vissa gränser.
Å hur kan det komma sig att min vuxna dotter får vara i samma rum som mig när jag blir sjuk utan en fullmakt för att öronen ska höra, eller min mamma som åker med mig eller tvärtom..aldrig har vi skrivit fullmakter för att sitta med, höra osv. Hur som haver ska jag ta reda på mer via expertisen inte från folk som inte har den utbildning man ska ha för just den specifika sjukdomen om man säger så.
Ska bli intressant möte
lördag 18 februari 2012
Whitney Houstons sista resa
Har suttit hela kvällen och sett Whitney Houstons begravning och fällt en liten tår för jag tycker det är så tragiskt alla dessa stjärnor som faller av så tidigt i livet. Jösses hon var född samma år som mig ju. Å jag är ju inte alls gammal *fniss*
Så tragiskt bara för man tycker ju att alla dessa som lyckats i livet, fått alla möjligheter, rikedom ja rubbet, varför? En fattig en som mig kan ju tycka att det har ju verkligen allt hur kan det sumpa livet då? Vet att inte pengar och rikedom på något sätt gör livet lyckligare man kan inte köpa lycka men helt klart är det en fördel i livet att ha dessa. Som fattig lever man alltid på kanten och denna ständiga oro att inte pengarna räcker till, inget får hända osv..så självklart blir livet betydligt lättare i bröstkorgen i allafall med ett fett konto man kan nalla från och aldrig behöva känna den ångesten..så tycker jag i allafall. Visst jag har det bra som jag har det..man har inte så mycket att välja på om man säger så...men skulle ju inte tacka nej till en tjock bankbok direkt.
Whitney har genom alla mina år varit en stor favorit musik mässigt. Jag växte upp med hennes musik dunkandes på disco golvet och jag minns att jag beundrade henens enorma hår och hur vacker hon alltid var. Så kom filmen Bodyguard oj oj!! Tror jag är uppe i 48 gånger jag sett den och den är lika bra varje gång. Fast då var det inte Whitney jag syftade mest på utan Kevin Costner *pust* Snyggare karl går inte att uppbringa ska sägas *fniss* Där skulle till och med jag kunna gå över eld och glas om det var för honom Haha!!! Han är MAN!!!!
Nåväl, det var med sorg att följa henne till hennes sista vila idag och med sorg man läst om henne hur hon gått ner sig i drogträsket. Tragiskt!!!
Hittade detta klipp på youtube och vilken skillnad oj oj!!!
Men jag vill minnas henne så här
Så tragiskt bara för man tycker ju att alla dessa som lyckats i livet, fått alla möjligheter, rikedom ja rubbet, varför? En fattig en som mig kan ju tycka att det har ju verkligen allt hur kan det sumpa livet då? Vet att inte pengar och rikedom på något sätt gör livet lyckligare man kan inte köpa lycka men helt klart är det en fördel i livet att ha dessa. Som fattig lever man alltid på kanten och denna ständiga oro att inte pengarna räcker till, inget får hända osv..så självklart blir livet betydligt lättare i bröstkorgen i allafall med ett fett konto man kan nalla från och aldrig behöva känna den ångesten..så tycker jag i allafall. Visst jag har det bra som jag har det..man har inte så mycket att välja på om man säger så...men skulle ju inte tacka nej till en tjock bankbok direkt.
Whitney har genom alla mina år varit en stor favorit musik mässigt. Jag växte upp med hennes musik dunkandes på disco golvet och jag minns att jag beundrade henens enorma hår och hur vacker hon alltid var. Så kom filmen Bodyguard oj oj!! Tror jag är uppe i 48 gånger jag sett den och den är lika bra varje gång. Fast då var det inte Whitney jag syftade mest på utan Kevin Costner *pust* Snyggare karl går inte att uppbringa ska sägas *fniss* Där skulle till och med jag kunna gå över eld och glas om det var för honom Haha!!! Han är MAN!!!!
Nåväl, det var med sorg att följa henne till hennes sista vila idag och med sorg man läst om henne hur hon gått ner sig i drogträsket. Tragiskt!!!
Hittade detta klipp på youtube och vilken skillnad oj oj!!!
Men jag vill minnas henne så här
Rubriklöst
I går fick jag ett mysigt brev uhu! Ska in på sjukhuset om nån vecka till klinisk neurofysiologi. Det låter läbbigt. Men nu rullar det på och man kanske kommer att få ett svar på problemen, äntligen. Det ska med nålar mäta i tarmen "ryser" nervskador. Känns som det kommer göra väldigt ont? Iofs har jag ju gjort detta från min nacke då jag fick det mega stora diskbråcket för ett par år sedan och ena armen domnade bort helt. Då var det rädda att nerver låg i kläm och gör det det kan det bli bestående känselbortfall men jag hade turen att så var inte fallet då..men dessa nålar var inte nådiga första gången det möljde runt dem i varenda muskel i armen. Nått år senare gjorde jag om det igen pga nytt diskbråck och känsel bortfall fast på en klinik i Stockholm, då kände jag ingenting. Så tänk så olika det är. Tänker inte ta ut nått i förskott men det låter inte skönt med nålar in i rumpan hu!!!
I gårkväll fick min nacke spunk som Pippi brukade säga *fniss* Det var länge sedan jag hade sådan värk som i går och i natt. En galen sjuk förlamande värk i hela nacken ner i högra armen. Så det blev på med TNS maskinen i full styrka för att vilseleda smärtorna. Denna är guds gåva till värken.
Men något är åt fanders i hela armen känner jag. Blir lite fundersam då jag vet att alla mina rammlingar i golvet och överallt kan bli saker min hjärna inte registrerar förrens långt efter pga alla smärtor i kroppen som är.
2001 störtade jag handlöst i backen och förvärvade mitt trasiga knä som jag inte kände av förrens 2004 då det lag xylokain blockader i hela min ryggrad, då sa det pang i knät när ordinarie värk försvann och hjärnan regisrerade den frakturen. Jag rammlade ju handlöst för 1 år sedan här en natt inne och tog i mot mig i fallet med just höger axel/arm den gången så man börjar ju undra eftersom det nu är så inflammerat i hela axeln och nyckelbenet och gör faktiskt ont så man tror nått är brutit. Nåväl, galet ont gör det i hela övre kroppen sedan i går så dagen till ära blir att bara ta det väldigt lugnt. Nu har man ett ben och en arm intakt, det känns ju inte så lustigt kan jag säga men fortsätter detta så får jag nog åka in med det för det är ingen vanlig värk utan sjuk värk.
Annars är det skitväder som råder med galna isras från taket. Stod i balkongdörren här för en stund sedan och det lät som en lavin bröt ut på taket. Riktigt farligt och stora is shabrak kom dånandes ner på min altan. Ut där går man inte utan skydds utrustning, inte jag i allafall med min otur *fniss*
Näe lite mer kaffe för att vakna till sedan mys lördag!
I gårkväll fick min nacke spunk som Pippi brukade säga *fniss* Det var länge sedan jag hade sådan värk som i går och i natt. En galen sjuk förlamande värk i hela nacken ner i högra armen. Så det blev på med TNS maskinen i full styrka för att vilseleda smärtorna. Denna är guds gåva till värken.
Men något är åt fanders i hela armen känner jag. Blir lite fundersam då jag vet att alla mina rammlingar i golvet och överallt kan bli saker min hjärna inte registrerar förrens långt efter pga alla smärtor i kroppen som är.
2001 störtade jag handlöst i backen och förvärvade mitt trasiga knä som jag inte kände av förrens 2004 då det lag xylokain blockader i hela min ryggrad, då sa det pang i knät när ordinarie värk försvann och hjärnan regisrerade den frakturen. Jag rammlade ju handlöst för 1 år sedan här en natt inne och tog i mot mig i fallet med just höger axel/arm den gången så man börjar ju undra eftersom det nu är så inflammerat i hela axeln och nyckelbenet och gör faktiskt ont så man tror nått är brutit. Nåväl, galet ont gör det i hela övre kroppen sedan i går så dagen till ära blir att bara ta det väldigt lugnt. Nu har man ett ben och en arm intakt, det känns ju inte så lustigt kan jag säga men fortsätter detta så får jag nog åka in med det för det är ingen vanlig värk utan sjuk värk.
Annars är det skitväder som råder med galna isras från taket. Stod i balkongdörren här för en stund sedan och det lät som en lavin bröt ut på taket. Riktigt farligt och stora is shabrak kom dånandes ner på min altan. Ut där går man inte utan skydds utrustning, inte jag i allafall med min otur *fniss*
Näe lite mer kaffe för att vakna till sedan mys lördag!
fredag 17 februari 2012
Hit by an Alien?
Ikväll hände något lustigt! Jag kommer och går från pizzerian med mina pizzor till mammsen och mig. På en sekund ser jag som ett blått klot långt upp på himmlen som sedan dalar ner som meteorer brukar göra eller stjärnfall. Men så tänkte jag, blått???
Näe stjärnor eller meteorer är ju inte blåa som polisens saftblandare på taket? Måste sett fel tänkte jag och gick vidare. 20 meter längre fram ser jag ett gäng vuxna står och snackar och den ena hör jag säga- Vad fan är detta och går fram? Då ligger detta blåa sken på marken bara så där. Så jag fram med mina pizza paket och ...jag såg ett klot rammla från himmlen alldeles nyss men trodde jag sett fel typ *fniss* Så där står vi alla och glor men ingen vågar röra grejjen som ligger där och lyser.
Jag går upp med mina pizzor och berättar med lite ironi att nu jädrar är det aliens här *skratt* Så både mamma och jag står och glor bakom gardinerna och det bara lyser blått. Sen kunde ju jag inte låta bli att kuta ner för att faktiskt ta ett litet kort Haha!! Man vet ju aldrig, sensation typ. Skämt å sido! Så här såg det ut.
Vi mumsade våra pizzor och babblade om vad i all sin dagar det där var för det kom från ingenstans långt upp i himmlen. Om nån skulle ha skjutit detta måste det vara med enorm kraft från nått men vad eftersom det kom långt uppifrån som en stjärna faller höjden nästan.
Men så skulle jag ner till sophuset med pizza kartongerna och det var 2 timmar senare och den låg fortfarande och lös så jag tog ett foto till nyfiken som man är He he!!
Ser ut som en mini satellit med stativ och så var det som en ballong i mitten och en lång stav med blått. Hmm! Skum grej!
Nåväl, Alien, satellit skrot eller vad det nu månne vara..lös blått gjorde det rejält på himmlen. Och jag sa som så till lilla mamma att lås dörren nu så inga gröna gubbar kommer infarandes *fniss* Har googlat järnet här för att försöka hitta nått liknande från allt från nödraketer till neongas mm mm men inget liknar denna.
Nu blir det filmtajm.
Hit by an Alien eller vad *skratt*
Näe stjärnor eller meteorer är ju inte blåa som polisens saftblandare på taket? Måste sett fel tänkte jag och gick vidare. 20 meter längre fram ser jag ett gäng vuxna står och snackar och den ena hör jag säga- Vad fan är detta och går fram? Då ligger detta blåa sken på marken bara så där. Så jag fram med mina pizza paket och ...jag såg ett klot rammla från himmlen alldeles nyss men trodde jag sett fel typ *fniss* Så där står vi alla och glor men ingen vågar röra grejjen som ligger där och lyser.
Jag går upp med mina pizzor och berättar med lite ironi att nu jädrar är det aliens här *skratt* Så både mamma och jag står och glor bakom gardinerna och det bara lyser blått. Sen kunde ju jag inte låta bli att kuta ner för att faktiskt ta ett litet kort Haha!! Man vet ju aldrig, sensation typ. Skämt å sido! Så här såg det ut.
Vi mumsade våra pizzor och babblade om vad i all sin dagar det där var för det kom från ingenstans långt upp i himmlen. Om nån skulle ha skjutit detta måste det vara med enorm kraft från nått men vad eftersom det kom långt uppifrån som en stjärna faller höjden nästan.
Men så skulle jag ner till sophuset med pizza kartongerna och det var 2 timmar senare och den låg fortfarande och lös så jag tog ett foto till nyfiken som man är He he!!
Ser ut som en mini satellit med stativ och så var det som en ballong i mitten och en lång stav med blått. Hmm! Skum grej!
Nåväl, Alien, satellit skrot eller vad det nu månne vara..lös blått gjorde det rejält på himmlen. Och jag sa som så till lilla mamma att lås dörren nu så inga gröna gubbar kommer infarandes *fniss* Har googlat järnet här för att försöka hitta nått liknande från allt från nödraketer till neongas mm mm men inget liknar denna.
Nu blir det filmtajm.
Hit by an Alien eller vad *skratt*
torsdag 16 februari 2012
En härlig känsla kom flygande
Ikväll fick jag en sådan där härlig känsla i hela kroppen att...gud vad bra jag har det *fniss* Å vad mysigt jag har det! Den känslan har inte infunnit sig sedan jag flyttade hit faktiskt. Jag har liksom inte fått till det på nått konstigt vis. Men ikväll bara infann sig den..så som jag hade det/kände på förra stället som jag verkligen stört gillade innan allt elände bröt ut. Så jag fotade faktiskt denna känsla i kväll så kan jag ju påminna mig att det faktiskt är så..det är inte så tokigt här He he!! Å bara det att jag fått slänga nästan hela mitt hem efter möglet så har jag med min pension faktiskt fått till det, bara det. För inte en själ ersatte allt som gick förlorat så trägen vinner verkligen!
Hur många har det dessutom så här kanon?¨
14 tvättmaskiner i tvättstugan och i kväll var jag helt själv. Ja man kan boka 5 åt gången om man kör snabb, vanlig och grov men det gör jag sällan. Men jädrar vad bra jag har det. Det är positiva boost dagen tror jag *fniss* Men denna känsla som jag saknat så länge bara föll över mig i kväll och det är ju gott...äntligen till freds eller hur man ska säga?
En gång i tiden när detta område byggdes var det folk anställda av bostadsbolaget just i tvättstugan för att tvätta kläderna åt folket som bodde här. Man fick sin tvätt ren, manglad osv och kunde hämta den när man slutat sitt jobb på kvällen, vilken service. Inte så mycket har gjorts om förutom nya maskiner osv men i helhet är denna tvättstuga väl bevarad kan man säga och enormt stor.
Så jag avslutar med detta foto jag tog uppe i tvättstugan som jag tycker är lite knasigt?
Det unga tvättar och det gamla städar efter typ??? Varför just en gammal kvinna till städen? Hur tänkte den som gjorde denna undrar jag *fniss*
Näe nu blir det Serien Revenge, Janssons frestelse och en alkoholfri öl, mums! Fick till det denna kväll med fast plånboken gapar tom.
Hur många har det dessutom så här kanon?¨
14 tvättmaskiner i tvättstugan och i kväll var jag helt själv. Ja man kan boka 5 åt gången om man kör snabb, vanlig och grov men det gör jag sällan. Men jädrar vad bra jag har det. Det är positiva boost dagen tror jag *fniss* Men denna känsla som jag saknat så länge bara föll över mig i kväll och det är ju gott...äntligen till freds eller hur man ska säga?
En gång i tiden när detta område byggdes var det folk anställda av bostadsbolaget just i tvättstugan för att tvätta kläderna åt folket som bodde här. Man fick sin tvätt ren, manglad osv och kunde hämta den när man slutat sitt jobb på kvällen, vilken service. Inte så mycket har gjorts om förutom nya maskiner osv men i helhet är denna tvättstuga väl bevarad kan man säga och enormt stor.
Så jag avslutar med detta foto jag tog uppe i tvättstugan som jag tycker är lite knasigt?
Det unga tvättar och det gamla städar efter typ??? Varför just en gammal kvinna till städen? Hur tänkte den som gjorde denna undrar jag *fniss*
Näe nu blir det Serien Revenge, Janssons frestelse och en alkoholfri öl, mums! Fick till det denna kväll med fast plånboken gapar tom.
Solsken, damm i plånboken och gotte sugen.
En härlig dag med massa solsken om än jag vaknade i morse till galan grävmaskiner som for runt utanför mitt sovrumms fönster. Är det inte bilningar är det gräva upp källardörrar eller byta dagvattenledningar. Har aldrig störts förr då jag bott på 3,dje våningen alltid men jösses vad man hör på nedre botten! Man hör allt! Ändå är jag döv på ett öra men denna trafik utanför? Vi har ca 7 parkeringar längre bort här men det låter som det skulle vara en trafikerad motorled här utanför. Nattetid är det grymt och det förstår jag inte, jösses sover inte det bilburna folket? Sop bilen står ju också här och dundrar snett utanför och den har börjat komma allsköns tider och brölar. Halv 11 på kvällen t.e.x. Så nog är det skillnad att bo högre upp oj oj!! Jag störs normalt inte av ljud då jag hör väldigt dåligt men nattetid då allt är tyst då . Förstår mig inte på det som har bil för man kör ju inte i 70 km/tim i ett bostadsområde direkt? Men så är det nattetid. Jag menar vi har ju trapphusen rätt ut här och och gud bevares att kliva ut och det kommer en idiot och dundrar i desa hastigheter. Jag kan bara säga att jag är glad att jag inte har små barn här.
Det är torsdag och löning närmar sig! Tyvärr inte på det datum man ska få då det ligger på helgen..då får man vackert vänta till måndag. Å vad gör väl det när man har en sådan fet lön att man har bunkrat den under madrassen, NOT!! Denna svält lön räcker ju inte från den 19.de till den 19.de. En vecka innan löning är det damm i plånboken och man får bida tiden med hallucinationer av princess tårtor och chipspåsar typ *fniss* Nåde om man skulle bli sjuk eller behöva nått extra, då är det kört kan jag säga. Så det blir en sådana där vidrig hel helg känns det som utan något mys alls för skåpen gapar tomma nu. När det blir så blir man lite nedstämd..för man har väl aldrig varit så galet hungrig som när det nalkas lön.
Tur det finns potatis säger jag! Är det något man lärt sig sen man blev sjukpensionär och fick leva på botten av inkomsternas rike så är det att vrida på varenda krona så det räcker gånger 7 och göra goda saker av ingenting mm. Det finns ju vatten i kranen ungefär som man kan sockra lite typ. Ibland är man rätt less att ha det på detta vis men så kommer man ju på att vi sjuka ska ju straffas för vi är ju bara ena lata simulanter??? Som dessutom älskar att slänga våra surt fattiga penningar på sjukvård för vi tycker det är så himla roligt endast? Det är ju så vi blir sedda av Regeringen. Jösses vad kul vi har va? Ironi!!! *fniss*
Näe man ska inte klaga för det finns betydligt värre saker ska jag säga, jag har det bra inom parantes. Jag ska göra mig en STOR potatis gratäng med massa grädde och lök och svulla i mig hela helgen. Till det har jag dessutom sparat en alkoholfri öl som jag ska festa med på självaste fredagsmyset, bara det. Utan godsaker kommer man dessutom gå ner några hekto rent av nått kilo och bara det är ju positivt...så det blir fredagsmys och helg för den fattige med.
Nu åter till potatis skalningen!!
Det är torsdag och löning närmar sig! Tyvärr inte på det datum man ska få då det ligger på helgen..då får man vackert vänta till måndag. Å vad gör väl det när man har en sådan fet lön att man har bunkrat den under madrassen, NOT!! Denna svält lön räcker ju inte från den 19.de till den 19.de. En vecka innan löning är det damm i plånboken och man får bida tiden med hallucinationer av princess tårtor och chipspåsar typ *fniss* Nåde om man skulle bli sjuk eller behöva nått extra, då är det kört kan jag säga. Så det blir en sådana där vidrig hel helg känns det som utan något mys alls för skåpen gapar tomma nu. När det blir så blir man lite nedstämd..för man har väl aldrig varit så galet hungrig som när det nalkas lön.
Tur det finns potatis säger jag! Är det något man lärt sig sen man blev sjukpensionär och fick leva på botten av inkomsternas rike så är det att vrida på varenda krona så det räcker gånger 7 och göra goda saker av ingenting mm. Det finns ju vatten i kranen ungefär som man kan sockra lite typ. Ibland är man rätt less att ha det på detta vis men så kommer man ju på att vi sjuka ska ju straffas för vi är ju bara ena lata simulanter??? Som dessutom älskar att slänga våra surt fattiga penningar på sjukvård för vi tycker det är så himla roligt endast? Det är ju så vi blir sedda av Regeringen. Jösses vad kul vi har va? Ironi!!! *fniss*
Näe man ska inte klaga för det finns betydligt värre saker ska jag säga, jag har det bra inom parantes. Jag ska göra mig en STOR potatis gratäng med massa grädde och lök och svulla i mig hela helgen. Till det har jag dessutom sparat en alkoholfri öl som jag ska festa med på självaste fredagsmyset, bara det. Utan godsaker kommer man dessutom gå ner några hekto rent av nått kilo och bara det är ju positivt...så det blir fredagsmys och helg för den fattige med.
Nu åter till potatis skalningen!!
onsdag 15 februari 2012
Min näsa
Jag sitter här och funderar på min näsa Haha!! Lite att göra kan tyckas? Näe faktiskt inte säger jag då. Men min näsa har inte blivit snygg om jag säger så efter operationen. Jo själva det sydda är kanon det syns inte ens att det skurit i den MEN! Det sades att min näsa var sned och det har jag aldrig märkt under mina 48 år. Så det skulle rättas till iom operationen som jag fattade. Idag 3 veckor senare är den verkligen sned!!! En näsborre sitter mycket högre än den andra som blivit mycket mindre? Inte kul!! Jag är inte längre fåfäng i den bemärkelsen men när man tydligt ser det nu som jag inte gjorde innan så retar man sig på det. Inte heller försvann mitt blodkärl det skar bort som jag inte ens hade tänkt skära bort. Men nu har det blivit mycket större efter att det tagits bort??? Nu har jag verkligen en stor röd blaffa mellan ögonen..den som helt skulle gå bort *suck* då känns det inte heller roligt. Mitt från början blodkärl jag hade har jag haft sedan 1990 då jag födde barn och det brast men det led jag aldrig över. Det var som en del av mig på nått vis men operaras man och det ska tas bort och blir nått annat, ännu större då blir man irriterad och går bara och glor på det.
Så vad gör jag nu då? Min näsa är skitful tycker jag nu jag som aldrig förr brytt mig och jag har större bläffa än innan. Klart jag måste ringa och fråga vad nu detta blev? Jag har verkligen ingen lust att skära i näsan igen men samtidigt inte kul att den nu är synligt sned och detta jädra blodkärl *suck* Jag känner mig taskig att ringa om det för det var så gullig där men samtidigt går jag ju här och irriterar mig..ja jösses!! Min näsa som var så fin innan det upptäckte denna solskada Hmm!
Men jag ringer i morgon..har ju en sak utom att fråga om och det är provsvaret på det bortopererade om det var basalcellscancer, basaliom eller inte..Det skulle komma ett brev efter en vecka om det men inget har kommit och nu är det över 2 nästan 3 veckor?? Så då kör jag 2 flugor i en smäll och frågar om min sneda näsa med *fniss*
Ja lustigt värre jag som aldrig brytt mig om nån liten skavank eller så...men klart om man operera för att det ska bli bättre och det blir sämre blir man inte så glader. Nu hade ju inte jag beställt nån skönhets operation så utan detta upptäcktes då jag låg på operations bordet och ett val läkaren gjorde, inte jag. Då blev man påmind om bläffan och att andra verkar se det utom jag He he!!! Och så blev det värre när det skulle blivt bättre, ja då blev jag fåfäng *fniss*
Vi får se vad det säger i morgon?
Så vad gör jag nu då? Min näsa är skitful tycker jag nu jag som aldrig förr brytt mig och jag har större bläffa än innan. Klart jag måste ringa och fråga vad nu detta blev? Jag har verkligen ingen lust att skära i näsan igen men samtidigt inte kul att den nu är synligt sned och detta jädra blodkärl *suck* Jag känner mig taskig att ringa om det för det var så gullig där men samtidigt går jag ju här och irriterar mig..ja jösses!! Min näsa som var så fin innan det upptäckte denna solskada Hmm!
Men jag ringer i morgon..har ju en sak utom att fråga om och det är provsvaret på det bortopererade om det var basalcellscancer, basaliom eller inte..Det skulle komma ett brev efter en vecka om det men inget har kommit och nu är det över 2 nästan 3 veckor?? Så då kör jag 2 flugor i en smäll och frågar om min sneda näsa med *fniss*
Ja lustigt värre jag som aldrig brytt mig om nån liten skavank eller så...men klart om man operera för att det ska bli bättre och det blir sämre blir man inte så glader. Nu hade ju inte jag beställt nån skönhets operation så utan detta upptäcktes då jag låg på operations bordet och ett val läkaren gjorde, inte jag. Då blev man påmind om bläffan och att andra verkar se det utom jag He he!!! Och så blev det värre när det skulle blivt bättre, ja då blev jag fåfäng *fniss*
Vi får se vad det säger i morgon?
Snön har anlänt, usch!
Idag blev det en tung dag. En kropp med smärtor gillar inte nederbörd kan jag säga. Vaknade tidigt med skallevärken och ont precis överallt men somnade om och sov jätte länge, skönt efter beghandlings dagen. Snö har vi fått så det räcker och blir över nu, FY! Gatorna var riktigt moddiga och kommunens plogar hade gjort dem knaggliga så hela bilen skakade om man åkte fortare än 30 km/tim. Ja jag blev ju tvungen ut och skotta fram min bil i dag vilket inte var någon höjdare. Men jag hade bokat upp mig på ett litet jobb och skjutit på denna dag så det var sista dagen idag och jag var tvungen ut. Men som lön för mödan att jag kämpade så med en arm att skotta köpte jag mig en liten liten present *fniss*
Dessa luktar himmelskt! och nu har jag investerat några till så jag har i bråda tider så att säga *fniss*
Gick igenom en rätt tom stad fast klockan var bara runt 18 men det var uschligt kallt, snöade och blåste så jag förstår varför det var tomt. Personligen gillar jag att nästan vara ensam på stan så man slipper trängas bland massorna så det var skönt.
Men gott att komma hem i stugvärmen igen och mysa. Nu blir det lite sen mat här sen ska värmeljusen tändas och mysa.
Dessa luktar himmelskt! och nu har jag investerat några till så jag har i bråda tider så att säga *fniss*
Gick igenom en rätt tom stad fast klockan var bara runt 18 men det var uschligt kallt, snöade och blåste så jag förstår varför det var tomt. Personligen gillar jag att nästan vara ensam på stan så man slipper trängas bland massorna så det var skönt.
Men gott att komma hem i stugvärmen igen och mysa. Nu blir det lite sen mat här sen ska värmeljusen tändas och mysa.
tisdag 14 februari 2012
Rubrik lös!
Det blev en rätt bra alla hjärtans dag idag. Fick en lång avslappnande massage av min sjukgymnast som förundrades över hur galet över rörlig jag egentligen är. Jag stod som ett frågetecken då jag upplever mig själv cementerad i hela kroppen *fniss* Men det är nog så att jag har varit otroligt rörlig innan jag skadade mig??? Jag minns ju inte idag hur jag var innan olyckan, tyvärr! Att jag tränat i många år, fotboll, bandy, friidrott, simmning mm gjorde ju säkert att jag hade en bra muskulatur som höll schack på min över rörlighet. Idag efter 3.5 års träningsförbud i.o.m att jag inte fått mitt ben opererat har ALLT fallit, så det tackar jag alla "specialister" för som dömt att min smärta suttit i mitt smärtminne i huvudet. VA? Är det några det varit fel på i huvudet är det väl de som bedömt på det viset utan att ha gett mig chansen att ens röntgat mitt ben under hela denna tid. Vi diskuterade nu hur min rehab kommer att se ut sedan och det handlar om år att komma tillbaka med mina muskler pga detta, kul! Har tappat 10 cm i omkrets runt mina lår och de tär mycket det, FY! Det finns knappt några muskler alls så jag blir väldigt snabbt helt slut och tappar känseln i benen. Också att flera inflammationer dykt upp i min kropp. Leden vid nyckelbenet var svälld, armbågsleden och yttre axel led trots 2 kortison injektioner nu??? Innan var det höftleden som krånglade ilsket i ett. Vart kommer alla dessa från?
Ja, det har ju tagit bort HSAN så jag vet ju inte om det är JO eller socialstyrelsen man kan anmäla till? Men ska kolla upp detta. Jag köper inte dessa år som gått till spillo och vem betalar för min rehab nu då??? Det är ju knappast jag som ställt till det? Jag har gjort allt i min makt att söka svaret vilket resulterat i 5 eller om det är 6 läkare som i sin tur kommit med den ena dummare förslaget efter det andra. Ja vad säger man???
Den 14 mars ska jag till läkare 7 men då tar jag med mig ett vittne och en bandspelare och tänker banda det samtalet för mer skit tänker jag inte lyssna på nu!
Nog om det..Alla hjärtans dag blev det för efter behandlingen mådde jag rätt bra i dag så hämtade upp dotra på stan och vi åkte hem till mammsen och pappsen en stund.
Men av någon konstig anledning började det klia vansinnigt på dotra så vi fick lämna rätt snart. Ja inte var det nått hemma där för hon var redan svälld över ögonen när jag hämtade upp henne såg jag. Det härrörde till mackorna som i 10 år ätits, det glutenfria men se där håller jag inte med. Innan möglet vi bodde i åts dessa mackor i år och hon såg ut som en nypon ros i hyn och jag tänker inte ta på mig att jag skulle ha gett fel produkter för allt som lagades i vårt hem var noggrant utrett vara sunt. Likadant den miljö vi bodde i innan möglet, för symtomen då när det bröt ut hade en orsak. Men jag kan bli förbannad på ett sätt med tanke på alla dessa år jag fått städa arslet av mig och hållit vårat hem fritt från damm, kvalster, olika matångor mm mm SOM jag slitit med detta enligt läkar ordination och jag har gjort det med bravur ska sägas. Jag vigde livet åt detta i alla år! Att antyda att maten jag gjort varit nån orsak som var så noga kontrollerad av sjukhus/dietist och allt varje år det köper jag inte!! Däremot den miljö som råder, idag som definitivt inte är allergi sanerad som läkarna vurmat så för i alla år. Jag har under 21 år inte kunnat ta in ett ägg i vår bostad, inte bakat med mjöl inte lagat fisk mm med respekt för allergierna och vad det gjorde om man skulle ha slarvat. Nu härjar dessa allergen fritt. DÄR har vi problemet vill jag säga!!!
¨
Kunde man inte vädra det så länge vi bodde ihop hur farao kan man vädra bort det nu? Å nu sitter "läkare" ej utbildad i ämnet och säger att det inget gör. Man baxnar! I vuxen ålder faller alla regler tydligen? Då kan man bo med allt det man inte tålde som barn då i princip och ingen bryr sig längre? Men jag fick slita livet att hålla det intill sterilt och noggranheten som det stod ialla läkarintyg hur bostaden och miljön skulle vara när man har ett allergiskt barn..alla provtagningar det har ingen verkan nu för att man gick från barnålder till vuxen? Å nåde om ja ginte gjort detta , då hade jag varit ett mål för socialtjänsten att jag inte såg till mitt barns bästa tro mig. Men snäppet över vuxen då är det fritt att ignorera och strunt samma då. Jag finner faktiskt inte orden.
Men en sak säger jag bara att jag har gjort mitt yttersta i alla år att ha en totalt allergi fri zon i vårat hem vad gäller ALLT, städ som mat och att få antydningar om annat tar jag faktiskt inte. Jag är besviken och jag känner att nu behöver jag andas från rätt mycket.
Å visst jag skriver om detta i min blogg nu för massor har jag fått hålla igen med en lång tid och mitt motto med min blogg är att lägga både tråkigt och glatt i den som en dagbok men även en slask hink för det tråkiga. Jag tror nämligen att när det händer saker i livet som inte är så roliga kanske, är det toppen att kunna lägga dessa saker någon annanstans än lagra det i kroppen. Hade jag inte haft ett ställe att lägga all skit jag varit med om då vet jag faktiskt inte vart jag skulle ha varit idag? Jag är inte född att mummla i skägget och svälja svårigheter eller trycka ner dem i det omedvetna och tro att det stannar där. Därav startade jag denna blogg som just min ventil då jag alltid har en förunderlig otur att drabbas av massa negativa saker hela tiden. Min blogg är min och jag ventilerar min vardag i den och det som händer mig!
Ja så är det!
Ja, det har ju tagit bort HSAN så jag vet ju inte om det är JO eller socialstyrelsen man kan anmäla till? Men ska kolla upp detta. Jag köper inte dessa år som gått till spillo och vem betalar för min rehab nu då??? Det är ju knappast jag som ställt till det? Jag har gjort allt i min makt att söka svaret vilket resulterat i 5 eller om det är 6 läkare som i sin tur kommit med den ena dummare förslaget efter det andra. Ja vad säger man???
Den 14 mars ska jag till läkare 7 men då tar jag med mig ett vittne och en bandspelare och tänker banda det samtalet för mer skit tänker jag inte lyssna på nu!
Nog om det..Alla hjärtans dag blev det för efter behandlingen mådde jag rätt bra i dag så hämtade upp dotra på stan och vi åkte hem till mammsen och pappsen en stund.
Men av någon konstig anledning började det klia vansinnigt på dotra så vi fick lämna rätt snart. Ja inte var det nått hemma där för hon var redan svälld över ögonen när jag hämtade upp henne såg jag. Det härrörde till mackorna som i 10 år ätits, det glutenfria men se där håller jag inte med. Innan möglet vi bodde i åts dessa mackor i år och hon såg ut som en nypon ros i hyn och jag tänker inte ta på mig att jag skulle ha gett fel produkter för allt som lagades i vårt hem var noggrant utrett vara sunt. Likadant den miljö vi bodde i innan möglet, för symtomen då när det bröt ut hade en orsak. Men jag kan bli förbannad på ett sätt med tanke på alla dessa år jag fått städa arslet av mig och hållit vårat hem fritt från damm, kvalster, olika matångor mm mm SOM jag slitit med detta enligt läkar ordination och jag har gjort det med bravur ska sägas. Jag vigde livet åt detta i alla år! Att antyda att maten jag gjort varit nån orsak som var så noga kontrollerad av sjukhus/dietist och allt varje år det köper jag inte!! Däremot den miljö som råder, idag som definitivt inte är allergi sanerad som läkarna vurmat så för i alla år. Jag har under 21 år inte kunnat ta in ett ägg i vår bostad, inte bakat med mjöl inte lagat fisk mm med respekt för allergierna och vad det gjorde om man skulle ha slarvat. Nu härjar dessa allergen fritt. DÄR har vi problemet vill jag säga!!!
¨
Kunde man inte vädra det så länge vi bodde ihop hur farao kan man vädra bort det nu? Å nu sitter "läkare" ej utbildad i ämnet och säger att det inget gör. Man baxnar! I vuxen ålder faller alla regler tydligen? Då kan man bo med allt det man inte tålde som barn då i princip och ingen bryr sig längre? Men jag fick slita livet att hålla det intill sterilt och noggranheten som det stod ialla läkarintyg hur bostaden och miljön skulle vara när man har ett allergiskt barn..alla provtagningar det har ingen verkan nu för att man gick från barnålder till vuxen? Å nåde om ja ginte gjort detta , då hade jag varit ett mål för socialtjänsten att jag inte såg till mitt barns bästa tro mig. Men snäppet över vuxen då är det fritt att ignorera och strunt samma då. Jag finner faktiskt inte orden.
Men en sak säger jag bara att jag har gjort mitt yttersta i alla år att ha en totalt allergi fri zon i vårat hem vad gäller ALLT, städ som mat och att få antydningar om annat tar jag faktiskt inte. Jag är besviken och jag känner att nu behöver jag andas från rätt mycket.
Å visst jag skriver om detta i min blogg nu för massor har jag fått hålla igen med en lång tid och mitt motto med min blogg är att lägga både tråkigt och glatt i den som en dagbok men även en slask hink för det tråkiga. Jag tror nämligen att när det händer saker i livet som inte är så roliga kanske, är det toppen att kunna lägga dessa saker någon annanstans än lagra det i kroppen. Hade jag inte haft ett ställe att lägga all skit jag varit med om då vet jag faktiskt inte vart jag skulle ha varit idag? Jag är inte född att mummla i skägget och svälja svårigheter eller trycka ner dem i det omedvetna och tro att det stannar där. Därav startade jag denna blogg som just min ventil då jag alltid har en förunderlig otur att drabbas av massa negativa saker hela tiden. Min blogg är min och jag ventilerar min vardag i den och det som händer mig!
Ja så är det!
måndag 13 februari 2012
Vilken toppen kväll!
Haft en super kväll med massa duktiga tonåringar som sjöng och spelade oj oj!! Men jag hejjade givetvis på E som är grymmast tycker ju jag *fniss* Fast förbannad att min kamera/video på mobilen är så galet svår att ställa in ljus och skärpa vid det olika tillfällena. Har ju inte lärt mig detta ordentligt så bilderna blev skit men videon blev ljudet kanon på iallafall och det var ju huvudsaken så man hör.
Här är min idol för kvällen!!! Eget material och jag verkligen stört diggar henens texter och musik
Så det blev en fullspäckad musik upplevelse med allt från lugna ballader, munspel till hårdaste Heavy Metall. Då fick jag korka mina öron med proppar så inte trummhinnorna skulle rammla ur öronen *fniss* Är nog lite för gammal för den musiken tror jag men basen dundrade genom ryggmärgen i lokalen. Jag föredrar nog det lugna fina balladerna ändå ;)
Från 18.00 till 21.30 var det musik nonstop! På slutet kom "godisgubben" in och bokstavligt kastade ut godis bland publiken. En gubbe bakom mig försökte vilt fånga godisarmbanden som kom flygande men se mina bläckfisk armar var dö snabba att greppa dem haha!!! 2 stycken snodde jag rakt framför näsan på andra, gäller att vara alert Haha!!!!
Nu är jag slut som artist jag med och ska hoppa i sängen nöjd och glader!!
natti natt
Här är min idol för kvällen!!! Eget material och jag verkligen stört diggar henens texter och musik
Så det blev en fullspäckad musik upplevelse med allt från lugna ballader, munspel till hårdaste Heavy Metall. Då fick jag korka mina öron med proppar så inte trummhinnorna skulle rammla ur öronen *fniss* Är nog lite för gammal för den musiken tror jag men basen dundrade genom ryggmärgen i lokalen. Jag föredrar nog det lugna fina balladerna ändå ;)
Från 18.00 till 21.30 var det musik nonstop! På slutet kom "godisgubben" in och bokstavligt kastade ut godis bland publiken. En gubbe bakom mig försökte vilt fånga godisarmbanden som kom flygande men se mina bläckfisk armar var dö snabba att greppa dem haha!!! 2 stycken snodde jag rakt framför näsan på andra, gäller att vara alert Haha!!!!
Nu är jag slut som artist jag med och ska hoppa i sängen nöjd och glader!!
natti natt
söndag 12 februari 2012
Musik direkt idag
Strålande vårväder och takdropp har vi denna söndag, så ljuvligt!! Det är sådana här dagar jag älskar min altan då det förvandlas till ett soldäck. Det är riktigt varmt och kosligt mot väggen här men får ta det lite lugnt då jag är nyss opererad på lilla näsan för just solskada så....men gott att få dessa varma strålar in här.
Ikväll 18.00 är det musik direkt i konsert huset och jädrar så mina tummar är hållna nu *fniss* Ska bli så kul att se E tävla med sin grymma musik. Säger som så jag som en gång också valsat runt på musik tävlingar att vinna , ja visst det vore ju kanon men bara grejen att vara så tuff att ställa sig inför en stor publik och leverera , det är STORT bara det. Vet hur överjäkligt nervös man är, FY! Vid en tävling jag var med när jag var ung så strax innan det ropade mitt namn fick jag öken i hela halsen och hade inte en saliv droppe kvar av nervositeten. Kände att det skulle inte gå att få en ton ur den halsen och svepte ett glas med cigarett fimpar och sköljde munnen för att få lite vätska Haha!!! Vad gör man inte liksom? Sen gick det kanon!
Genrepet gick åt hellskotta med och kom inte ihåg en rad vad jag skulle sjunga..hade det frågat mig vad jag hette hade jag nog inte vetat det heller tror jag. Men när man väl stod där var det bara köra järnet, oj oj!!! Så jag vet exakt hur E känner det idag. Det är vidrigt innan men så skönt och så stolt man är efteråt att man gjorde det.
Så om några timmar är vi där, så kul!!!
Ikväll 18.00 är det musik direkt i konsert huset och jädrar så mina tummar är hållna nu *fniss* Ska bli så kul att se E tävla med sin grymma musik. Säger som så jag som en gång också valsat runt på musik tävlingar att vinna , ja visst det vore ju kanon men bara grejen att vara så tuff att ställa sig inför en stor publik och leverera , det är STORT bara det. Vet hur överjäkligt nervös man är, FY! Vid en tävling jag var med när jag var ung så strax innan det ropade mitt namn fick jag öken i hela halsen och hade inte en saliv droppe kvar av nervositeten. Kände att det skulle inte gå att få en ton ur den halsen och svepte ett glas med cigarett fimpar och sköljde munnen för att få lite vätska Haha!!! Vad gör man inte liksom? Sen gick det kanon!
Genrepet gick åt hellskotta med och kom inte ihåg en rad vad jag skulle sjunga..hade det frågat mig vad jag hette hade jag nog inte vetat det heller tror jag. Men när man väl stod där var det bara köra järnet, oj oj!!! Så jag vet exakt hur E känner det idag. Det är vidrigt innan men så skönt och så stolt man är efteråt att man gjorde det.
Så om några timmar är vi där, så kul!!!
Lördagen har gått över till söndag
Sitter här mitt i natten och är stört pigg! Har kommit efter med mina program denna vecka så har gått igenom The Voice, Homeland och nu blir det Revenge med lite glass mitt i natta. Haft spa kväll för i veckan blir det massa behandling igen. Nacken är inte rolig och har tjorvat nu av och till sedan jag låg på operationsbordet och spännde mig. Behövs så lite för att det ska haka fast mellan kotorna i dessa små nabbar som vuxit ut av någon konstig anledning. Låser det sig är det kört då kan jag inte få det att släppa och då kommer antingen denna galna yrsel som gör en totalt väck eller beroende på var det låser sig så har det alltid diverse vidriga symtom.
Nu tror jag det lutar åt kota 1-2 för jag mår lite tjyv tjockt och då brukar det sitta fast där. Känner av yrseln lite med och jag hoppas verkligen inte den bryter ut innan måndag då jag ska till kiropraktorn för då är det kört. Det var ett tag sedan nu den flammade upp och då hamnade jag som ett kolli på akuten och kunde inte stå upprätt. Jag är verkligen livrädd för den! När man är ensam hemma och inte kan stå upp så kommer paniken om än jag gått KBT för just detta kan man aldrig vänja sig vid att inte klara sig och att man får krypa. Men det är bara morgondagen kvar så jag hoppas det inte tjorvar till sig mer. Till alla läkare som misstror denna skada whiplash skulle jag så gärna vilja bjuda på en enda dag när det är som värst, det skulle inte palla det! Efter det kunde vi ta oss ett snack vad en whiplash skada ger i förlängningen, tvi vale säger jag. Det som fejkar detta för att få lite kosing är fanimig inte kloka!! Inga pengar i världen är värt dessa symtom som är rent sagt från h...vete när det kommer!
Ska ju på Musik Direkt i morgon i konsert huset och det vill jag verkligen inte missa för nått elände nu. Så just nu blir det till att tänka på varje rörelse man gör så inget fastnar.
Var hem till mamma och pappa på kvällen och vi mumsade pizza, så gott! Satt som ena svält födda och bokstavligen vräkt i oss. Trodde först inte jag skulle kunna ta mig till pizzerian då benet är av dess like nu sedan jag gick i fredags. Men i.o.m att både mamma, pappa och jag inte har ben att gå på riktigt är jag den enda som faktiskt kan gå på ren ilska om än det gör svin ont just där frakturen sitter. Men pappa har sin neuropati och är som förlamad från knäna och ner och mamma har sin fraktur i bröstryggen, så en sjudundrande frisker familj Haha!!! För min del finns det ev hopp att kunna få ben tillbaka om än det harvat på nu i allt för många år men det är på G, ÄNTLIGEN!! Sen hur pass förstört det blivit efter alla år gåendes med frakturen det törs jag inte ens tänka på. Det jag är rädd för är ett helt knä byte och den konvalecens som blir av det..hur fasen ska det gå när jag inte kan ta mig så?? Nåväl, den dagen den sorgen.
Nu blir det glass och Revenge sedan natti natt!!!
Nu tror jag det lutar åt kota 1-2 för jag mår lite tjyv tjockt och då brukar det sitta fast där. Känner av yrseln lite med och jag hoppas verkligen inte den bryter ut innan måndag då jag ska till kiropraktorn för då är det kört. Det var ett tag sedan nu den flammade upp och då hamnade jag som ett kolli på akuten och kunde inte stå upprätt. Jag är verkligen livrädd för den! När man är ensam hemma och inte kan stå upp så kommer paniken om än jag gått KBT för just detta kan man aldrig vänja sig vid att inte klara sig och att man får krypa. Men det är bara morgondagen kvar så jag hoppas det inte tjorvar till sig mer. Till alla läkare som misstror denna skada whiplash skulle jag så gärna vilja bjuda på en enda dag när det är som värst, det skulle inte palla det! Efter det kunde vi ta oss ett snack vad en whiplash skada ger i förlängningen, tvi vale säger jag. Det som fejkar detta för att få lite kosing är fanimig inte kloka!! Inga pengar i världen är värt dessa symtom som är rent sagt från h...vete när det kommer!
Ska ju på Musik Direkt i morgon i konsert huset och det vill jag verkligen inte missa för nått elände nu. Så just nu blir det till att tänka på varje rörelse man gör så inget fastnar.
Var hem till mamma och pappa på kvällen och vi mumsade pizza, så gott! Satt som ena svält födda och bokstavligen vräkt i oss. Trodde först inte jag skulle kunna ta mig till pizzerian då benet är av dess like nu sedan jag gick i fredags. Men i.o.m att både mamma, pappa och jag inte har ben att gå på riktigt är jag den enda som faktiskt kan gå på ren ilska om än det gör svin ont just där frakturen sitter. Men pappa har sin neuropati och är som förlamad från knäna och ner och mamma har sin fraktur i bröstryggen, så en sjudundrande frisker familj Haha!!! För min del finns det ev hopp att kunna få ben tillbaka om än det harvat på nu i allt för många år men det är på G, ÄNTLIGEN!! Sen hur pass förstört det blivit efter alla år gåendes med frakturen det törs jag inte ens tänka på. Det jag är rädd för är ett helt knä byte och den konvalecens som blir av det..hur fasen ska det gå när jag inte kan ta mig så?? Nåväl, den dagen den sorgen.
Nu blir det glass och Revenge sedan natti natt!!!
lördag 11 februari 2012
En toppen kväll
Igår kväll var jag bjuden till min väninna och hennes dotter på mat och ett litet genrep inför stora musik tävlingen Musik Direkt som går av stapeln på söndag här. Hennes dotter ska ställa upp med egenskrivna låtar både musik och text och jag säger bara det...WOW!!! så grymma låtar. Så vi fick en hel kväll efter maten med grym "live" musik där hemma.
Texerna och musiken var så bra att det gick rysningar utmed hela ryggraden faktiskt. Hon är så grymt duktig denna tjej.
Tog mig en promenix i mina gamla kvarter med innan och kan inte sticka under stol med att jag lite längtar tillbaka till gården där vi faktiskt bodde nästan 10 år.
Det var mörkt där uppe i hörnan där vi bodde. Ja om man bortser från det 6 år som var mögelskadat och vi mådde skit rent sagt så var det en himla fin lägenhet och framförallt hade jag mina väninnor inom samma gård som man kunde hitta på saker med lite så där hals överhuvud när man hade det tråkigt. Framförallt var det inte lyhört så man hörde grannen kissa och massa gnäll som här. Men nu är det som det är och vi hade det ju bra i 4 år iallafall.
Promenaden i gårkväll ner till torget där resulterade tyvärr i ett knä som idag ser ut som en fotboll och en massa kramper i benet. Så nu sitter jag där jag sitter men ska försöka ta mig till lilla mammsen och käka pizza senare i kväll.
Måste ju palla gå i morgon med då jag ska på musikens hus och se tävlingen men får väl staga benet med stödstrumpor och joks så ska det väl gå?
Så 1 i natt var jag hemma igen och körde genom en rätt öde stad, såg inte en människa ute fast det var fredag??? Efter det var jag inte alls trött så jag hamnade framför datorn med massa saker och lag mig inte förrens efter 4 i morse, var ju stört pigg!
Men tog en låååång sovmorgon så nu känns det bra igen.
Vädret är inte på topp denna dag utan detta lite råkalla som man inte mår bra av i lederna av, FY! Så nu blir det lite pysslande här i den mån benet håller sen hem till mamma!
En fortsatt kanon lördagkväll önskar jag.
Texerna och musiken var så bra att det gick rysningar utmed hela ryggraden faktiskt. Hon är så grymt duktig denna tjej.
Tog mig en promenix i mina gamla kvarter med innan och kan inte sticka under stol med att jag lite längtar tillbaka till gården där vi faktiskt bodde nästan 10 år.
Det var mörkt där uppe i hörnan där vi bodde. Ja om man bortser från det 6 år som var mögelskadat och vi mådde skit rent sagt så var det en himla fin lägenhet och framförallt hade jag mina väninnor inom samma gård som man kunde hitta på saker med lite så där hals överhuvud när man hade det tråkigt. Framförallt var det inte lyhört så man hörde grannen kissa och massa gnäll som här. Men nu är det som det är och vi hade det ju bra i 4 år iallafall.
Promenaden i gårkväll ner till torget där resulterade tyvärr i ett knä som idag ser ut som en fotboll och en massa kramper i benet. Så nu sitter jag där jag sitter men ska försöka ta mig till lilla mammsen och käka pizza senare i kväll.
Måste ju palla gå i morgon med då jag ska på musikens hus och se tävlingen men får väl staga benet med stödstrumpor och joks så ska det väl gå?
Så 1 i natt var jag hemma igen och körde genom en rätt öde stad, såg inte en människa ute fast det var fredag??? Efter det var jag inte alls trött så jag hamnade framför datorn med massa saker och lag mig inte förrens efter 4 i morse, var ju stört pigg!
Men tog en låååång sovmorgon så nu känns det bra igen.
Vädret är inte på topp denna dag utan detta lite råkalla som man inte mår bra av i lederna av, FY! Så nu blir det lite pysslande här i den mån benet håller sen hem till mamma!
En fortsatt kanon lördagkväll önskar jag.
fredag 10 februari 2012
Bägaren rann lite över i morse
Idag rusade faktiskt adrenalinet när jag halva natten bara suttit och tänkt hur många år som gått och blivit förstörda för att det behandlat mig med mitt ben på detta vis. Livet som skulle börja efter 40 som alla sa blev ett helvete istället. Ett helvete som en dryg, ointresserad läkare inte ens ville ställa till rätta det han gjorde fel. I stället har jag fått hanka mig fram valt det dagar jag kunnat gå för att sitta av resterande i olidliga smärtor osv. Så många vidriga besök där det bokstavligt talat idiot förklarat mig med helt sjuka kommentarer och den eviga kampen att få mitt ben friskt, detta har inte varit klokt på någon punkt. Att då brevet kom i går med ytterligare 1 månads väntan var droppen som fick bägaren att helt rinna över. Jag har givetvis anmält detta och jag har det godkänt från första början av patientförsäkringen att det åsamkat mig skada men nu tillkommer ytterligare 3,5 år i dennna patetiska härva. Så 1 månad till var droppen för mig.
Har nu på morgonen ringt vårdgarantin och det kan den blinde se att tiden har löpt ut för länge sedan 90 dagar. Jag har inte haft några garantier i vården för 5 öre. Så hon skulle ringa till sjukhuset och höra om en tid NU inte om 1 månad. Å varför ska jag undersökas igen för? Herreje jag är undersökt 578 gånger!! Ta bort frakturen ska man göra inget annat.
Personen kunde inte lova att den skulle ringa åter i dag men i nästa vecka. Så jag väntar. Med mina 3 vårdgaranti svängar nu in till olika ortopeder som enbart suckat eller sagt lilla gumman och trauma i huvudet så ska jag inte behöva vänta alls. min sjukgymnast tycker hela alltet låter helt galet och vem gör inte det *fniss*
Gjorde också klart att skickar det mig nu utomläns ska jag HA sjukresan in till operation. Den fick jag betala sist med 900 kr i taxi då jag vägrades åka taxi in fast jag inte kunde gå. Inte heller gick det tåg till Stockholm klockan 5 på morgonen, så hur jag skulle ta mig till operationsbordet det vet jag inte? Det kanske tyckte jag skulle lifta på E4,an?
Ja nu väntar jag med spänning.
Ikväll ska jag till min gammla granne på middag och hennes dotter som ska uppträda i Musik Direkt på söndag ska köra genrep i kväll så vi får se, MYS!! Hon är så grym på att sjunga och skriva all musik och texter själv så det ska bli så kul. Hejja på henna ska vi gör med på söndag i stora musikens hus arena. Så en mys kväll med grym musik väntar.
Massa fredags mys önskar jag till er alla där ute!
Har nu på morgonen ringt vårdgarantin och det kan den blinde se att tiden har löpt ut för länge sedan 90 dagar. Jag har inte haft några garantier i vården för 5 öre. Så hon skulle ringa till sjukhuset och höra om en tid NU inte om 1 månad. Å varför ska jag undersökas igen för? Herreje jag är undersökt 578 gånger!! Ta bort frakturen ska man göra inget annat.
Personen kunde inte lova att den skulle ringa åter i dag men i nästa vecka. Så jag väntar. Med mina 3 vårdgaranti svängar nu in till olika ortopeder som enbart suckat eller sagt lilla gumman och trauma i huvudet så ska jag inte behöva vänta alls. min sjukgymnast tycker hela alltet låter helt galet och vem gör inte det *fniss*
Gjorde också klart att skickar det mig nu utomläns ska jag HA sjukresan in till operation. Den fick jag betala sist med 900 kr i taxi då jag vägrades åka taxi in fast jag inte kunde gå. Inte heller gick det tåg till Stockholm klockan 5 på morgonen, så hur jag skulle ta mig till operationsbordet det vet jag inte? Det kanske tyckte jag skulle lifta på E4,an?
Ja nu väntar jag med spänning.
Ikväll ska jag till min gammla granne på middag och hennes dotter som ska uppträda i Musik Direkt på söndag ska köra genrep i kväll så vi får se, MYS!! Hon är så grym på att sjunga och skriva all musik och texter själv så det ska bli så kul. Hejja på henna ska vi gör med på söndag i stora musikens hus arena. Så en mys kväll med grym musik väntar.
Massa fredags mys önskar jag till er alla där ute!
torsdag 9 februari 2012
Brevet kom idag
Idag kom det HETT efterlängtade brevet från sjukhuset om mitt knä!!!! Men självklart skulle det dras ut ytterligare 1 månad till, why not! Det stör mig faktiskt då vårdgarantin är förbi redan. Å med tanke på denna otrevliga historia från dag 1 och ALLA proffs till läkare jag träffat sedan dess och för inte tala om den förste som tydligen var mer utbildad som slaktare än kirurg så måste jag opponera mig. Det är inte okej med 1 månad till! Jag har inte kunnat gå normalt ute sedan 2004. Å har jag gått 2 dagar i rad har det inneburit 3 dagar sittande efter det. Så upp med tuppen i morgon och faktiskt klaga, det ska jag. Min sjukgymnast sa redan i september då vi fick reda på detta att innan månaden slut skulle jag ha opererats med tanke på alla klåpare som vägrat mig en MRT i alla år som hade bevisat vad jag hade. Men likt förbaskat sitter jag här iallafall *suck* Så ja, jag tar mig friheten att vara superförbannad!!! Haha!
Men tänka sig att nu nalkas det att förhoppningsvis 3,dje gången gillt på mitt ben att fungera kanske, få börja träna upp min kropp som är helt förfallen muskulärt nu. Det ska bli så skönt!! Framförallt kanske en sommar som jag kan GÅ och slippa välja att går jag i dag kan jag inte gå i morgon osv. Vilken lycka kanske??? Har ju svårt att tro faktiskt efter alla turer som varit men hoppas kan man ju.
Nu blir det en dusch och serien Revenge.
Natti natt!
Men tänka sig att nu nalkas det att förhoppningsvis 3,dje gången gillt på mitt ben att fungera kanske, få börja träna upp min kropp som är helt förfallen muskulärt nu. Det ska bli så skönt!! Framförallt kanske en sommar som jag kan GÅ och slippa välja att går jag i dag kan jag inte gå i morgon osv. Vilken lycka kanske??? Har ju svårt att tro faktiskt efter alla turer som varit men hoppas kan man ju.
Nu blir det en dusch och serien Revenge.
Natti natt!
Vårdgaranti tiden har gått ut!
Sitter här och räknar. Ska kolla vårdgaranti biten här i uppsala. Det är ju 90 dagar till specialist. Men det verkar ju inte gälla alla? Eller har Uppsala egna regler kanske?
27 september var jag till läkaren, den 6 läkaren för mitt ben *suck*. Han skickade MRT som alla andra dissat för det inte var nått fel på mitt ben sade dessa klåpare. 20 oktober kom svaret, ruptur genom hela menisken. Då skickas remiss till specialist. Från 20 oktober till nu 9 februari får jag det till 112 dagar och det är inte 90. T.o.m jag med 2,a i matte kan se det *fniss* 24/11 2011 kom brev från verksamhets chefen att jag nu skulle få en tid. 13 december kom ytterligare ett att jag inom 1-2 månder skulle bli kallad. Ingen kallelse har kommit ingenting. Fast egentligen började jag min resa att klaga över mitt onda ben september 2008 så det är ju 3,5 år och från allra första början då när det började var november 2004..sen har klåparna varit inne med sina brödknivar eller vad det varit och bara förstört och förstört och summan idag är en fortlöpande ruptur rätt igenom Haha!!! Det är underbart. 2004 mätte mitt ben 47 cm i omkrets idag 37 cm. Jag har fan inget ben kvar snart. Man pinnar på skellettet rätt och slätt.
Så det blir vårdgaranti enheten då i morgon bitti 9. Nu är det farao min tur att få vård!!! Läste en blogg om en tjej med lika skada som mig. Hon uppsökte akuten 23 januari och var den 2,a februari opererad?? Jag har uppsökt 6 läkare från 2008 och akuten 2 ggr och jag toppar listan med sammalagt 8 år och dessutom 2 operationer med men ändå ligger samma skada om än värre kvar i knät ..farao ska skriva till Guinness rekord bok tror jag ;)
27 september var jag till läkaren, den 6 läkaren för mitt ben *suck*. Han skickade MRT som alla andra dissat för det inte var nått fel på mitt ben sade dessa klåpare. 20 oktober kom svaret, ruptur genom hela menisken. Då skickas remiss till specialist. Från 20 oktober till nu 9 februari får jag det till 112 dagar och det är inte 90. T.o.m jag med 2,a i matte kan se det *fniss* 24/11 2011 kom brev från verksamhets chefen att jag nu skulle få en tid. 13 december kom ytterligare ett att jag inom 1-2 månder skulle bli kallad. Ingen kallelse har kommit ingenting. Fast egentligen började jag min resa att klaga över mitt onda ben september 2008 så det är ju 3,5 år och från allra första början då när det började var november 2004..sen har klåparna varit inne med sina brödknivar eller vad det varit och bara förstört och förstört och summan idag är en fortlöpande ruptur rätt igenom Haha!!! Det är underbart. 2004 mätte mitt ben 47 cm i omkrets idag 37 cm. Jag har fan inget ben kvar snart. Man pinnar på skellettet rätt och slätt.
Så det blir vårdgaranti enheten då i morgon bitti 9. Nu är det farao min tur att få vård!!! Läste en blogg om en tjej med lika skada som mig. Hon uppsökte akuten 23 januari och var den 2,a februari opererad?? Jag har uppsökt 6 läkare från 2008 och akuten 2 ggr och jag toppar listan med sammalagt 8 år och dessutom 2 operationer med men ändå ligger samma skada om än värre kvar i knät ..farao ska skriva till Guinness rekord bok tror jag ;)
Nu är det varmt och gott hemma!
I natt har jag sussat som en prinsessa! Varmt och gott har det för första gången på mycket länge varit i denna lägenhet. Men det fick jag en förklaring på i morse då det ringde från bostadsföretaget och frågade om jag hade varmt, blev så snopen. Det var "värmekillen" som var här och fixade i veckan. Ja jag kunde inte annat än hålla med att det var riktigt behagligt denna dag att sätta sina fötter på golvet men att samma kväll det fixat blev vi ju av med värmen helt och jag kunde inte sticka under stol med att jag svor då *fniss* Trodde det gjort nått fel eftersom alla element var iskalla. Men det var fel med leveransen igen och nu kör det ut maxat med värme till oss som suttit och frysit här, tack!! Jag har hela 21 grader, vilket lyx va?
Vaknade med ena rejäla nack låsningar och sitter i valet och kvalet att ringa min kiropraktor. Kan inte sticka under stol med att paniken kommer till känna när det låser sig i nacken då jag vet hur illa det kan sluta om man inte får loss det. Har ju min sjukgymnast på tisdag men vet inte om jag klarar mig fram tills dess och hon kan inte riktigt få loss dessa låsningar, det är bara min kiropraktor som kan. Men 400 kr lockar inte då man har den ekonomi man har *suck* Ska vänta nån timme och se om det blir bättre?
Annars skiner solen här mellan molnen och vi har ca -7 grader. Man får vara nöjd!
Vaknade med ena rejäla nack låsningar och sitter i valet och kvalet att ringa min kiropraktor. Kan inte sticka under stol med att paniken kommer till känna när det låser sig i nacken då jag vet hur illa det kan sluta om man inte får loss det. Har ju min sjukgymnast på tisdag men vet inte om jag klarar mig fram tills dess och hon kan inte riktigt få loss dessa låsningar, det är bara min kiropraktor som kan. Men 400 kr lockar inte då man har den ekonomi man har *suck* Ska vänta nån timme och se om det blir bättre?
Annars skiner solen här mellan molnen och vi har ca -7 grader. Man får vara nöjd!
onsdag 8 februari 2012
Vilken dag!
Efter ett telefonsamtal i dag till kliniken min dotter gått på sammanlagt 21 år. Åtskildliga besök, akutbesök, hos dietister osv. Efter det samtalet blev jag helt urlakad, totalt matt! Man kan alltså inte skriva ut två rader i ett intyg att min dotter har 2 av alla allergier hon har. Det som styrker det största matbehovet av special kost som hon också haft via livsmedelsanvisning på apoteket i 16 år typ. Näe det ska den doktor som tagit testerna skriva ut säger det. Ja det blir ju lite svårt då han är avliden sedan många år sa jag. Oj då svarade det i andra änden, då blir det komplicerat. VA? Han har ju en ersättare som varit med i gamet i resterande år sade jag men det var tydligen lite för avancerat tror jag. Jag frågade om man kunde boka en tid då hos läkaren men se det kunde man inte heller då min dotter redan avverkat den planerade tiden på sjukhuset i december. Så att bli dålig, att det sker saker oplanerat det blir då överkurs på mottagningen??? Personen läser i anteckningar och ser att ett nytt planerat möte är i december 2012. *suck* så länge kan hon inte vara utan mat liksom. Man känner att man nästan blir tokig!!! *fniss* Vart tog empatin, flexibiliteten och den goda andan att man hjälper folk i vården inte stjälper?
Det är dyrt att vara multipel allergiker och jätte dyrt att äta gluten kost. Men det skiter väl den i som inte själv är drabbad och tyckte väl att det var generöst att det ändå fanns en tid i december, VA? Då ligger det en hel BIBEL journaler efter alla dessa år och jag hade t.o.m datumena här på när testerna gjordes eftersom vi har kopior då det varit vårdbidrag, handikappersättning osv ialla år för detta. Men se då kom ju Barnkonventionen och det ungas rätt att föra sin talan in Haha!!! Inte ens datumena kunde det tillgodose sig med så det lättare skulle bara kunna slå upp att test jäklarna var gjorda, men icke! Näe jag lägger ner! Så jag mailade patient nämnden. Man orkar inte ens befatta sig längre.
Men då undrar jag lite med detta fullmakter hit och fullmakter dit. Gäller inte det mig också då eller är mitt liv okej att släppa sekretessen på? När jag vart illa sjuk och hamnde på akuten så kom ju min dotter och pojkvän indundrande på salen där jag låg och väntade på utredning. Inte farao var det nån i sjukvården som kom springande då och frågade mig om det var okej. Inte heller när läkarna undersökte mig där på salen och mina anhöriga sat toch lyssnade var det tal om några fullmakter. När jag går med min mamma eller pappa har jag fritt fått prata och fråga, inga fullmakter där heller? Näe jag tänker inte lägga mer energi på detta för det handlar ju inte om mig och som det sägs är min dotter vuxen så hela min person , att vara mamma osv är ett minne blott. När barnen blir 21 slutar föräldrarskapet helt! Då har man inte rätten i Sverige att bry sig om sitt unga vuxna barn. Det jädrar är det lag på Haha!! Det jag undrar över bara är om min dotter åker in akut, medvetslös..får man prata då tro? Ja suck är bara förnamnet!
Har tagit bort tejpningen i kväll på näsan och då genast kändes det lite sönderfallande. Tejpen har ju trots allt stagat lite. Där det skar mellan ögonen är fruktansvärt ömt och rött. Bara man tar på det värker det och jag undrar om det ska vara så? Jag tycker nästan det ser lite infekterat ut men gud bevares så får jag ju inte säga då jag inte är utbildad att ta sådana slutsatser Haha!!! Lite gult och lite rött kan jag iallafall få säga för det krävs inte utbildning för det lärde man sig som bebis *fniss* Så jag undrar om man skulle våga dra på lite alsolsprit ifall nått behöver dras ut? Vill ju inte att det luckrar upp där det sytts..kanske bästa att rådfråga expertisen i morgon.
Har fått kännig av galen yrseln under kvällen med. Blir dessa sekund flashar i skallen då det känns som jag ska svimma och det svartnar en millimeter sekund så tror jag har nån låsning uppe vid kota 1-3 i nacken..då kommer dessa vidriga saker..så då måste jag snabbt innan allt snurrar till min kiropraktor för annars kan jag inte stå upprätt. Får se hur natten blir.
Nu blir det Homeland och lite glass, sedan sova.
Det är dyrt att vara multipel allergiker och jätte dyrt att äta gluten kost. Men det skiter väl den i som inte själv är drabbad och tyckte väl att det var generöst att det ändå fanns en tid i december, VA? Då ligger det en hel BIBEL journaler efter alla dessa år och jag hade t.o.m datumena här på när testerna gjordes eftersom vi har kopior då det varit vårdbidrag, handikappersättning osv ialla år för detta. Men se då kom ju Barnkonventionen och det ungas rätt att föra sin talan in Haha!!! Inte ens datumena kunde det tillgodose sig med så det lättare skulle bara kunna slå upp att test jäklarna var gjorda, men icke! Näe jag lägger ner! Så jag mailade patient nämnden. Man orkar inte ens befatta sig längre.
Men då undrar jag lite med detta fullmakter hit och fullmakter dit. Gäller inte det mig också då eller är mitt liv okej att släppa sekretessen på? När jag vart illa sjuk och hamnde på akuten så kom ju min dotter och pojkvän indundrande på salen där jag låg och väntade på utredning. Inte farao var det nån i sjukvården som kom springande då och frågade mig om det var okej. Inte heller när läkarna undersökte mig där på salen och mina anhöriga sat toch lyssnade var det tal om några fullmakter. När jag går med min mamma eller pappa har jag fritt fått prata och fråga, inga fullmakter där heller? Näe jag tänker inte lägga mer energi på detta för det handlar ju inte om mig och som det sägs är min dotter vuxen så hela min person , att vara mamma osv är ett minne blott. När barnen blir 21 slutar föräldrarskapet helt! Då har man inte rätten i Sverige att bry sig om sitt unga vuxna barn. Det jädrar är det lag på Haha!! Det jag undrar över bara är om min dotter åker in akut, medvetslös..får man prata då tro? Ja suck är bara förnamnet!
Har tagit bort tejpningen i kväll på näsan och då genast kändes det lite sönderfallande. Tejpen har ju trots allt stagat lite. Där det skar mellan ögonen är fruktansvärt ömt och rött. Bara man tar på det värker det och jag undrar om det ska vara så? Jag tycker nästan det ser lite infekterat ut men gud bevares så får jag ju inte säga då jag inte är utbildad att ta sådana slutsatser Haha!!! Lite gult och lite rött kan jag iallafall få säga för det krävs inte utbildning för det lärde man sig som bebis *fniss* Så jag undrar om man skulle våga dra på lite alsolsprit ifall nått behöver dras ut? Vill ju inte att det luckrar upp där det sytts..kanske bästa att rådfråga expertisen i morgon.
Har fått kännig av galen yrseln under kvällen med. Blir dessa sekund flashar i skallen då det känns som jag ska svimma och det svartnar en millimeter sekund så tror jag har nån låsning uppe vid kota 1-3 i nacken..då kommer dessa vidriga saker..så då måste jag snabbt innan allt snurrar till min kiropraktor för annars kan jag inte stå upprätt. Får se hur natten blir.
Nu blir det Homeland och lite glass, sedan sova.
Jag sätter ? men ingen nyhet
Idag har jag försökt få tag på en chef på sjukhuset för den mottagning min dotter blev illa bemött i går på men se det finns inga chefer sägs det??? Jösses det måste ju finnas en chef för varje division så att säga, en verksamhets chef eller vad det månne heta?? Ja då är det ju inte konstigt då att man på vissa ställen blir så jädra illa bemött om det inte finns någon som står över det hela så att säga så är det fritt fram då att kränka människor om man har en dålig dag eller klimakteriebesvär eller PMS vad det nu månne vara det har för fel där?
Än har ingen patientnämnd heller hört av sig. Det sorgeliga i detta är att detta handlar om att få bröd för födan så att säga. När man är ung, sjukskriven för att man är sjuk och lever på socialbidrag så är det av största vikt att allt klaffar så man får sin rätt att få för sitt leverna. Att det sitter några moralkakor eller bittra människor och inte ens kan försöka hjälpa en människa som behöver viktiga papper är ju sannslöst!! Mer sannslöst då man dessutom varit patient i 18 år och uppburit livsmedelsanvisningar för sin kost pga allergier att det då inte ska kunna haspla fram ett intyg, vad ligger problemet nånstans? Det finns ju dokumenterat 18 år för i jösse namn. Jag sitter ju med denna dokumentation här nu som är utskriven från sjukhuset så????? Ja man undrar hur det står till?
Annars är det en pyjamas dag idag. Tänker inte gå utanför dörren idag utan bara skrota runt. Mitt knä ska man inte ens nämna idag efter allt gående senaste 2 veckorna så det ska få vila denna dag.
Värmen är tillbaka så pass att man slipper hacka tänder, bara det men golven ligger fortfarande på fryspunkten. Men jag eldar och eldar mitt kära element , min bästa investering någonsin Haha!!
Ska fixa lite storkok denna dag så man kan lyxa att bara ta upp och värma på. det är gott men i det stora hela blir det en väldigt lugn slapp dag.
Än har ingen patientnämnd heller hört av sig. Det sorgeliga i detta är att detta handlar om att få bröd för födan så att säga. När man är ung, sjukskriven för att man är sjuk och lever på socialbidrag så är det av största vikt att allt klaffar så man får sin rätt att få för sitt leverna. Att det sitter några moralkakor eller bittra människor och inte ens kan försöka hjälpa en människa som behöver viktiga papper är ju sannslöst!! Mer sannslöst då man dessutom varit patient i 18 år och uppburit livsmedelsanvisningar för sin kost pga allergier att det då inte ska kunna haspla fram ett intyg, vad ligger problemet nånstans? Det finns ju dokumenterat 18 år för i jösse namn. Jag sitter ju med denna dokumentation här nu som är utskriven från sjukhuset så????? Ja man undrar hur det står till?
Annars är det en pyjamas dag idag. Tänker inte gå utanför dörren idag utan bara skrota runt. Mitt knä ska man inte ens nämna idag efter allt gående senaste 2 veckorna så det ska få vila denna dag.
Värmen är tillbaka så pass att man slipper hacka tänder, bara det men golven ligger fortfarande på fryspunkten. Men jag eldar och eldar mitt kära element , min bästa investering någonsin Haha!!
Ska fixa lite storkok denna dag så man kan lyxa att bara ta upp och värma på. det är gott men i det stora hela blir det en väldigt lugn slapp dag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)